Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur tingsrättens professionella aktörer bemöter brukare och interagerar med varandra under rättegångar i Sveriges domstolar. I teoriavsnittet redovisas studiens teoretiska utgångspunkter. Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Theodor Kemper’s teori om status and makt. Avsnittet om tidigare forskning tar upp om hur brukare upplever rättegångar och hur de professionella aktörerna agerar under förhandlingar. Studien bygger på observationer av rättegångar i sex olika tingsrätter, som har analyserats med fokus på hur rättens aktörer interagerar med varandra och med brukare, d.v.s. människor som besöker domstolen som målsägare, tilltalad eller vittne. Uppsatsens slutsats visar att de flesta brukare bemöts på ett professionellt sätt, men att det ibland finns brister i vissa avseenden. Detta kan innebära att bemötande kan påverkas om du har annan ålder, beteende eller hur du ser ut. Även brister i bemötande när det gäller information och formellt tal finner stöd från tidigare forskning.

Studien har sitt ursprung i ett intresse av boendestödjares efterfrågade kompetensbehov för att säkerställa utförandet av sitt arbete utifrån rådande lagstiftning och uppdragsgivares önskemål. Syftet var vidare att beskriva och förstå på vilket sätt brukarens rätt till självbestämmande och delaktighet påverkar boendestödjarens arbete och kompetensbehov, samt hur boendestödjare upplever att arbetsgivaren hanterar kompetenshöjande insatser. Frågeställningar som stod i fokus var vilka utmaningar och möjligheter som fanns i boendestödjarens dagliga arbete, med fokus på delaktighet och självbestämmande för brukaren? Vilka kompetenshöjande insatser som efterfrågas av boendestödjare för att hantera dessa möjligheter och utmaningar samt vilka upplevelser boendestödjare har om arbetsgivarens kompetenshöjande insatser. Genomförandet av studien har skett genom kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex boendestödjare med skiftande erfarenhet, utbildningsbakgrund och arbetsplatser har intervjuats. Sammanfattningsvis visade resultaten på utmaningar direkt kopplade till brukarnas diagnoser, utagerande beteende från brukare vilket medför risk för våld mot boendestödjaren samt frustration över svårigheter att bygga relationer till brukare som avstår från stöd. Bemanningsproblem, svag teamkänsla i arbetsgruppen liksom hantering av visuella kommunikationsmedel är andra utmaningar. Kompetenshöjande insatser som efterfrågas kan delvis kopplas till boendestödjarens erfarenhet. Förutom grundläggande utbildning om exempelvis autism och förhållningssätt visar studiens resultat på önskan om ökad kompetens inom tilläggsproblematik som självskadebeteende, OCD och psykisk ohälsa. Gemensamt för samtliga informanter var en stark efterfrågan av handledning, men som visat sig inte vara en självklar form av kompetensutveckling.

Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long –stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in Skåne. In our study we interviewed twelve people, six elderly living in long –stay care and six officials. Based on our results we can conclude that self- determination is included in all components around the elderly person in everyday life. Categories that have manifested during the processing of our result was self- determination, to participate, integrity, security, communication and to feel at home, with these categories we can conclude that the elderly are content and feel that they have self- determination over their daily lives.

Socialarbetare beskrivs som närbyråkrater utifrån att deras samhällsfunktion går ut på att tillhandahålla offentliga välfärdstjänster till samhällets medlemmar. I närbyråkratin arbetar socialarbetare medborgarnära och de har ett omfattande handlingsutrymme som gör att de har stor påverkan på människors livschanser i och med att de till stor del avgör om en person får insatser eller inte. Synen på människor som klienter är en social process där klienten sätts i beroendeställning till närbyråkraten. Tillgång till litteratur som tar upp hot och våld inom närbyråkratin har varit begränsad. Uppsatsens syfte är att förstå otillåten påverkan i socialarbetares tjänsteutövning för att tillföra forskningsområdet kunskap om otrygghet för socialarbetare när det gäller hot och våld. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsstrategi. För att fånga upp djupbeskrivningar av socialarbetares upplevelser av hot och våld sågs semistrukturerade intervjuer som lämpligt tillvägagångssätt. För att förstå det undersökta fenomenet och se till socialarbetares världsbild har en fallstudie använts som forskningsdesign. I uppsatsen fann vi att det klientnära arbetet i närbyråkratin har haft stor betydelse för socialsekreterarna i anmälningsbenägenhet och att lära känna sina brukare för att skapa relationer. Eftersom brukarna är i utsatta situationer och i behov av hjälp har socialsekreterarnas syn på klientbeteenden förändrats när det gäller hot och våld i arbetsvardagen. Detta då genom att brukarnas utsatthet används som ett argument för hur de beter sig, vilket förklarar socialsekreterarnas tolerans för hot och våld i arbetslivet. I kontrast till jämförbara studier om socialtjänst som har visat att incidenter underanmäls, bedömde samtliga socialsekreterare i denna studie att incidenter inte under anmäls.

The study presented here is about how to make the special needs user who has a profound intellectual disability and additional disabilities more involved in their implementation plan. Based on a life story interview the study aims at analyzing perceptions of procedures to enhance special needs users’ influence. The method used in this study was a qualitative research approach as an overall approach in order to use a narrative method where life history is the method. The focus has been to study a part of an individual life history - a specific domain in the life of the interviewee’s working career. The results demonstrate that the staff needs to have the knowledge of how to observe, what to observe and how to highlight the impact of consciousness in the interaction between involved participants. The result also shows that staff attitudes affect special needs user’s participation in the implementation plan. It is shown in the results that it is of importance that staff has the knowledge regarding observation as a method and an approach that provides the special needs user with opportunities to experience meaningfulness and to find everyday life comprehensible and manageable.

