Studien handlar om att utveckla en förståelse för ”Lagen om valfrihet” ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre. De äldre väljer utifrån beslut från biståndshandläggaren vilket företag de vill använda sig av. Resultaten i studien redovisade vi efter teman. Vi använde oss av Habermas teori om kommunikativt handlande samt av rollteorin som bidragit till en ökad förståelse kring lagens betydelse för biståndshandläggarna respektive brukarna. Resultatet visar att biståndshandläggarna ger den information som brukaren behöver för att kunna göra ett lämpligt val efter de behov som brukaren har. Biståndshandläggaren förhåller sig neutralt och påverkar inte brukaren i sitt val. Från brukarnas synvinkel visade det sig att de såg lagen som något positivt men att det inte var alla som tagit sig an lagen av olika anledningar. Nyckelord: Biståndshandläggare, brukare, valfrihet, lagstiftning, kvalitativ metod.

Rural development in Southeast Sweden - three different views and their consequences for the agrarian landscape This paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas. Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals – and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape. What shapes the development of the rural areas is to have – or should have – remains to be seen, but regardless form or shape it will effect the agrarian landscape.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och kartlägga hur socialpedagoger arbetar på särskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet är kopplat till lärande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar på begreppen delaktighet och lärande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. Frågeställningarna som besvaras är: Vad är socialpedagogernas roll på gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att få brukaren delaktig i vardagliga situationer på gruppbostäder? På vilket sätt arbetar socialpedagoger med att främja brukarens lärande i vardagsarbetet på gruppbostäder? Metoden i studien utgår från en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv. Grundtanken var att inhämta empiri från kvalitativa enkäter, arbetet har kompletterats med intervjuer. Vi har kodat och kategoriserat materialet och fått fram kategorierna: socialpedagogik, delaktighet och lärande. Teorierna och perspektiven är kopplade till kategorierna. Resultatet av studien presenteras i form av citat tagna ur enkäterna och intervjuerna. I analysen har vi kopplat ihop teorin med empirin och försökt se samband och likheter i materialet. Vår tolkning är att socialpedagogik, delaktighet och lärande hör ihop, samt att socialpedagogerna använder sig av dessa begrepp i sitt arbete. Studiens slutsatser är att lärandet sker i vardagen och att brukaren kan vara delaktig i en situation men inte i en annan. Det beroende på omgivande faktorer, exempelvis personal och samhället/miljön. Socialpedagogen arbetar för att ovanstående ska främjas. I diskussionsdelen framgår våra tankar om studien, vad som hade kunnat utvecklas mer samt vad som kan vara alternativa studier. / The purpose of this study is to identify how a social pedagogue works at sheltered accommodation. The study illustrates how the participation is connected to learning in everyday situations of people with disabilities. The study is based on a social pedagogical approach and focuses on participation, learning and how social pedagogue works with this concept. The questions we will answer in our study are: What is the social pedagogues roll at a sheltered accommodation? How social pedagogues get the individual to participate in everyday situations in the sheltered accommodation? How social pedagogues work to promote individual learning in everyday situations in the sheltered accommodation? As method we used a qualitative approach with a base in a phenomenological perspective. We have also supplemented with other methods books. The fundamental idea was to base the study on qualitative surveys, we have also complimented with interviews. We have coded and categorized, the category we came up with was Social pedagogical, participation, learning. The theories and perspectives we have used are connected with our categories. The outcome of the study is presented in quotes taken from the surveys and interviews. We have connected the theory with our study in the analyses and try to see connections and similarities in our material. Our interpretation is that social pedagogy, participation and learning is related to each other. And the social pedagogues use these concepts in their work. Our conclusions are that we are learning in the everyday and the individual can be participation in one situation but not in another one. It depends on environmental factors such as staff and community/environment. The social pedagogue works for this to be promoted. Our thoughts about the study and what we want to develop is processed in the discussion part.

