This pilot study was conducted to test if there are differences in occurrence of red-listed xylophagous fungi in forests dependent on degrees of human impact on the forests. Three main degrees of human impact was investigated: little impact (natural forest); medium impact (semi-natural forest) and high impact (monoculture plantation). These forests were compared in three geographically distinct areas within the same municipality, Vindeln. Within each forest type, three experimental plots were randomly selected, resulting in a total of 27 research plots. The study was conducted in northern Sweden, Västerbotten county in the following locations: Svartberget, Skatan and Kulbäcksliden. The pilot study found significant differences between natural forests and monoculture plantations. The natural forests harboured the most red-listed species, followed by the semi-natural forests, while the monoculture plantations had the fewest. The semi-natural was closer to the natural forest but did not yield significant differences when comparing the various areas. Despite the small dataset, the results are clear that the natural forests harbour the highest abundance of red-listed xylophagous fungi when comparing the degree of human impact in three different forest ecosystems.

Koldioxidhalterna stiger i världen, vilket bidrar till global uppvärmning. Skogen har en viktig roll i klimatarbetet då stora mängder kol finns lagrad i skog och mark. Speciellt mycket kol finns i boreal skog, som bland annat finns i norra Sverige. Idag pågår en debatt huruvida det är mer fördelaktigt att behålla gammal skog som kolsänka, eller avverka den för att ge plats åt yngre träd. Syftet med litteraturstudien var att ge en klargörande bild över hur åldern på boreal skog påverkar ekosystemets kolbalans, genom att undersöka skogens kolupptagningshastighet samt möjlighet till kollagring. Studien visade att äldre skog har ett större totalt kollager, att medelåldrig skog har högst tillväxthastighet (nettoekosystemproduktion, NEP och nettoprimärproduktion, NPP) samt att NEP är negativ de första 10 åren. Studien visade på osäkerhet kring kolupptag i gamla skogar. Flera variabler, såsom substitution, störningar och biologisk mångfald är inte undersökta i studien och behövs tas i beaktning vid beslutsfattande. Trots detta, antyder litteraturstudien att det är fördelaktigt att låta gammal skog stå kvar som kolsänka, eftersom koldioxidutsläppen behöver minska snarast. Ytterligare ett syfte med studien var att kartlägga de missuppfattningar elever, i senare delen av skolan, har gällande kolets kretslopp. Studien visade på missuppfattningar gällande fotosyntes och respiration hos växter, nedbrytarnas roll samt sammanblandning av begrepp. För att åtgärda problemet kan uppgifter göras där atomer följs över olika nivåer, för att sätta processerna i sitt sammanhang. Stort fokus gällande missuppfattningarna ligger på fotosyntes och respiration och inga artiklar hittades gällande exempelvis det snabba, respektive långsamma, kretsloppet. Få studier är gjorda på svenska elever och då svensk kursplan lägger fokus på samband mellan olika nivåer kan missuppfattningarna vara i annorlunda i Sverige. Hur missuppfattningarna ser ut i svensk skola är föremål för vidare forskning. / The amount of carbon dioxide is rising in the atmosphere, which contributes, to global warming. Since large amounts of carbon are stored in forests, forests play an important part the efforts to improve the environment. Boreal forests, found in e.g. the northern part of Sweden, store especially large amounts of carbon. Today it is being debated whether it is more beneficial for the environment to keep old forests as a carbon sink, or to cut them down in order to make room for younger trees. The purpose of this literature study was to clarify how the age of the forest affects the carbon balance of the ecosystem, by examining the forest’s rate of carbon sequestration and capability of carbon storage. The literature study concluded that older forests, in total, store larger amounts of carbon, while middle-aged forests have he highest growth rate (net ecosystem production, NEP, and gross primary production, GPP) and that NEP is negative in the first ten years. The study showed some uncertainty concerning carbon uptake in old forests. Several variables, such as the effects of substitution, disturbances and biodiversity were not examined in this study and need to be further considered before making decisions. However, the literature study suggests that it is more beneficial to leave old forests as a carbon sink, since emissions of carbon dioxide urgently need to be reduced. Another purpose of the study was to examine the misconceptions that students, in the later school years, have regarding the carbon cycle. This study found misconceptions concerning photosynthesis and respiration in plants, the role of decomposers, as well as getting concepts mixed up with one another. To solve this problem, assignments could be designed where atoms are traced between different levels, in order to put the processes in context. A large part of the focus regarding these misconceptions has been on photosynthesis and respiration and no articles were found regarding e.g. the fast; and the slow; carbon cycle. Few studies of Swedish students have been made and since the Swedish curriculum focuses on the relationship between different levels, the misconceptions might be different in Sweden; what these misconceptions could be in Swedish schools is yet to be investigated.

