Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året. Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning? Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport. Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället. Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen. Det finns dock kvantitativa inslag uppgifter ombland annat arvoden presenteras i matriser och tabeller. Empirin baseras på bankernasbolagsstyrningsrapporter och tolkningen av dessa utifrån författarnas perspektiv.Uppsatsen har ett stort inslag av ett hermeneutiskt synsätt då slutsatserna bygger påförståelse av de analyserade bolagsstyrningsrapporterna. Slutsatser: Undersökningen visar att en välskriven bolagsstyrningsrapport är ettverktyg för att generera, bevara och stärka förtroendet för företag som tillämparkoden.

Bakgrund: Till följd av flertalet företagsskandaler runt om i världen har efterfrågan på effektiva regleringar för kontroll av företagen ökat. Ett resultat av detta är de bolagsstyrningskoder som blivit allt vanligare. En av grundpelarna i koderna är oberoende styrelseledamöter eftersom detta anses förbättra övervakningen. Ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget, företagsledningen samt storägarna. Trots detta behandlar majoriteten av studierna kring detta endast effekterna av oberoende gentemot ledningen.   Syfte: Syftet med studien är att se hur olika typer av oberoende hos styrelsen påverkar effektiviteten i deras roll som övervakare och resursgivare samt om denna påverkan modereras av företagets ägarkoncentration.   Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi undersöker alla noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Data har samlats in från årsredovisningar och databasen ORBIS.   Resultat: Beroende styrelser påverkar både övervakningen och resursgivningen positivt i företag med koncentrerat ägande. / Background: As a result of several corporate scandals around the world, the demand for effective regulations for the control of the companies increased. A result of this is the corporate governance codes that have become increasingly common. One of the pillars of the codes are independent directors as this is considered to improve monitoring. The members must be independent of the company, management and major shareholders. Despite this, the majorityof studies only treat the effects of independence from management.  Purpose: The purpose of this study is to see how the various types of independence of the board affects the efficiency of their role as monitors and resource providers, and if this effect is moderated by the company's ownership concentration.  Method: We have performed a quantitative study with a deductive approach. We investigate all companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data was collected from annual reports and the database ORBIS.  Result: Dependent boards affects both monitoring and resource provision positive in companies with concentrated ownership.

Financial advisors has a responsibility to cater customers needs, but are at the same time controlled through corporate governance to benefit their employer, which has caused troubles regarding opportunism. MiFID II intends to regulate opportunism through more documentation and regulations on commission. The purpose of this study is therefore to investigate how governance within financial institutes is affected by regulations implemented through MiFID II. Since there is a lack of theories and research within the field, the study uses an explorative approach. To achieve the purpose of the study a qualitative research method was used, where data was collected through interviews with eight respondents from different financial institutes. Furthermore, how corporate governance was affected by MiFID II was examined by using theories on knowledge asymmetry, agent theory, management control systems and reward systems. The results of the study indicate that the opportunistic management has declined due to the removal of monetary rewards and salestargets, which entails more focus on customer satisfaction. The results also show that regulations on commission has caused changes in payment methods, which isn’t necessarily a positive aspect for customers. The conclusions of the study show that the financial institutes has replaced management by objectives with action controls containing less liberty and more standardization, which reduces opportunism. However, the increasing knowledge asymmetry is problematic since it prevents opportunistic management from being completely removed. Another vital consequence of the increased documentation through MiFID II is fewer counselling meetings, which causes several institutes to shift focus towards wealthier customers. / Finansiella rådgivare ansvarar för att tillgodose konsumenters intressen samtidigt som de utsätts för styrning som ska gagna arbetsgivarens intressen, vilket inneburit problematik kring opportunism. Regelverket MiFID II avser att reglera opportunismen genom informations- och dokumentationskrav samt provisionsregleringar. Syftet med studien är således att undersöka hur finansinstitutens bolagsstyrning påverkas av regleringarna. Eftersom att det i nuläget saknas tillräckligt utförlig forskning och teorier kring forskningsområdet är studien av explorativ art. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts där empirin samlats in genom intervjuer med åtta respondenter från olika finansinstitut. MiFID II:s påverkan på bolagsstyrning har undersökts med stöd från teori om kunskapsasymmetri, agentteori, styrsystem samt belöningssystem. Studiens resultat visar att opportunistisk styrning minskat genom borttagandet av monetära belöningssystem och att försäljningsmål alltmer reducerats inom finansinstituten, vilket medfört större fokus på kundnöjdhet. Resultatet visar även att provisionsregleringarna inneburit uppkomst av andra betalningsmetoder för en mer opartisk rådgivning, vilket inte nödvändigtvis är positivt för konsumenterna. Slutsatserna från studien är att MiFID II inneburit ett skifte från målstyrda finansinstitut till alltmer handlingsstyrda organisationer med minskad frihet och högre grad av standardisering i rådgivningen, med mindre möjlighet till opportunism som konsekvens. Den ökande kunskapsasymmetrin är dock problematisk då den förhindrar möjligheterna till att opportunistisk styrning upphör. En vital konsekvens av MiFID II:s ökade dokumentationskrav är även ett minskat antal möjliga rådgivningstillfällen, vilket av lönsamhetsskäl resulterat i en positionering mot mer förmögna kunder för flertalet finansinstitut.