Purpose: The aim is to investigate the mechanisms behind the destructive entrepreneurship in the assistance industry. Method: To investigate the destructive entrepreneurship in the assistance industry, we conducted a qualitative study in the form of semi-structured questions. In total, we interviewed four authorities and an employer organization. Theory: Theoretical framework: The study is based on Baumol's (1990) theory of productive, unproductive and destructive entrepreneurship and rent-seeking by Murphy et al (1991), but the study's principal theory that we have chosen to apply is the routine activity theory of Cohen & Felson (1979) that describes three elements that must come together in order for a crime to be committed. Conclusions and discussion: Our study shows that it is clear that there is both fraud and abuse within the assistance allowance, which can be done in different ways. Some users simulate their illness that they exaggerate their need for assistance. Some assistance providers have abused the compensation by paying lower wages and empty false wages etc. The study showed that there also exists a type of human trafficking. The fraud/abuse includes millions of kroner and it requires several people to accomplish the embezzlement. The most common form in which cheating occurs is limited but it is suspected that the abuse occurs in all forms of assistance other than the cooperative assistance form. The assistance industry is not in a position of being undermined; however, compensation levels may be slightly compressed. / Syfte: Syftet är att utreda mekanismerna bakom det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen. Metod: För att undersöka det destruktiva entreprenörskapet i assistansbranschen har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi fyra myndigheter och en arbetsgivareorganisation. Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån Baumols (1990) teori om produktivt, improduktivt samt destruktivt entreprenörskap och privilegiejaktsteorin av Murphy med flera (1991), men studiens huvudteori som vi har valt att tillämpa är rutinaktivitetsteorin av Cohen & Felson (1979) som beskriver tre förutsättningar som måste sammanstråla för att ett brott ska kunna begås. Slutsats och Diskussion: Vår studie visar att det står klart att det förekommer både fusk och missbruk inom assistansersättningen vilket kan utföras på olika sätt. Från att vissa brukare simulerar sin sjukdom till att de överdriver sina assistansbehov. Vissa assistansanordnare har missbrukat ersättningen genom att betala lägre löner och t.o.m. falska löner mm. Studien visade att det också förekommer en typ av människohandel. Fusket/missbruket handlar om miljonbelopp och det krävs ett nätverk av personer för att åstadkomma förskingringen. Den vanligaste formen där fusket förekommer är aktiebolag men det misstänks att missbruket förekommer i alla assistansformerna utom den kooperativa assistansformen. Assistansbranschen riskerar dock inte att undermineras däremot kan ersättningsnivåerna komma att pressas något.

The aim of our study is to deepen our understanding of how both social workers and clients describe how user influence within substance abuse care for adults can work. What difficul-ties do they describe meeting, with regards to possibilities to influence the care? To achieve our purpose we had a qualitative approach for this study. It’s based on open thematic inter-views with 3 clients who have substance abuse problems, and with 3 social workers, working at Social Services in Stockholm. Our theoretical perspectives used to analyze the empirical data are democracy, paternalism and empowerment. Our results show that the client’s possi-bilities of user influence are limited, due to the very strict financial budget that they have. We also found that interpersonal relationships between user and social worker have a great impact on how the clients experience their possibilities of user influence. Another result showed that social workers often had a paternalistic view, which is something that comes from wanting to do good for their clients. Even so, paternalism decreases possibilities of user influence.

Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet. Vidare visar resultatet att socialarbetarna arbetar utifrån deltagardemokrati då klienterna ständigt uppmuntras till att tänka självständigt, planera, fatta egna beslut och sätta upp mål för både behandlingen och inför framtiden. De begränsande faktorerna för brukarinflytande ansågs bland annat vara ekonomi, oengagerade socialarbetare samt skilda arbetssätt mellan kommunerna. Brukarinflytande inom missbruksvården kan gynna behandlingsresultaten och förebygga återfall då klienten får vara delaktig och påverka vårdens innehåll. Brukarinflytande kan leda till goda klient- och socialarbetarrelationer och detta kan även bidra till att allt fler individer med beroendeproblematik frivilligt söker hjälp. / The purpose of this study was to examine whether clients with former drug addiction feel that they are able to influence the care that they receive. The aim was also to find out how social workers operate to enable user influence amongst clients. We conducted semi-structured interviews with five clients and two social workers within one treatment home. The theoretical perspectives that were used to analyze the empirical data were user influence and democracy. The results show that clients experience significant involvement in their care-program and in relation to social workers at the treatment home. The results also show that the social workers apply democracy to their work since they constantly encourage clients to think independently, make their own decisions and set goals for the future. The limiting factors of user influence were considered to be financial questions, unengaged social workers, and different work procedures among municipalities. Since clients become involved and are able to influence the content of the care, user influence within addiction care is believed to benefit patient outcomes and prevent relapse. User influence can lead to positive social worker-client relationships and encourage individuals with addiction to voluntarily seek care.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse. I forskningen om vilken kompetens personalen och enhetscheferna själva anser är viktig kompetens, tenderar personlig lämplighet att vara avgörande, även om formell utbildning inte helt förbises. Undersökningen som genomförts i det här examensarbetet är kvalitativ och utgörs av intervjuer med äldre personer boende på särskilt boende. Respondenterna utgörs av sex personer, tre män och tre kvinnor i åldrarna 75 år till 98 år. Resultatet av undersökningen analyseras mot tidigare forskning inom området och mot teorier om kompetens, kvalifikationer och yrkeskompetens. Undersökningen visar, att omvårdnadspersonalen anses behöva flera olika typer av kvalifikationer, emotionella, sociala, teoretiska, praktiska, personlighetsrelaterade och förtrogenhetsbaserade. De kunskapsområden som framstod som viktiga för brukarna i studien var, sociala och relationsinriktade kunskaper, socialpedagogiska kunskaper, vardagskunskaper och medicinska kunskaper.

