No description available.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning. / Background: Transfers between intensive care units can cause negative consequences for the patient, such as decreased patient safety and deterioration during the transport, which leads to a longer time of treatment. When the resources at an intensive care unit are exceeded it may be necessary to transfer patients between the units although the risks are known. Aim: The aim of this study was to examine the approach of critical care nurses towards patient transfers due to lack of resources. Method: Focus group interview at a special intensive care unit was conducted in Central Sweden. Six critical care nurses with at least two years’ experience were included in the study. An inductive qualitative contents analysis was used during material editing. Result: The critical care nurses approach was identified in three domains: profession, emotions and rational attitude. These three domains formed a theme: A professional and emotional approach. Conclusion: Critical care nurses have found with their professional experience a professional and emotional approach that helps them to manage ethical dilemmas and moral distress of patient transfers due to lack of resources. Critical care nurses’ ´professional and emotional approach of patient transfers due to lack of resources are led by their profession, emotions and rational attitude.

Les transfusions de plasma sont un traitement fréquent en réanimation, pour traiter ou prévenir un saignement. Or, des données observationnelles suggèrent que les transfusions de plasma sont associées à une augmentation de la morbidité et de la mortalité, sauf chez les patients qui souffrent d’hémorragie massive. Des données adultes suggèrent que les transfusions de plasma n’ont que peu d’effet sur les tests de coagulations.L’objectif de ce travail de thèse de sciences est d’effectuer quatre études préliminaires qui permettront ensuite de définir le protocole d’une étude randomisée contrôlée.La première étude présentée dans notre mémoire de thèse, une étude observationnelle dans 101 réanimations pédiatriques, a conclu que le plasma est souvent transfusé à des enfants qui ne saignent pas, et que, chez la grande majorité des patients, les transfusions de plasma n’ont que très peu d’effet sur les tests de coagulation. La deuxième étude a montré que les divers types de plasma actuellement sur le marché ont peut-être des effets différents, en terme de mortalité. La troisième étude a montré que les facteurs influençant la prescription de transfusions de plasma sont souvent des croyances non-fondées sur la capacité des transfusions de plasma à prévenir et arrêter le saignement. Et la quatrième étude a démontré que la mesure de la sévérité de la maladie, selon un score de défaillance multiviscérale, était adéquate dans une sous-population d’enfants recevant des transfusions de plasma. Ces quatre études nous ont donc permis d’esquisser le protocole de l’étude randomisée, qui permettra de comparer deux stratégies de transfusions de plasma. / Plasma transfusions are frequently used to treat or prevent bleeding in critically ill children. However, little is known about the proper indications. Observational data both in children and adults indicate that plasma transfusions are associated with increased morbidity and mortality, except in massively bleeding patients. Adult data suggest that plasma transfusions have little effect on coagulation tests and that a large proportion of plasma transfusions are not given according to the international recommendations.The objective of this thesis is to perform four preliminary studies that will allow designing the protocol of a randomized controlled trial. This trial will evaluate the cost-benefit relationship of plasma transfusion strategies in critically ill children.The first study in this thesis, an observational study in 101 centers, concluded that plasma was often transfused to non-bleeding children and that plasma transfusions had little effect on coagulation tests. The second study showed that the different types of plasma products had different clinical effects, in terms of morbidity and mortality. The third study showed that unfounded beliefs on plasma’s ability to prevent or stop bleeding influenced the prescription of plasma transfusions. The fourth study showed that measuring the severity of the disease with a multiple-organ dysfunction score was appropriate in a sub-population of critically ill children requiring plasma transfusion.These four studies allowed designing the protocol for the randomized controlled trial, comparing plasma transfusion strategies.

No description available.

