BakgrundVD-yrket sägs ha blivit en allt mer utsatt position. I spåren av denna utveckling kan det te sig rimligt att nytillträdda VD:ar vill ge sig själva en god start på den aktuella tjänsten. Inom akademins värld anses en VD-förändring vara den situation där resultatmanipulering genom Big Bath är främst förekommande. Vi frågar oss dock om detta är en produkt av tidigare forskning selektionsmekanism och om Big Bath påverkas mer av andra faktorer. SyfteStudiens syfte är att undersöka Big Bath från en bredare tidshorisont som inte isolerar enskilda händelser. På så sätt vi vill undersöka om VD-förändringar är den situation som starkast påverkar Big Bath. MetodGenom användning av en longitudinell panelstudie med en deduktiv ansats har studien undersökt hur resultatmanipulering och Big Bath påverkas av olika faktorer däribland VD-byten. Urvalet består av bolag från NASDAQ OMX Stockholm Large Cap under åren 2006-2017. SlutsatsResultatet visar att VD-byten inte har någon signifikant påverkan på varken resultatmanipulering eller Big Bath. I studien fann vi dock indikationer på att negativa resultat påverkar förekomsten av både resultatmanipulering och Big Bath. / BackgroundThe CEO-profession is said to be more precarious than ever before. Given this development one can assume that newly appointed CEO’s are interested in securing a good start at the beginning of their appointment. In the academic world a CEO turnover is considered to be the primary situation were earnings management in the form of Big Bath occurs. We ask ourselves if this is a product of previous selection bias and if Big Bath in true is affected by other factors. PurposeThe purpose of this study is to examine Big Bath from a long-term perspective that does not isolate specific events. Through this approach we want to investigate whether CEO-turnovers is the main contributing factor behind Big Bath. MethodBy using a longitudinal panel study with a deductive approach the study have investigated how earnings management and Big Bath are affected by different factors such as CEO-turnovers. The sample consists of companies from NASDAQ OMX Stockholm Large Cap in between the time period of 2006-2017.ConclusionThe result states that CEO-turnovers have no significant effect on either earnings management or Big Bath. However through the study we find indications that negative results affects both earnings management and Big Bath.

Earnings Management är ett begrepp som syftar till diskretionär redovisning som innebär manipulering av ett företags resultat. Resultatmanipulering kan ske både uppåt och nedåt. När manipulering sker uppåt syftar det till att höja det redovisade resultatet medan manipulering nedåt syftar till att sänka resultatet vilket benämns Big Bath Accounting. Det finns flera forskare som har studerat detta område över tid och som har kommit fram till motstridiga resultat. Vissa forskare menar att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer i stor utsträckning då företag erbjuder bonusprogram som baseras på företagets resultat samt om VD-byte har skett. Andra forskare är av en annan uppfattning. De finner inga statistiska bevis för att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer vid bonusprogram och VD-byten. Vissa av dessa forskare menar även att Earnings Management har avtagit avsevärt eller till och med försvunnit under de senaste åren. Tidigare forskning visar även motstridiga bevis kring användningen av Earnings Management under finanskriser samt bonusprogram. Studiens syfte var således att undersöka faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering. Resultat från tidigare forskning ligger till grund för studiens teoretiska referensram som mynnade ut i tre hypoteser. Dessa hypoteser testades via multipel regressionsanalys samt en tidsserieanalys. Studiens urval omfattade företag på den svenska marknaden på OMX Stockholmsbörsen Large Cap under åren 2007-2015. Det ursprungliga urvalet omfattades av 747 observationer men då ett visst bortfall ägde rum kvarstod 547 observationer för hypotesprövning ett och två samt 567 observationer för hypotesprövning 3. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan resultatmanipulering och bonusprogram, dock fann vi inget säkerställt samband mellan resultatsänkande periodiseringar och VD-byten. Däremot fann vi stöd för vår tredje alternativhypotes att finanskrisen påverkade Earnings Management under åren 2008-2009. Vår slutsats blev således att de faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering är bonusprogram och finanskrisen. / Earnings Management is a term aimed at discretionary accounting which involves manipulation of a company's results. Earnings Management can be done either upwards or downwards. When manipulation occurs downwards with the aim of lowering the result, it´s called Big Bath Accounting. There are several researchers who have studied this area over time and have come up with conflicting results. Some researchers believe that Earnings Management and Big Bath Accounting