Introduktion: Hjärtstopp är ett livshotande tillstånd med hög dödlighet där hjärtats pumpförmåga har upphört att fungera. Under 2019 utfördes hjärt- och lungräddning (HLR) på 8404 personer till följd av ett hjärtstopp i Sverige. Patienterna som överlever hjärtstopp kan drabbas av komplikationer som kan påverka deras återhämtning och livskvalitet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp med utförd HLR. Metod: En litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna APA PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra kategorier och tolv subkategorier identifierades. Mötet med vården beskriver upplevelser av bemötandet från vårdpersonal, patienternas informationsbehov och att utskrivningen från sjukhuset var en kritisk period. Påverkan efter hjärtstopp innefattar de fysiska och kognitiva besvär patienten upplever. Känslor efter hjärtstopp beskriver att patienterna upplevde oro och rädsla efter hjärtstoppet samt att synen på livet och döden förändrades. Vägen tillbaka innefattar hur patienten bearbetar händelsen och strävar efter en återgång till normalitet. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp är en livsomvälvande händelse som medför en ny syn på livet. Patienterna upplevde oro och rädsla inför risken för ännu ett hjärtstopp. Brist på information skapar osäkerhetskänslor hos patienterna som påverkar dem i sin vardag. Genom tillräcklig information kring händelsen och känslorna som uppstår kan sjuksköterskan minska patientens oro. Genom kunskap om förändrade familjerelationer kan sjuksköterskan bättre möta patienter och anhöriga och hjälpa dem med de nya rollerna de numera behöver inta. / Introduction: Cardiac arrest is a life-threatening condition with a high mortality where the heart’s ability to contract has ceased to function. In 2019 cardiopulmonary resuscitation (CPR) was performed on 8404 cardiac arrest patients in Sweden. Survivors face potential complications that can affect their recovery and quality of life. Aim: To describe the experiences after surviving a cardiac arrest with performed CPR.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles from the databases APA PsycInfo and PubMed. Result: Four categories and twelve subcategories were identified. The meeting with healthcare describes experiences of the treatment from healthcare workers, patients' need for information and that the discharge was a critical time. Effects after cardiac arrest includes patients’ experiences regarding physical and cognitive difficulties. Feelings after cardiac arrest describes that the patients experienced anxiety and fear after the cardiac arrest and a changed view on life and death. The way back includes the processing of the event and the strive for normality. Conclusion: Surviving a cardiac arrest is a life-changing event that entails a new view on life. The patients experienced anxiety and fear due to the risk of another cardiac arrest. Lack of information created feelings of uncertainty in the patients that affected them in their everyday life. Through sufficient information regarding the event and the emotions that follows the nurse can ease the patients concerns. Through knowledge about changed family relations the nurse can better aid patients and relatives in their new roles.