Bakgrund: Intensivvård är den högsta vårdinstansen på ett sjukhus, en av sjukvårdens mest resurskrävande behandlingsformer. När en patient blir kritiskt sjuk eller påvisar försämrade vitalparametrar kontaktar vårdpersonalen mobil intensivvårdsgrupp (MIG) som utgår ifrån intensivvårdsavdelningen (IVA). Problemformulering: De kritiskt sjuka patienterna vårdas inte längre bara på IVA men också på vårdavdelningar. I ett omvårdnads- och professionsperspektiv som intensivvårdssjuksköterska är det av betydelse och centralt att förstå orsakerna till kontakt med MIG. Syfte: Att kartlägga kontakter, orsaker och skillnader med mobil intensivvårdsgrupp på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. Metod: En icke-experimentell studie med ett konsekutivt urval och retrospektiv journalgranskning av 386 patientkontakter med MIG under åren 2017–2019. Resultat: Studiens resultat påvisar en hög medelålder. Ingen skillnad återfanns i patientgruppen ur ett könsperspektiv. Den framträdande gruppen är den geriatriska patienten ≥65år som är utsatt och en högriskgrupp vid kontakt med MIG. De utgör majoriteten av alla kontakter med MIG åren 2017–2019. Diskussion: Studiens kartläggning och resultat påvisar behov av kompetenshöjande utbildning och optimeringsteam. Geriatriska patientgruppen behöver vårdinsatser i rätt tid och med rätt kompetens för att minska antalet MIG kontakter och initiera insatser i förtid och motverka svikt av vitala parametrar.

Tissue plasminogen activator (tPA) is most effective the faster it is able to be administered to a patient that has been affected by stroke. A Stroke Code is a strategy that acute care facilities implement to reduce the time from diagnosing a stroke to administering tPA. The purpose of this study was to determine if the initiation of a Stroke Code in an acute care hospital reduces the door-to-needle time for patients affected by a stroke. In particular, does a Stroke Code reduce door-to-needle times. The research was conducted using data from April 1, 2014 to December 31, 2014 (pre-Stroke Code period) and September 1, 2015 to December 31, 2016 (post-Stroke Code period). The population of this study was treated at Holston Valley Medical Center in Kingsport, Tennessee. The analysis revealed a decrease in door-to-needle times after a Stroke Code was implemented at the acute care facility.