occur to a large extent when companies offer bonus programs based on company performance and whether CEO turnovers has occurred. Other researchers have a different opinion. They do not find any statistical evidence that Earnings Management and Big Bath Accounting occurs when the CEO has changed and companies have bonus programs. Some of these researchers also believe that Earnings Management has diminished significantly or even disappeared in recent years. Previous research also shows conflicting evidence about the use of Earnings Management during financial crises and bonus programs. The purpose of the study was thus to investigate factors that underlie Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that may affect the management of a company to apply the theory. Results from previous research form the basis of the theoretical framework of the study, which emerged in three hypotheses. These hypotheses were tested by multiple regression analysis as well as a time series analysis. The study's selection was limited to companies in the Swedish market on the OMX Stockholm Stock Exchange's Large Cap in 20072015. The original sample was comprised of 747 observations, but when a certain loss occurred, 547 observations remained while testing hypothesis one and two and 567 observations remained while testing hypothesis three. The result showed a statistical correlation between performance manipulation and bonus programs, but we found no statistical correlation between profit-decreasing accruals and CEO turnover. On the other hand, we found support for our third alternative hypothesis that the financial crisis affected Earnings Management during 2008-2009. Our conclusion thus became that the factors underlying Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that could affect the management of a company to apply the theory are bonus programs and the financial crisis.

This dissertation consists of three essays on the effect of excess compensation and corporate governance changes on the firm’s performance. The first paper utilizes a cost minimization stochastic frontier approach to investigate the efficiency of director total compensation. Our findings suggest that board members are over compensated. We show that, on average, the director actual compensation level is above the efficient compensation level by around 63%. Our results suggest that an increase in director excess compensation decreases the likelihood of CEO turnover, reduces the turnover-performance sensitivity, and increases managerial entrenchment. Thus, the surplus in director compensation is directly associated with managerial job security and entrenchment. Furthermore, although director excess compensation is not significantly inversely related to the firm’s future performance, it has an indirect negative effect on future performance through its impact on the entrenchment-performance relationship. Therefore, this essay proposes that the overcompensation of directors is directly associated with a board culture predicated by mutual back-scratching and collusion between the CEO and the board members. The second essay tests the effect of an exogenous shock, the Sarbanes-Oxley Act (SOX) of 2002, on the structure of corporate boards and their efficiency as a monitoring mechanism. The results suggest an increase in the participation of independent directors at the expense of insiders. Consequently, we investigate the implications of board composition changes on CEO turnover and firm value. We document a noticeable reduction in CEO turnover in the post-SOX period. We also demonstrate that, after SOX, a board dominated by independent directors is less likely to remove a CEO due to poor performance. Finally, we highlight a negative association between the change in board composition and firm value. We propose that our findings are predicated on an off equilibrium result whereby firms were forced to modify iv their endogenously chosen board composition. Therefore, contrary to the legislators’ objectives, we suggest that the change in board structure brought about inefficient monitoring and promoted an unfavorable tradeoff between independent directors and insiders. The third essay examines the relationship between the firm’s governance structure and its value during different economic conditions. We show that both relative industry turnover and CEO entrenchment increase during economic downturns. We also find that relative industry turnover and managerial entrenchment have opposite impacts on the value of the firm throughout the recessionary period. While industry turnover leads to an appreciation in firm value, managerial entrenchment reduces shareholders’ wealth. The negative impact of managerial entrenchment on firm value, however, outweighs the positive impact of industry turnover. Accordingly, we propose that a recession provides managers with a good opportunity to camouflage their behavior and extract more private benefits and, thus, blame the poor performance on bad economic conditions.