UTBILDNING I BARN-HLR TILL FÖRÄLDRAR MED SVÅRT SJUKA BARN -Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheterHELENE JÖNSSONJönsson, H. Utbildning i barn-HLR till föräldrar med svårt sjuka barn – Intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng avancerad nivå. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Föräldrar till svårt sjuka barn som erbjuds förebyggande föräldrautbildning i barn-HLR före hemgång från sjukhus upplever ökad trygghet samt medför en ökad säkerhet för de sjuka barnen i hemmet. Det saknas kunskap huruvida sjuksköterskor på barnkliniker i Sverige har erfarenhet av att erbjuda denna föräldragrupp utbildning i barn-HLR och hur den i så fall bedrivs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att utbilda föräldrar med svårt sjuka barn i barn- HLR, i samband med sjukhusvistelse.Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie utfördes, med totalt elva sjuksköterskor från de större barnklinikerna i Sverige. Med induktiv innehållsanalys analyserades materialet enligt Burnard.Resultat: Temat som framkom var: Sjuksköterskor har en nyckelroll i föräldrautbildning, samt följande kategorier: Sjuksköterskans undervisande funktioner, Föräldrar och närståendes utbildningsbehov, Utbildningsstrategier, Resultat och konsekvenser av utbildningen. Sjuksköterskornas erfarenhet var att föräldrar till svårt sjuka barn inte alltid får tillräcklig undervisning inför hemgång, de påvisade stress över att inte kunna hantera akuta situationer. Föräldrarna upplevdes tryggare när de fick information och kunskap. Det utbildningsprogram i barn-HLR som finns upplevdes som otillräckligt då det inte täcker behovet som föräldrautbildning till svårt sjuka barn. Slutsats: En standardiserad preventiv föräldrautbildning för barn-HLR till svårt sjuka barn saknas - med de individuella behov som de barnen kan ha. Ansvarsfördelningen är otydlig om vem som tar beslutet om föräldrautbildning ska erbjudas, samt sjuksköterskorna har en nyckelroll i föräldrautbildningen men har ett svagt mandat att bedriva undervisning då stöd från riktlinjer saknas.Nyckelord: Barn-HLR, föräldrautbildning, sjuksköterskors erfarenheter, svårt-sjuka barn. / EDUCATION IN CPR TO CHILDREN FOR PARENTS WITH HIGH-RISK CHILDREN -INTERVIEW STUDY OF NURSES´ EXPERIENCEHELENE JÖNSSONJonsson, H. Education in CPR to children for parents with high-risk children – Interview study of nurses´ experience. Degree project in nursing 15 credits - advanced level. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Parents with high-risk children who are offered preventive parental education in Cardiopulmonary resuscitation (CPR) for children before departure from hospitals experience increased security and result in increased safety for the sick children in the home. There was no knowledge whether nurses at children's clinics in Sweden had experience in offering this parent group training in CPR for children or, if so, how it was conducted. Aim: The aim of the study was to investigate nurses´ experiences of educating parents with high-risk children in CPR for children, during hospitalization.Methods: A qualitative study incorporating semi-structured interviews was performed, with a total of eleven nurses from the major children’s clinics in Sweden. The interview material was analyzed through inductive content analysis according to Burnard.Results: The theme that emerged was: Nurses have a key role in parental education, and following categories were: Nurse's educational functions, Parents and relatives´ educational needs, Educational strategies, Results and consequences of education. Parents to high-risk children are not always adequately taught pre-departure, they demonstrate of stress over not being able to cope with emergency situations. Parents was felt safer when they received information and knowledge. The educational program of CPR for children that exist were perceived as insufficient as it does not cover the need for parental education to high-risk children. Conclusion: A standardized preventive parental training in CPR for children is lacking, with the individual needs that high-risk children may have. Responsibilities are unclear on who takes the decision on parental education and who will be offered, the nurses have a key role in parental education but have a weak mandate to carry out teaching when support from recommendation was lacking.Keywords: Cardiopulmonary-resuscitation, high-risk child, nurse-experience, parents-education.

Bakgrund: Möjligheten för anhöriga att närvara vid återupplivningsförsök är ett omdiskuterat ämne och rutinerna kring detta skiljer sig åt beroende länders olika riktlinjer kring ämnet. Det finns ett större antal kvantitativa studier som behandlar upplevelser av anhörigas närvaro vid återupplivningsförsök. Däremot finns det inte lika många kvalitativa studier som berör ämnet. Därför kan det vara relevant att studera dessa kvalitativa studier närmare och belysa de anhörigas upplevelser i relation till sjukvårdspersonalens.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa både anhörigas och sjukvårdspersonalens upplevelser av att anhörigas närvaro vid ett återupplivningsförsök på en närstående.Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar som belyser både sjukvårdspersonalens och de anhörigas perspektiv. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat: Fyra huvudkategorier med två underkategorier vardera identifierades. Delaktighet; Aktivt deltagande och Insyn och stöd, Information och kommunikation; God kommunikation och Bristande kommunikation, Trauma; Oro för familjen och Risker, Förutsättningar; personal- och platsbrist och Personalens upplevelse av utsatthet.Slutsats: I resultatet framkom både positiva och negativa effekter av att anhöriga närvarar vid ett återupplivningsförsök på en närstående. Möjligheten att ha fått vara närvarande kunde underlätta sorgearbetet för familjen och hjälpa dessa att acceptera situationens utfall. Närvaron kunde även ge familjen en chans att agera stöd åt patienten. De största orosmomenten för sjukvårdspersonalen handlade om hur familjens beteende eventuellt kunde påverka arbetet med patienten samt eventuella negativa effekter för familjens psykiska hälsa i framtiden. / Background: The opportunity for families to be present during resuscitation is a well discussed subject. The routines regarding family witnessed resuscitation (FWR) depends on the national guidelines. Research has been conducted regarding experiences of FWR. The majority of this previous research used quantitative methods. Therefore, it ́s relevant to further explore the existing qualitative research regarding FWR.Aim: The aim of this study was to illuminate families ́ and health care professionals ́ experiences of FWR.Method: A literature review based on ten qualitative articles obtained from PubMed and CINAHL.Results: Four main categories with two subcategories each were identified. Participation; Active participation and Transparent & support, Information and communication; Good communication and Lack of communication, Trauma; Concerns for the family and Risks, Conditions; Lack of staff and space and The staff ́s sense of exposure.Conclusion: The result that emerged showed both positive and negative effects of FWR. The opportunity to be present could help the family accept the outcome of the procedure and help to ease the grieving process. Family ́s presence could also function as a source of support for the patient. The health care professionals ́ biggest concerns were about the family's behavior and how it possibly could affect the situation in a negative way and also the risk of negative effects on the family ́s psychic health in the future.