Objectif : Notre objectif était d’évaluer la qualité des données de la base de données haute résolution (BDHR) implantée dans l’unité de soins intensifs pédiatriques (USIP) de l’Hôpital Sainte-Justine (HSJ). Type d’étude : Un rapport descriptif et une analyse d’une étude prospective de validation d’une BDHR. Environnement : Une USIP de 32 lits, adaptée aux soins médicaux, chirurgicaux et cardiaques dans un centre tertiaire mère-enfant du Canada. Population : Tous les patients admis à l’USIP et ayant un monitorage d’au moins 1 signe vital par un moniteur cardio-respiratoire. Mesures et résultats principaux : Entre juin 2017 et août 2018, les données de 295 jours de patients ont été enregistrées à partir des appareils médicaux et 4465 données ont été filmées et comparées aux données correspondantes dans la BDHR de l’USIP de l’HSJ. Les analyses statistiques ont démontré en général une bonne corrélation, une excellente fiabilité et un bon agrément. Les graphiques de Bland-Altman ont aussi démontré l’exactitude et la précision entre les données récoltées et les données filmées selon les limites d’agrément cliniquement significatives préalablement définies. Conclusions : Cette étude de validation exécutée sur un échantillon représentatif a démontré que la qualité des données était globalement excellente. / Objective: Our objective was to evaluate the data quality of our high-resolution electronic database (HRDB) implemented in the pediatric intensive care unit (PICU) of HSJ. Design: A descriptive report and analysis of a prospective validation of a HRDB. Setting: A 32 beds pediatric medical, surgical and cardiac PICU in a tertiary care free-standing maternal-child health center in Canada. Population: All patients admitted to the PICU with at least one vital sign recorded using a cardiorespiratory monitor connected to the central monitoring station. Measurements and Main Results: Between June 2017 and August 2018, data from 295 patient days were recorded from medical devices and 4,645 data points were video recorded and compared to the corresponding data collected in the HSJ-PICU HRDB. Statistical analysis showed excellent overall correlation, agreement and reliability. Bland-Altman analysis showed excellent accuracy and precision between recorded and collected data within clinically significant pre-defined limits of agreement. Conclusions: This prospective validation study performed on a representative sample showed excellent overall data quality.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har påverkat Sverige och världen i stor omfattning. Sjuksköterskor och andra vårdare har fått ställa om sina liv för prioriteringarna i hälso- och sjukvårdssystemen. Intensivvård är komplext och kräver specialistkompetens. Sjuksköterskan har vårdandet som en del av professionen, vårdandet som handling tillskrivs dock inte endast en yrkeskategori. En kärnkompetens i vårdprofessioner är ”säker vård”, dock är alla medarbetare på vårdenheten ansvariga för att vården är patientsäker. Omplacering av vårdaretill pandemivården har skapat erfarenheter som endast finns beskrivna i enstaka studier och är aktuella att undersöka. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av tillfällig omplacering tillintensivvårdsavdelning under covid-19-pandemin. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och har genomförts som en semistrukturerad intervjustudie. Intervjuerna har sedan transkriberats ordagrant och datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framkom ett övergripande tema, två underteman samt fyra huvudkategorier. Temat innefattade erfarenheterna som ”vårdande i motgång och utveckling”. Sjuksköterskornas erfarenheter sorterades till erfarenheter som hämmade respektive främjade vårdandet, studiens underteman. Resultatet pekade på att vårdandet inte har haft tillräckligt bra förutsättningar, men att omplaceringen dock varit utvecklande i sjuksköterskornasvårdande. Slutsats: Omplaceringen har hämmat och främjat vårdandet. Sjuksköterskorna utvecklades i sin profession som vårdare men omplaceringen innebar även flertalet motgångar som hämmade vårdandet. För att främja vårdandet behöver organisationen och sjuksköterskan ett gott samarbete. Sjuksköterskan behöver stöttning från organisationen med ett vårdande ledarskap för att främja goda förutsättningar för vårdandet. / Background: The covid-19 pandemic has affected Sweden as well as the world as a whole to a great extent. Nurses and other caring professionals have been forced to adapt their lives in order to meet the new priorities in the healthcare systems. Intensive care is complex and demands specialist qualifications. Caring is a part of the nurses´ profession, but the act of caring is not limited to one profession. A core competence in caring professions is ”safe care”, while all coworkers in the unit has a responsibility to act for patient safety. The redeploymentof caring professionals into pandemic care has created experiences which have only been described in a few recent studies. Aim: The aim of this study was to investigate nurses´ experiences of temporary redeployment to an intensive care unit during the covid-19 pandemic. Method: The study had a qualitative approach and has been conducted through semi-structured interviews. The interviews have been verbatim transcribed into text and the text has been analyzed using inductive qualitative content analysis. Results: Through the analysis one theme, two sub-themes and four main categories emerged. The main theme contained experiences as ”caring in adversity and development”. Nurses´ experiences were sorted into experiences that restricted respectively enabled caring. The result pointed out that caring lacked the right prerequisites, though the redeployment has also developed the caring of the nurses. Conclusion: The redeployment has restricted and enabled caring. The nurses have developed in their profession as caring professionals, but the redeployment also resulted in several adversities that restricted caring. To enable caring, the organization and the nurse need to have a good cooperation. The nurse needs support from the organization through a caritative leadership to enable good prerequisites for caring.