本研究使用固守職位理論(Entrenchment theory)解釋在經理人更替後因風格不同及代理人問題造成繼任者有現金持有動機的轉換，此項交乘效果將造成公司現金持有決策的轉變。同時本研究使用多角化公司的財務決策轉變作為例子，解釋在能力配對理論(Ability-matching theory)中不同公司性質造成CEO更替之後決策轉變的原因。研究結果顯示在兩種理論之下，被強制替換或自動離職的狀況將會帶來經理人風格轉變、前任代理人問題減輕或在公司狀況不同下使得現金持有因素有顯著的增減。然而整體實證結果因增減效果彼此抵消，CEO更替對於現金持有的影響並不顯著。 / Our research used entrenchment theory to explain the changing in cash holding after CEO turnover can be caused by different managerial style and agency problem. The interaction of turnover and entrenchment effect will transform motivations of holding cash and further changing the liquidity policy. Meanwhile, we used the ability-matching theory to explain the changing of financial decision in diversified companies to show how different company characteristics affect corporate financial strategy after CEO turnover. Our results showed that based on the two theory, CEO characteristics, agency problem and firm characteristic will significantly affect the financial variables. However, the total effect of CEO turnover on cash holding policy is insignificant because the different effects off set the total effect.

Nuvarande redovisningsregler och principer under IFRS är till viss del öppna för subjektiva bedömningar om hur kostnader och intäkter ska redovisas. Denna subjektivitet går stundom under benämningen resultatmanipulering och innebär då att företagets resultat antingen justeras i positiv eller negativ riktning beroende på bakomliggande incitament. De subjektiva valen kan delas in i operationella åtgärder eller diskretionära periodiseringar, beroende på om de påverkar kassaflödet eller ej. Denna studie fokuserar på hur redovisningsreglerna kan användas för att uppnå resultatmanipulering och inriktas därför på de diskretionära periodiseringarna. Forskning har påvisat att möjligheten till resultatmanipulering är särskilt påtaglig i samband med att företag byter vd. Det baseras på teorierna om horisontproblemet och stålbad, att vd:n i varje given situation ämnar uppnå maximal personlig vinning. Då tidigare studier sällan undersökt den svenska marknaden avser vi uppnå kontribution om hur teorierna om resultatmanipulering är applicerbara under svenska regelverk och normer, från dess att IFRS infördes till dags dato. Via syftet att undersöka sambandet mellan ett byte av vd och resultatmanipulering har vi för avsikt att hjälpa investerare till att bättre förstå marknaden och till förbättrade investeringsbeslut. Via kvantitativ analys av årsredovisningar har vi med hjälp av den modifierade Jonesmodellen tagit fram ett mått på företags diskretionära periodiseringar. Måttet har likställts med resultatmanipulering och ställts i relation till företags vd-byten. Kopplat till horisontproblemet har nivån på resultatmanipulering jämförts mot vd-byte som sker efterföljande räkenskapsår. Teorin om stålbad har i sin tur testats genom att undersöka om resultatmanipulering nyttjas under en vd:s första verksamma år, alternativt i något av de efterföljande två räkenskapsåren. Resultaten påvisade att den svenska marknaden skiljer sig mot både bakomliggande teori och tidigare forskning. Förekomsten av horisontproblemet eller stålbad kunde inte bevisas, däremot fann studien att resultatet skrivs upp via resultatmanipulering i de två efterföljande åren efter att ett byte av vd skett. Anmärkningsvärt bevisades även att resultatminskande åtgärder utförs året innan ett rutinmässigt vd-byte inträffar. Sett till orsakssambanden bevisades därutöver att sannolikheten för att ett vd-byte kom att inträffa ökade vid användning av negativ resultatmanipulering samt när företagets lönsamhet var lägre än marknadsgenomsnittet. Studien belyser att kausalitetsproblem föreligger mellan resultatmanipulering, vd-byte och företagets lönsamhet. De exakta orsakssambanden kan studien inte förmå förklara utan vi påvisar att ytterligare forskning behöver genomföras för att klargöra det sanna orsaksförhållandet. Avslutningsvis renderar studien teoretiskt bidrag då den påvisar att teorierna om horisontproblemet och stålbad i samband med vd-byte inte stämmer in på den svenska marknaden.