Changes in the Swedish banking industry have resulted in considerable differences in strategy between the banks. Previous research has established a relationship between owners, board of directors, top management team and strategic change, but what explains strategic change propensity is still rather unexplored. The purpose of this study is therefore to explain how the characteristics of the ownership structure, the board of directors, and the top management team affect the strategic change propensity in Swedish banks. This report has a deductive approach and a quantitative method, the hypotheses are tested against the empirical evidence which consists of observations from ten banks over a period of ten years. In order to measure strategic change propensity, this study explains the variable through two dimensions, innovation and risk. The result indicates that the characteristics of the corporate governance mechanisms have an effect on the strategic change propensity. The conclusions are that a board of directors with cumulative knowledge and a desire to prove their competence, as well as a top management team with an incentive to take risks and be innovative, contributes to the strategic change propensity. Furthermore, the study indicates that when a board of directors, or a top management team, is homogenous while the other one is heterogenous, the communication and the creativity is positively affected which contributes to the strategic change propensity. Finally, the study contributes with an explanation of how the characteristics of the corporate governance mechanisms affect not only strategic change, but also strategic change propensity. / Förändringarna i den svenska banksektorn har bidragit till att det finns betydande skillnader mellan bankerna vad gäller strategi. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan ägare, styrelse, samt ledning och strategisk förändring, men vad som driver den strategiska förändringsbenägenheten är fortfarande ett relativt outforskat område. Syftet med studien är följaktligen att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten i svenska banker. För att uppfylla syftet har studien en deduktiv ansats och kvantitativ metod, där de formulerade hypoteserna prövas mot studiens empiriska data som består av observationer från tio svenska banker över tio års tid. För att mäta strategisk förändringsbenägenhet definieras variabeln i den här uppsatsen utifrån två dimensioner, nämligen innovationsförmåga och villighet att ta risk. Resultatet från studien indikerar att egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen har en betydelse för svenska bankers strategiska förändringsbenägenhet. Slutsatserna är att en styrelse som har ackumulerad kunskap och en vilja att bevisa sin kompetens, respektive en ledning som är riskbenägen och har incitament att förespråka innovation, bidrar till hög strategisk förändringsbenägenhet. Dessutom indikerar studien även på att strategisk förändringsbenägenhet gynnas av att styrelsen, eller ledningen, är homogen medan den andra är heterogen eftersom det bidrar till ökad kommunikation respektive ökad kreativitet. Avslutningsvis bidrar studien med att förklara hur egenskaper i ägarstrukturen, styrelsen, och ledningen påverkar den strategiska förändringsbenägenheten, och således inte enbart strategisk förändring.

Till följd av att företag använder sig av rösträttsdifferentiering uppstår det ofta en diskrepans mellan de större aktieägarnas röster och kapital. Tidigare forskning indikerar att en större diskrepans ökar förekomsten av agentproblem aktieägare emellan, då de största aktieägarna kontrollerar företagen och ibland agerar utifrån privata intressen eftersom de ofta endast bär en bråkdel av de finansiella konsekvenserna för besluten de fattar. Syftet med studien är att undersöka om en ökad diskrepans mellan de största aktieägarnas röster och kapital leder till en lägre abnorm avkastning vid tillkännagivanden av företagsförvärv. Undersökningen utgör 49 företag med rösträttsdifferentiering listade på Nasdaq Stockholm, som tillsammans genomfört 169 företagsförvärv under perioden 2010–2016. Studien finner ett signifikant omvänt u- samband, där en viss skillnad mellan röster och kapital kan ha en positiv påverkan på den abnorma avkastningen i samband med tillkännagivanden av företagsförvärv. När diskrepansen sedan blir alltför stor verkar dess påverkan på den abnorma avkastningen däremot övergå till negativ.