Studien syftar till att utifrån ett brukarperspektiv belysa hur stort inflytande brukare inom den kommunala missbruksvården har på sin egen vård. Brukare avses i detta fall personer som har och har haft en kontakt med missbruks- och beroendevården över tid. För att besvara studiens syfte har fem brukare intervjuats. Studiens data har sedan analyserats med hjälp av maktteori. Studien visar att upplevelsen av inflytande påverkar vården och att den kan variera hos brukarna beroende på vilka egenskaper de själva besitter, de professionella besitter och hur relationen dem emellan utvecklas. Samtliga brukare i studien upplevde att de befann sig i ett underläge i maktförhållandet gentemot de professionella. För att känslan av inflytande skulle vara stark hos brukarna krävdes det att de professionella hade en förmåga att förhålla sig till och i viss mån reducera obalansen i maktförhållandet. Att brukarna kände att de hade makten att påverka vården samt att de blev lyssnade på var centralt för att en känsla av inflytande skulle infinna sig. Om detta inte var närvarande i relationen med de professionella infann sig istället en känsla av maktlöshet och begränsat inflytande. / This study aims to explore what client’s connected to their local council’s alcohol and substance abuse treatment thinks matter for their own care. The aim of exploration concretized to involve clients influence over their own care.  Clients in this case are referred to people who have and have had a contact with the alcohol and substance abuse treatment over time. To respond to the study's purpose five clients has been interviewed. The data were then analyzed by using a theory of power. The study shows that the client´s experience of influence matters and may vary depending on the characteristics the clients themselves possess, the professional possess and how the relationship between them evolves. All clients in the study felt that they were in a lower position of power compared to the professionals. To create a strong feeling of influence within the clients the professional had to have an ability to relate to and, to a certain extent reduce the imbalances in power relations. To create a feeling of influence within the clients they had to feel that they had the power to affect the care and that they were listened to. If this was not present in the relationship with the professionals, a sense of powerlessness and limited influence appeared instead.

The aim of this study is to understand how the staff is working with users with cognitive impairments and how they see at the participation of its users. This can be broken down into two parts, how to reflect on the problem and also how to work actively with it. The reflective part is the opportunities and difficulties the staff will tend to see with participation. The active part is how they are working to develop ways to increase the participation of users with cognitive impairments. Our study is based on qualitative interviews with seven respondents. The theoretical framework we have used for our study is duty ethics and utilitarian ethics. The result indicates that a measure of non-participation is accepted within supportive activities for people with cognitive impairments based on their level of function. We conclude that professionals working with cognitively impaired users make a decision to limit unhealthy and destructive behaviors with the reason that it is for the best long term effect for the user’s quality of life.

Purpose: the aim with this study was to examine how managers in healthcare services, focusing on people with functional variants, work with threats and violence that users exercise against caretakers. Method: Study was conducted through qualitative interviews based on the theoretical framework; hermeneutics. To collect empirical data seven managers in personal assistance and LSS housing in southern Sweden were interviewed. Theory: The results shows that the managers need discretion to handle threat and violence that occur within their operations. The discretion is partly controlled by the conditions that exist in the organization and the managers therefore deem that they need to look at all aspects of the situation. Results: The result shows that there are different variants of threats and violence in the managers operations and that the severity level differs. Further emerges that the managers perception of the incidents is for example based on their knowledge of the functional variant that the users have or on the caretakers treatment towards them. The result also shows that the managers are responsible for creating routines, guidelines, action plans and investigating incidents. Furthermore, they are responsible for ensuring that employees can handle situations that arise. It appears in the result that the caretakers are responsible for following routines, guidelines and action plans that have been established and for reporting incidents that occur to their manager. However, reporting is not always done for various reasons. When incidents have been reported to the managers the result shows that the managers assessments differ. This means that the statistics on reports could be misleading. Circumstances that the respondents believe can make preventative work more difficult are, among other things, lack of time, finances, knowledge, unclear directives from the work environment authority and large staff turnover.

<p>Studien handlar om att utveckla en förståelse för ”Lagen om valfrihet” ur biståndshandläggarens respektive brukarens perspektiv. För att besvara syftet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer har gjorts med fyra biståndshandläggare inom äldreomsorgen i en medelstor kommun i Södermanland, samt fyra brukare där samtliga har serviceinsatser från olika utförare. Utförarna är de företag som har en verksamhet inom hemtjänst för äldre. De äldre väljer utifrån beslut från biståndshandläggaren vilket företag de vill använda sig av. Resultaten i studien redovisade vi efter teman. Vi använde oss av Habermas teori om kommunikativt handlande samt av rollteorin som bidragit till en ökad förståelse kring lagens betydelse för biståndshandläggarna respektive brukarna. Resultatet visar att biståndshandläggarna ger den information som brukaren behöver för att kunna göra ett lämpligt val efter de behov som brukaren har. Biståndshandläggaren förhåller sig neutralt och påverkar inte brukaren i sitt val. Från brukarnas synvinkel visade det sig att de såg lagen som något positivt men att det inte var alla som tagit sig an lagen av olika anledningar.</p><p><em>Nyckelord: Biståndshandläggare, brukare, valfrihet, lagstiftning, kvalitativ metod. </em></p>

<p>Rural development in Southeast Sweden</p><p>- three different views and their consequences for the agrarian landscape</p><p>This paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas.</p><p>Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals – and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape. What shapes the development of the rural areas is to have – or should have – remains to be seen, but regardless form or shape it will effect the agrarian landscape.</p>