Cette thèse aborde l’impact du private equity sur la gouvernance des entreprises (chapitres 1 et 2) et les déterminants du capital risque (chapitre 3). Les deux premiers chapitres examinent les changements que les capital-investisseurs introduisent dans la gouvernance des entreprises (en termes de remplacement du dirigeant) suite à une opération Public-to-Private. Les résultats empiriques montrent que (i) les entreprises soutenues par private equity exercent un suivi plus actif et sont plus susceptibles de licencier le dirigeant que les compagnies cotées (chapitre 1) (ii) les entreprises soutenues par des firmes de private equity plus spécialisées (en termes de secteur d’activité) ont moins tendance à licencier leur dirigeant que les entreprises soutenues par des firmes de private equity plus généralistes (chapitre 2). Du point de vue de la théorie, les résultats montrent que le taux de remplacement du directeur général et la sensibilité du départ du dirigeant à la performance sont plus élevés dans les entreprises soutenues par private equity que dans les compagnies cotées (chapitre 1). Ce résultat va dans le sens de l'hypothèse de contrôle, qui affirme que la structure de propriété plus concentrée des entreprises soutenues par private equity induit un contrôle plus fort des actionnaires et un remplacement plus fréquent du dirigeant en cas de faible performance que la structure de propriété dispersée des entreprises cotées. Pour les entreprises ayant des structures de propriété concentrées similaires (i. e., notre échantillon de compagnies soutenues par private equity du Chapitre 2), nos résultats empiriques confortent plutôt l’hypothèse de « l'information interne » avancée par Cornelli et Karakas (2015). Cette théorie suggère que les investisseurs sophistiqués (en particulier les firmes de private equity spécialisées) sont plus enclins à utiliser de l’information «soft» (interne) pour évaluer la compétence du directeur général et pour décider de son remplacement. A contrario, les investisseurs moins sophistiqués auraient tendance à privilégier de l’information «hard», par exemple la performance financière relative de l'entreprise (par rapport à des firmes similaires). Enfin, le Chapitre 3 est lié aux débats sur les déterminants du développement du capital-risque. Nous essayons d'évaluer la façon dont les mécanismes de soutien gouvernemental à l'innovation ont un impact sur les investissements en capital-risque. Nous examinons également l’effet modérateur de l'environnement institutionnel sur la relation entre les dépenses gouvernementales en recherche et développement (R&D) et le capital-risque. Nos résultats montrent qu'un niveau plus élevé de dépenses gouvernementales en R&D entraîne un niveau plus élevé d'investissements en capital-risque. Nous trouvons également une relation positive entre la qualité des institutions formelles et le montant des investissements en capital-risque early-stage. Contrairement aux résultats attendus, la qualité de l’environnement institutionnel a un effet modérateur négatif sur la relation entre les dépenses gouvernementales en R&D et le niveau des investissements en capital-risque. Ce résultat suggère qu’en présence d'institutions formelles hautement développées les opportunités technologiques mesurées par les dépenses gouvernementales en R&D n'ont aucun effet stimulant sur le développement du capital-risque. / This PhD thesis addresses the effects of private equity on corporate governance (Chapter 1 and 2) and the determinants of Venture Capital (VC) investments (Chapter 3). The first two chapters examine the changes that private equity investors introduce in the governance of their portfolio companies (in terms of CEO turnover) after a Public-to-Private (PTP) operation. Our empirical results show that (i) PE-backed companies exert a more active monitoring, and are more likely to dismiss their CEO than public firms (Chapter 1) (ii) PE-backed companies with more specialized investors are less likely to dismiss their CEO than other PE-backed companies (Chapter 2). From a theory perspective, the findings that CEO turnover rate and CEO turnover-performance sensitivity are higher in PE-backed companies comparing with public firms (Chapter 1) seem to support the ‘control hypothesis’, i.e., the contention that the concentrated (and illiquid) ownership structure of PE-backed companies provides stronger shareholder monitoring and a tighter control for poor performance than the dispersed ownership structure of public firms. For companies with similar concentrated ownership structures (i.e., our sample of PE-backed companies in Chapter 2), our results rather support the ‘inside information hypothesis’ of boards advanced by Cornelli and Karakas (2015). This theory suggests that sophisticated investors (e.g. specialized PE firms) are more likely to use ‘soft’ (inside) information when they evaluate the CEO’s competence and the decision to dismiss the CEO. In contrast, less sophisticated investors are more likely to base their decision on ‘hard’ information, e.g., the firm’s performance relative to its peers. Finally, Chapter 3 is related to debate on the determinants of venture capital development. We try to assess how particular mechanisms of governmental support to innovation impact VC investments, and whether the institutional environment moderates the relationship between governmental R&D and VC investments. Our results show that higher level of governmental R&D expenditures lead to higher level of VC investments. We found also that higher quality of formal institutions is associated with higher level of early stage VC activity. Contrary to what was expected, the quality of the institutional environment has a negative moderating effect on the relationship between governmental R&D expenditures and VC activity. A possible interpretation of this result is that in the presence of highly developed formal institutions the technological opportunities measured by governmental R&D expenditures have no stimulating effect on venture capital development.