Den biologiska mångfalden i Sverige såväl som globalt minskar kraftigt och har gjort under en längre tid. Utdöendetakten idag är upp till 1000 gånger snabbare än den naturliga och många arter har redan dött ut delvis på grund av klimatförändringar. Syftet med översikten är att sammanställa vilka metoder som i Sverige används för att bevara den biologiska mångfalden i skogen och se hur effektiva dessa är. Även möjliga vägar framåt kommer att diskuteras. Bevarandemetoderna och -verktygen som används i Sverige är bland annat spridningskorridorer, naturvårdsbränning, naturreservat, det svenska artprojektet, åtgärdsprogram, frivilliga avsättningar och naturvårdshänsyn vid avverkningar. Samtliga metoder och verktyganvänds för att bevara den biologiska mångfalden i svenska boreala skogar. I forskningsöversikten beskrivs varje metod eller verktyg och vilka effekter som dessa ger. Resultatet fokuserar på metoderna naturvärdsbränning och spridningskorridorer, även om formellt avsatta områden så som naturreservat är den mest använda metoden i Sverige i nuläget. Alternativa metoder som borde implementeras i svenska skogar presenteras också. Dessa är mikroklimatisk buffring, identifikation av nyckelbiotoper samt utökad planering och samarbete. Slutligen presenteras ett didaktiskt perspektiv om elevers förståelse av biologisk mångfald, vilka undervisningssätt som vanligen används för att lära ut om biologisk mångfaldsamt vilka undervisningssätt som framöver bör användas för att öka elevernas kunskaper. Litteraturöversikten visar att dagens bevarandemetoder i Sverige ger betydligt större positiva effekter än negativa och att dessa bör fortsätta användas och i vissa fall utökas. Angående alternativa metoder finns det stöd för att dessa skulle fungera väl även inom Sverige. Den didaktiska undersökningen visar att elever och lärarstudenter visar en nedåtgående kunskapskurva om biologisk mångfald och att detta har pågått under en längre tid. Undervisningsmetoder som oftast används är grupparbeten och -diskussioner, lärarledda presentation och fältstudier. Dessa metoder bör fortsätta användas, gärna tillsammans med lektioner eller projekt utomhus och besök till verksamma laboratorier, för att öka elevernas förståelse kring biologisk mångfald. / The biodiversity in Sweden as well as globally is decreasing at an alarming rate and has been for a rather long time. The extinction rate is up to 1000 times higher than the normal rate and many species has already gone extinct partly due to climate change. The purpose of this summery is to compose commonly used conservation methods and tools in Sweden and see how efficient these are. Possible ways forward will also be discussed. Conservation methods and tools commonly used in Sweden are corridors, conservation burning, nature reserves, the Swedish Species Project and actions programs. All the mentioned methods and tools are used for biodiversity conservation in Swedish boreal forests. In this literature review each method or tool is described as well as its effects on biodiversity. Corridors and conservation burning are the focus for the report even though nature reserves is the most used method in Sweden today. Alternative methods for biodiversity conservation that we believe should be implemented in Swedish forests will also be presented. These methods are microclimatic buffering, identification of key biotopes and extended planning and communication between the owners and the state or municipality and other involved organizations. Lastly, a didactive perspective is presented in which students’ knowledge of biodiversity, common teaching methods regarding biodiversity and optimal teaching methods for an increased understanding will be discussed. The review show that the commonly used methods in Sweden are much more positive than negative and should therefore continue, and in some cases be extended. Regarding alternative methods, there is significant support for positive results in Sweden if used. The didactic analysis show that students and teacher students show a decreasing knowledge with respect to biodiversity and that this has gone on for quite some time now. Teaching methods often used in biodiversity education is groupwork and -discussions, presentations and field studies. These methods should continue being used as well as lessons or projects outdoor and field trips to laboratories to increase the students’ knowledge about biodiversity.