The aim of this study is to understand which roles institutional personnel in HVB-homes (homes for care or living), that include animals ascribe the animals for the young clients in treatment. Using the terms role, role-taking, primary socialisation and secondary socialisation within the perspective of symbolic interactionism, we intend to analyse the expericences from the institutional personnel of what roles the animals are ascribed in treatment of young clients. We also wanted to find out if the institutional personnel have certain expectations on the animals as tools in the treatment and whether the institutional personnel believes that the animals have important roles in the treatment of the young clients. To find the answers of our aim and approach to our problems, we have used a qualitative study where we have interviewed six institutional personnel distributed in three different HVB-homes that uses animals in treatment of young clients. Our empirical material shows that the institutional personnel ascribe the animals a variety of roles, which among others are: friendly and familiar, meaningful, safe, comforting and soothing. Other roles that the institutional personnel ascribe the animals for the young clients are: teaching in order to develop empathy and responsibility; helping in therapy situation and having an activating role. Furthermore, the institutional personnel ascribe the animals crucial, meaningful and important roles to the young client´s positive development. The respondents also ascribe the animals a defenceless and inferior role. All respondents in the study argue unanimously that the animals are of significant importance for the treatment of the young clients. Hence, the animal can act as a link between the young client and the institutional personnel. Also, the institutional personnel believes that animals are meaningful to the young clients in many different contexts. When the animal is present the institutional personnel perceive that the young client is able to bring forth hidden emotions as well as activate the young client and help the young client to trust other individuals.

<p>Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse. I forskningen om vilken kompetens personalen och enhetscheferna själva anser är viktig kompetens, tenderar personlig lämplighet att vara avgörande, även om formell utbildning inte helt förbises. Undersökningen som genomförts i det här examensarbetet är kvalitativ och utgörs av intervjuer med äldre personer boende på särskilt boende. Respondenterna utgörs av sex personer, tre män och tre kvinnor i åldrarna 75 år till 98 år. Resultatet av undersökningen analyseras mot tidigare forskning inom området och mot teorier om kompetens, kvalifikationer och yrkeskompetens. Undersökningen visar, att omvårdnadspersonalen anses behöva flera olika typer av kvalifikationer, emotionella, sociala, teoretiska, praktiska, personlighetsrelaterade och förtrogenhetsbaserade. De kunskapsområden som framstod som viktiga för brukarna i studien var, sociala och relationsinriktade kunskaper, socialpedagogiska kunskaper, vardagskunskaper och medicinska kunskaper.</p>

Sammanfattning Bakgrund Dagens äldre uppnår en högre ålder och de blir allt fler. Äldre personer idag har generellt sett bättre matvanor än vad de hade förr men trots detta är undernäring ett vanligt förekommande problem. Detta inkluderar även äldre personer med hemtjänst. Många äldre riskerar även att drabbas av social isolering, vilket kan påverka ett hälsosamt åldrande och motivationen att äta. Personalen i hemtjänsten har en betydelsefull roll när det kommer till maten och det är därför av vikt att lyfta fram deras tankar och åsikter kring matsituationen.  Syfte Syftet var att undersöka hemtjänstspersonalens tankar kring maten som serverades till brukarna i en mindre kommun.  Metod Fyra individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med personal i tre hemtjänstsgrupper. Vid intervjuerna användes en halvstrukturerad frågeguide. Varje intervju spelades in och transkriberades ordagrant samma dag som de genomfördes. Därefter analyserades materialet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna delade till stor del åsikter, tankar och känslor kring den mat som tillagades åt brukarna. Det framkom frustration över tiden till matlagningen, biståndsdirektiven samt att deltagarna inte kunde påverka maten från en privat aktör i kommunen. Det upplevdes ansvar över den mat som tillagades och inhandlades till brukarna. Deltagarna gjorde sitt bästa utifrån den tid som brukarna var beviljade till matlagningen och de hade många önskemål och drömmar för att förbrättra brukarnas situation.  Slutsats Deltagarna uttryckte frustration kring tidsbrist, tvetydiga direktiv, brukarnas anpassning samt missnöjde över att inte ha möjlighet att påverka brukarnas matsituation. Personalens erfarenheter bör ses som en tillgång och deras tankar och idéer bör tas tillvara.