Bakgrund och problemdiskussion: Inom organisationer är vd:n ett hett och debatterat samtalsämne när det kommer till verksamhetsstyrning. Inom små till medelstora verksamheter är det inte ovanligt att ägaren är både ägare och vd för verksamheten, vilket betecknas som ett ägarlett företag. När ett företag går från ett ägarlett styre till en extern vd kan det ha en stor inverkan på verksamheten. Ett byte av vd innebär att en ny person kommer att bestämma hur verksamhetens styrning ska utformas och implementeras. Fortsättningsvis innebär det ett stort steg för ägaren när den ska frånsäga sin vd-position och lämna över till en extern vd. Det finns två olika teorier som förklarar relationen mellan ägare och vd. Agentteorin, som antar att människor agerar utifrån sitt eget intresse, och stewardshipteorin, som utgår från att människor agerar utifrån verksamhetens bästa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om verksamhetsstyrning förändras i samband med att en extern vd intar vd-rollen i ett tidigare ägarlett företag. Ytterligare kommer studien att undersöka hur ägaren och den externa vd:n ser på skiftet när en extern vd intar vd-rollen utifrån agentteorin och stewardship. Metod: Studien är en fallstudie som undersöker två företag som har genomgått ett skifte från ägarlett styre till externt styre. Denna studie kompletteras med inblick och erfarenhet från rekryterare inom högre befattningar. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi, med induktiva forskningsval som har abduktiva anslag. Det empiriska materialet har samlats in via sju stycken respondenter via semistrukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan dras från studien är att verksamhetsstyrningen förändras till att bli mer målstyrd när företaget går från ett ägarlett styre till att en extern person intar vd-rollen. Både ägare och vd från respektive verksamhet visar en skiftning av både opportunistiskt beteende och beteende som liknar en ‘steward’. Det innebär att det inte finns ett svart-vitt beteende avseende om individerna agerar efter sitt eget bästa eller efter verksamhetens bästa. Deras synsätt och agerande uppvisar en kombination av båda teorierna i samband med att verksamheten blir mer professionell, strategisk och målstyrd. / Background: Within organisations, the CEO is a well-known and debated subject when it comes to corporate governance in small to medium-sized enterprises (SMEs). When a company moves from an owner-led governance to an external CEO, it can have a major impact on the business. An alteration in the role of CEO would allow for a change in the governance of the business, through potential new individualistic implementations and structural decisions. Furthermore, it is a largely significant step for the owner to relinquish the position of CEO to an external individual. There are two different theories to explain the relationship between owners and CEOs. Agent theory, which assumes that people act in their own interest, and stewardship theory, which assumes that people act in the best interests of the business. Purpose: The purpose of the thesis is to investigate whether corporate governance changes when an external person is appointed CEO in a previously owner-managed company. Furthermore, this thesis will investigate how both the owner and the external CEO perceive the transition when the role of CEO is assigned to an external individual based on agent theory and stewardship theory. Method: The study is a case study examining two case companies that have experienced a shift from owner-led governance to external governance, along with the insight and experience of two senior recruiters. The study is based on a qualitative research strategy, with specific attention to inductive research choices and abductive approaches. The empirical material has been collected via semi-structured interviews and the involvement of seven respondents. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the thesis is that the corporate governance changes and becomes more goal-oriented when an external person is the CEO. Both owners and CEOs from each business have a tendency towards both opportunistic and steward-like behavior. This means that there is no specific behavior regarding whether they act in their own best interests or in the best interests of the business. Their views and actions reflect a combination of both theories as the organisation becomes more professional, strategic and goal- oriented.