Biologisk mångfald minskar kraftigt i hela världen som ett resultat av mänskliga handlingar. Den biologiska mångfalden hos svenska boreala skogar hotas av det moderna skogsbruket där trakthyggesbruk som är en vanlig skogsbruksmetod skapar en miljö som är svår att överleva i för naturvårdsarter. I denna studie är syftet att undersöka om observationer av sex stycken naturvårdsarter är högre i skyddade värdekärnor bestående av gammal barrskog än i produktionsbarrskog i Dalarnas län, Sverige. Detta genom att analysera andelen av de totala observationerna i proportion till andelen av den totala arealen för respektive skogstyp samt andelen observationer av varje naturvårdsart för sig i proportion till andelen av den totala arealen för respektive skogstyp. Då tidigare studier visat att artantalet och den biologiska mångfalden är högre i skyddade områden, inkluderat gammal skog, förväntades det att resultatet för denna studie skulle följa samma trend. Rumsliga data för skyddade värdekärnor och produktionsskog erhålls från Naturvårdsverket, Skogskarta från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och rumsliga data för artobservationer från SLU Artdatabanken. Den rumsliga analysen utfördes i QGIS och en statistisk analys genom ett Pearson Chi square-test i SPSS. Resultatet i studien visade att det inte finns en signifikant skillnad i proportionen mellan andelen observationer och andelen areal för respektive skogstyp vilket är skyddade värdekärnor och produktionsskog. För varje enskild naturvårdsart var det endast för rynkskinn (Phlebia centrifuga) som det fanns en signifikant skillnad i proportionen mellan andelen observationer och andelen areal för respektive skogstyp vilket indikerar på att den arten föredrar skyddade värdekärnor över produktionsskogar. Studiens resultat överensstämmer inte med tidigare studier men trots detta är bevarandet och främjandet av gamla skogar som är skyddade en viktig del i arbetet mot att stoppa minskningen av den biologiska mångfalden. / Biodiversity is declining rapidly worldwide as a result of human actions. The biodiversity of Swedish boreal forests is threatened by modern forestry, where clearfelling, which is a common forestry practice, creates an environment that is difficult for conservation species to survive in. In this study, the aim is to investigate whether observations of six conservation species are higher in protected high conservation value forests consisting of old coniferous forest than in production coniferous forest in Dalarna County, Sweden. This by analyzing the share of total observations in proportion to the share of the total area for each forest type, and also the share of observations of each conservation species separately in proportion to the share of the total area for each forest type. As previous studies have shown that species numbers and biodiversity are higher in protected areas including old-growth forests, it was expected that the results of this study would follow the same trend. Spatial data for protected high conservation value forests and production forests were obtained from the Swedish Environmental Protection Agency, Forest Map from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) and spatial data for species observations from the SLU Swedish Species Information Centre. The spatial analysis was performed in QGIS and a statistical analysis through a Pearson Chi square test in SPSS. The results of the study showed that there is no significant difference in the proportion of observations to area for each forest type that is protected high conservation value forests and production forests. For each individual conservation species, only for Phlebia centrifuga fungus was there a significant difference in the proportion between the share of observations and the share of area for each forest type which indicates that this species prefers high conservation value forests over production forests. The results of the study are not consistent with previous studies, but despite this the conservation and promotion of protected old-growth forests is an important part of efforts to halt biodiversity loss.

In this study, the immediate and short term (three months) effects of conservation burning have been investigated in coniferous forests in southeastern Sweden. Five tree species were investigated Picea abies (Norway spruce), Pinus sylvestris (Scots pine), Populus tremula (aspen), Betula pendula (silver birch) and Betula pubescens (downy birch), as well as ground vegetation of mosses, dwarf shrubs and ground lichens. Burning increased the proportion of live deciduous tree shoots from 51 % to 81 % and the live tree shoot size distribution of four tree species was significantly changed by fire. Fire affected the tree species differently. Three months after burning deciduous tree species exhibited strong sprouting, while P. sylvestris had established many seedlings, significantly increasing its share of the tree stand. P. abies lacked any visible positive response to burning and its number of live shoots decreased by 83 %. Mineral soil was exposed on only the moss vegetation and covered just 4 % of the studied plot area. The initial vegetation response to fire was negative, but significant dwarf shrub recovery was detected three months after burning.