SAMMANFATTNING  Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Niklas Haeger (97/01/16) Felix Lange (95/08/14) Joel Lindholm (95/12/05) Titel: Påverkar företagets finansiella prestation styrelsens storlek? Handledare: Fredrik Jeanson Nyckelord: Finansiell prestation, Styrelsens storlek, Bolagsstyrning, ROE, ROA Frågeställning: Hur påverkas styrelsens storlek av företagets finansiella prestation? Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt företagets finansiella prestation påverkar styrelsens storlek i företag registrerade på Stockholmsbörsen. Metod:För att undersöka sambandet mellan finansiell prestation och antal styrelseledamöter genomfördes en kvantitativ studie med hjälp av datainsamling från urvalets årsredovisningar.  Slutsats: Studien finner ingen signifikans mellan företagens finansiella prestation och storleken på styrelserna utifrån variablerna ROE och ROA vilket gör att vi inte med säkerhet kan säga om det finns ett samband mellan dessa. Baserat på tidigare studier går det däremot att se ett positivt samband i denna studie.

Bekämpningen av penningtvätt på kapitalmarknaden är ett viktigt arbete för att värna om det finansiella systemets stabilitet. Banker har en synnerligen viktig roll i upprätthållanden av en trygg och ändamålsenlig kapitalmarknad till följd av verksamheternas riskfyllda natur. Under de senaste åren har flera svenska storbanker utpekats som särskilt bristfälliga i det penningtvättsförebyggande arbetet av såväl nationella som utländska tillsynsmyndigheter. Det gemensamma för dessa banker är att de bedrivs genom koncernorganisationer där en moderbank disponerar över flera helägda dotterbanker i aktiebolagsform. I två färska beslut från Finansinspektionen (FI) om att ingripa mot Swedbank och SEB för bristande åtgärder mot penningtvätt, särskilt i bankernas baltiska verksamheter, skildras den styrningsproblematik som uppstår i aktiebolagsrättsliga bankkoncerner. Att varje bolag är att betrakta som en självständig juridisk person är en hörnpelare i den svenska aktiebolagsrätten. Det innebär att en moderbank enligt aktiebolagsrättsliga grundprinciper endast har möjlighet att utöva inflytande över dotterbankerna på bolagstämman i egenskap som aktieägare. Samtidigt uppställer de finansiella regelverken och föreskrifterna krav på att regelefterlevnaden ska uppfyllas på gruppnivå, vilket ålägger ansvaret för att dotterbankerna bedriver ett effektivt penningtvättsarbete på moderbankerna. För egen del anförde de båda moderbankerna att de utökade kraven på styrning och kontroll av dotterbankerna som förutsätts enligt de finansiella bestämmelserna hindras av det tillämpliga associationsrättsliga regelverket. Således finns det inneboende svårigheter med att styra dotterbanker på detaljnivå till följd av den rådande normkonflikten mellan de aktiebolagsrättsliga- och finansiella regelverken. För att stärka regelefterlevnadsnivån och därmed skydda det finansiella systemets stabilitet och allmänhetens förtroende för kapitalmarknaden argumenteras i denna uppsats att den svenska aktiebolagsrätten bör modifieras. Som förslag anförs det att särskilda regler för banker alternativt en materiell koncernrätt bör inrättas för att tillförse moderbanker med en lagstadgad rätt att styra koncernerna i linje med regelefterlevnadskraven på gruppnivå. En sådan modifiering skulle underlätta moderbankers möjligheter att leda koncernernas arbete mot penningtvätt och risken för att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt skulle minska. / The fight against money laundering on the capital market is an important work to protect the stability of the financial system. Banks play a significantly important role in the upkeeping of a safe and expedient capital market due to the risky nature of the businesses. In recent years, several Swedish banks has been pointed out as particularly deficient with AML-compliance by national and foreign supervisory authorities. What binds these banks together is that they are operated by group organizations whereas one parent bank possesses over multiple wholly owned limited liability companies, LLCs. In two recent decisions by the Swedish Financial Supervisory Authority to intervene against Swedbank and SEB for inadequate measures against money laundering, especially in the Baltic subsidiaries, the problems that occur in limited liability company groups with controlling the subsidiaries was clearly exhibited. According to the Swedish Companies Act, every LLC is considered to be an independent judicial person. Therefore, the basic principles of the company law, states that a parent bank can only govern its subsidiaries through the shareholders general meeting in their capacity as a shareholder. At the same time, the financial regulations demands that the compliance is to be fulfilled on group level, which means that the responsibility for the subsidiaries conducting an effective work against money laundering lies upon the parent banks. Both parent banks emphasized the fact that the level of governance and control that is required by the financial provisions is hindered by the Companies Act. Because of the prevailing normconflict between the LLC- and financial laws, there are inherent difficulties with governing and controlling subsidiaries AML-compliance. It is argued in this Master Thesis that the Swedish Companies Act needs to be modified in order to strengthen the level of compliance and hence protect the stability of the financial system and the public trust for the capital market. As a suggestion, it is stated that special rules for banks alternatively a codified law for company groups should be introduced to provide parent banks with a statuary right to manage the group in accordance with the compliance requirements on group level. A regulation like the just mentioned would favor parent banks possibilities to govern the groups AML-compliance and the risk of the financial system being used for money laundering would decrease.