Cette thèse a pour objectif principal d’apporter une contribution à la littérature concernant la structure et l’efficacité du conseil d’administration (CA). Elle s’articule autour de quatre chapitres. Le premier chapitre est une revue de la littérature, tandis que les trois autres portent sur des questions de recherche distinctes. La première étude présentée dans le deuxième chapitre de cette thèse a pour objectif d'étudier les déterminants de la taille du CA, de l'indépendance de ses membres et de la dualité des fonctions de direction et de présidence du CA. Les principaux apports de cette étude peuvent être résumés comme suit : tout d'abord, nos résultats sont fondés sur l'analyse d'un des plus grands échantillons utilisés dans ce domaine, avec à peu près 16000 observations (entreprises-années) pour près de 2300 entreprises américaines observées de 1997 à 2010. De plus, sur le plan méthodologique, une batterie de tests statistiques a été réalisée afin de vérifier la robustesse de nos résultats, notamment des tests tenant compte des biais d'hétérogénéité et de simultanéité. Enfin, cette étude est probablement la première à démontrer que le passage de la loi SOX a limité la capacité des dirigeants à influencer la composition du CA. La deuxième étude s’attache à analyser les deux principales fonctions du CA, qui sont le conseil au chef d'entreprise et le contrôle de ses activités. Ainsi, comprendre la capacité du CA à remplir ces fonctions est une question fondamentale que nous nous proposons d’approfondir. Cette étude vient enrichir la littérature émergente sur la fonction consultative du CA en fournissant de nouveaux éléments de preuves sur l'importance de cette fonction dans la création de valeur de l'entreprise. Ces résultats apportent également des éclairages sur le conflit potentiel existant entre les deux principales fonctions du CA. Enfin, cette étude s'inscrit dans le courant de pensée qui cherche à évaluer l'impact des caractéristiques des entreprises sur l'efficacité de leurs structures de gouvernance. Le principal objectif de la troisième étude présentée dans le dernier chapitre de cette thèse est de déterminer si la rémunération à base d’actions des administrateurs peut affecter les décisions futures en matière d'acquisition, et le cas échéant, comment. Les résultats de cette étude apportent un nouvel éclairage concernant la rémunération des administrateurs. Cette étude met en exergue l'importance des pratiques de rémunération incitative sous forme d’actions et d’options pour les membres du CA. Par ailleurs, bien que de nombreuses études aient été réalisées afin d'analyser la relation existante entre les mesures incitatives à destination des administrateurs et la performance de l'entreprise, notre étude est l'une des premières à explorer les mécanismes à travers lesquels ces mesures peuvent influencer la valeur de l'entreprise. / This thesis aims at providing contributions to the existing literature on the structure and effectiveness of corporate boards. It comprises three essays that address distinct research questions. The first study examines the trends and determinants of corporate board structure using a panel data sample. This study extends the existing literature on the determinants of board structure in three important ways. First, our results are based on one of the largest samples used in this area, with almost 16,000 firm-year observations for nearly 2,300 firms observed from 1997 to 2010. Second, in terms of methodology, a set of statistical tests was performed in order to check the robustness of our findings, including tests that account for heterogeneity and simultaneity. Finally, this is probably the first study to show that the enactment of SOX has reduced the ability of CEOs in influencing board composition. Specifically, while SOX does not fundamentally alter the economic determinants of board structure, our results show that the documented negative impact of well performing CEOs on board independence in the pre-SOX era is no longer significant post-SOX. In the second study, the principal objective is to investigate the effects of advisory directors' presence on the board and monitoring intensity on the board's overall effectiveness in value creation. This study makes some significant contributions to the literature. First, it complements and extends the growing literature on the board's advisory function by providing strong new evidence on the importance of this board function in value creation. Second, it also provides some evidence on the potential conflict between the two primary functions of corporate boards. Finally, this study adds to the literature that attempts to assess the impact of firm and industry characteristics on the effectiveness of specific governance structures. The last study has as main objective to examine the relation between director compensation structure and shareholder interests in the context of acquisitions. This study contributes to the literature in several ways. First, we add to the recent but burgeoning literature that deals with the determinants of director compensation. Guided by theoretical work in this area, we show that director compensation is mainly consistent with firm's needs for monitoring and advising. Second, we extend the body of research that highlights the importance of equity-based compensation by providing evidence that the use of incentive-based compensation schemes to reward directors also matters. Finally, although many studies have examined the relation between directors' incentives and firm performance, this work is one of the first to examine the channels through which directors' equity-based pay affects shareholders' value.