Bakgrund: Avvänjning från respirator är en stor del av intensivvården. Där övergången från att andas med hjälp av respirator till att hitta den egna spontana andningen är en komplex uppgift för intensivvårdsjuksköterskan och kräver både tid och kompetens. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av vuxna patienters avvänjning från respirator. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjufrågor användes. Studien innehöll totalt åtta stycken deltagare från två sjukhus i Sverige. Innehållsanalys med induktiv ansats användes vid analysen. Resultat: När analysen var klar framkom 5 stycken kategorier. Kategorierna var: Att förbereda och informera patienten, att patienten inte är stressad, att använda avvägningsprotokoll, betydelse av samarbete och kommunikation samt patientens tid i respiratorn har betydelse. Resultatet belyste sjuksköterskans erfarenheter kring en individuell vård, samarbetet och kommunikation. Diskussion: Ett protokoll som efterföljs har visat sig förbättra avvänjningen för patienten, samtidigt bör en individuell planering finnas med. Kommunikationen och närhet med patienten är viktig för att kunna åtgärda oro och stress och skapa trygghet. Slutsats: Resultatet påvisade att det var viktigt med kommunikation mellan intensivvårdssjuksköterskan, patienten och läkaren. Det var också viktigt att ge patienten bra förutsättningar till att lyckas med avvänjningen. / Background: Weaning from the respirator is a large part of intensive care. The transition from breathing with the help of a respirator to finding its own spontaneous breathing is a complex task for the intensive care nurse and requires both time and competence. Aim: To describe the intensive care nurse's experience of adult patients weaning from respirator. Method: Qualitative design with semi-structured interview questions was used. The study included a total of eight participants from two hospitals in Sweden. Content analysis with inductive approach was used in the analysis. Results: When the analysis was completed, five categories. The categories were: Prepering and informing the patient, that the patient is not stressed, using balancing protocols, importance of cooperation and communication and the patient´s time in the respirator is important. The result highlighted the nurseś experiences regarding individual care, cooperation and communication. Discussion: A protocol that was followed has been shown to improve the respitory weaning for the patient while at the same time a individual planning should be involved. Communication and vicinity for the patient are important in order to be able to remedy anxiety and stress and create security. Conclusion: The result showed that communication between the intensive care nurse, the patient and the doctor is important. It is also important to give the patient the best possible conditions to succeed in weaning. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-08</p>

Bakgrund: Utvecklingen av intensivvården har under de senaste åren lett till att antalet personer som överlever intensivvården har ökat. Över hälften av alla överlevare drabbas av olika komplikationer i efterförloppet som kräver behandling och rehabilitering. Kunskapen om detta är av betydelse för sjuksköterskan för att förstå vikten av personcentrerad vård efter intensivvårdsbehandling. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa intensivvårdsbehandlade patienters upplevelser av efterförloppet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktivt förhållningssätt. Databaserna PubMed, Cinahl och SveMed+ användes för att ta fram material för studien. En kvalitetsgranskning av studierna utfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Resultatet redovisas utifrån sex kategorier: fysisk, psykisk och kognitiv påverkan, en lång återhämtningsprocess, behov av stöd från närstående, behov av omvårdnad, behov av hanteringsstrategier och förändringar av livet. Konklusion: Studiens resultat skildrar de intensivvårdsbehandlade patienternas olika upplevelser i efterförloppet. Patienterna upplevde att deras behov inte blev tillgodosedda samt att tillgången till och kvaliteten på den uppföljande vården var begränsad. De upplevde även en brist på information om vad tiden efter intensivvårdsbehandlingen skulle innebära. Den uppföljande vården har utvecklats under den senaste tiden, men behöver fortsatt utveckling för att kunna tillgodose behoven hos denna patientgrupp. / Background: The development of intensive care during the latest years have led to increasing numbers of ICU survivors. More than half of all survivors are affected by different complications after intensive care treatment that needs treatment and rehabilitation. This knowledge is of meaning for the nurse to understand the importance of person-centred care after intensive care treatment. Aim: The aim of the study was to compile patients’ experiences of recovery after intensive care treatment. Method: A literature review with a qualitative approach was used. Literature searches were performed in the databases PubMed, Cinahl and SveMed+. The quality of the selected studies was assessed using SBU’s review tamplet for qualitative studies. Results: The results are reported based on six categories: physical, mental, and cognitive impact, a long recovery-process, need for support from family and friends, need for care, need for coping strategies and changes in life. Conclusion: The results of the study describes the patients´ different experiences during the recovery from intensive care treatment. The patients experienced that their needs weren´t fullfilled and that the availability and quality of the follow-up care was limited. They also experienced that there was a lack of information about the recovery. The follow-up care has developed during the recent years, but it needs further development to be able to meet the needs of this group of patients.