Titel: Styrelsers syn på implementering av lagar i bolagsstyrningen Kurs: Management and Control Författare: Veronica Gisle och Asha Khan Handledare: Josef Pallas Syfte: Syftet är att undersöka vilka styrinstrument som styrelser använder vid implementeringen av lagdirektiv i bolagsstyrningen. Metod: Uppsatsens metod är uppbyggd på ett abduktivt tillvägagångssätt. Teori: Den teoretiska referensramen består av teorier som grundar sig i vetenskaplig forskning om styrelsens huvudsakliga uppgifter, contingency teori, granskare samt ett flertal styrinstrument. Empiri: Materialet är insamlat under åtta djupintervjuer med styrelseledamöter. Slutsats: De tre huvudsakliga styrinstrument som styrelsen använder sig av är relationen till VD:n, åtgärdsplaner och styrelseutskott. De styrinstrument som är mest effektiva beror på lagens innebörd och bolagets verksamhet.

Studien syftar till att undersöka BlackRocks inflytande i svenska bolag, med fokus på ESG. Utifrån litteraturgenomgången tydliggörs modellen för svensk bolagsstyrning och ägarnas styrmedel enligt denna. Studien bygger på intervjuer med sakkunniga från den svenska marknaden i kombination med sekundärdata från framförallt BlackRock. I empirin placeras BlackRocks tillvägagångssätt i en svensk kontext utifrån delgivna erfarenheter från sakkunniga och verksamma inom svensk bolagsstyrning. Studien visar på svårigheterna med att ha ett alltför generisk förhållningssätt till ESG, vikten av direkta styrmedel samt betydelsen av bolagsspecifik styrning. Studien belyser svårigheten för stora internationella institutionella ägare, i detta fall BlackRock, att framgångsrikt genomdriva mer komplexa frågor som ESG på den svenska marknaden utan att lägga vikt vid direkta styrmedel.

I detta examensarbete undersöks huruvida marknadens reaktion av ett förvärv är beroende på deförvärvade tillgångarnas tidigare ägarskap. I tesen jämförs tillkännagivandet av tillgångar underprivat-, publikt- och dotterbolagsägarstruktur med varandra. Genom att använda en marknadsmodellför att modellera estimerad normalavkastning och genom att jämföra detta med faktiskt avkastning såmäts abnormal avkastning. Artikeln kontrollerar för eventuella skillnader i betalningsmetod,transaktionsstorlek, samt bokslutsmultiplar. I artikeln undersöks 111 förvärv på den svenskamarknaden och konkluderar att förvärvandet av publika tillgångar leder till signifikant sämreöveravkastning inom en femdagarsperiod av förvärvets tillkännagivande till allmänheten relativttillgångar med ägande genom en dotterbolags- och privat ägarstruktur. Det presenteras bevis attlikviditetsdiskontering inte nödvändigtvis leder till högre kortsiktig aktieavkastning i budföretaget.Vidare så föreslås att framtida forskning fokuserar på huruvida det finns fundamentala skillnader Iförvärvsprocesserna beroende på målföretagets ägarstruktur.