Thesis (MPH) -- University of Limpopo, 2007. / Aim of the study: To determine knowledge of CPR and heart attack or cardiac arrest signs and symptoms among university students. Study Design: A questionnaire based descriptive, cross – sectional study. Setting: University of Limpopo – Turfloop Campus in Limpopo Province of South Africa. Subjects: A total sample of 400 students participated in the study. The sample was selected randomly using simple random sampling techniques. Outcome measures: The faculty, age, gender and level of study were determined as well as the knowledge each student has on signs and symptoms of impending heart attack and CPR. Results: Of the 400 students only 26% (n=104) knew the signs and symptoms of an impending heart attack as well as out of hospital management of heart attack by performing CPR. There were differences between and within faculties, age groups, gender and level of study. Based on the Bonferroni test the student from faculty of Sciences, Health and Agriculture are more likely (p-value 0017) to know when to perform CPR compared to students from other faculties. Level of study is not associated (p-value 0128) with how much the students know about the timing and indications of CPR. Overall female students performed worse with 79% (n=123) responding incorrectly to the questions compared to 69% (n=169) males. Conclusion: Based on the results of this study it safely can be concluded that the students’ knowledge of signs and symptoms of an impending heart attack and CPR procedure is poor. It is therefore important for the university as a center of teaching and learning to consider including as part of university curriculum, basic life support v and first aid courses which include CPR. The inclusion of basic life support and first aid in university curriculum will prepare students to be able to effectively manage out of hospital heart attack and reduce mortality resulting from the latter. The findings of this study might to a certain extent be reflecting what the public’s knowledge on the subject is, hence the need for the policy makers to take serious note of the findings when public health promotion programmes are developed.

Sudden out-of-hospital cardiac arrest is the third leading cause of death in industrialized nations. Many of these lives could be saved if bystander cardiopulmonary resuscitation rates were better. "All citizens of the world can save a life-CHECK-CALL-COMPRESS." With these words, the International Liaison Committee on Resuscitation launched the 2019 global "World Restart a Heart" initiative to increase public awareness and improve the rates of bystander cardiopulmonary resuscitation and overall survival for millions of victims of cardiac arrest globally. All participating organizations were asked to train and to report the numbers of people trained and reached. Overall, social media impact and awareness reached up to 206 million people, and >5.4 million people were trained in cardiopulmonary resuscitation worldwide in 2019. Tool kits and information packs were circulated to 194 countries worldwide. Our simple and unified global message, "CHECK-CALL-COMPRESS," will save hundreds of thousands of lives worldwide and will further enable many policy makers around the world to take immediate and sustainable action in this most important healthcare issue and initiative. / Revisión por pares

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(社会健康医学) / 甲第22380号 / 社医博第102号 / 新制||社||医11(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科社会健康医学系専攻 / (主査)教授 中山 健夫, 教授 小池 薫, 教授 今中 雄一 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Public Health / Kyoto University / DFAM

Sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp Abstrakt Bakgrund: Hjärtstopp är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa och orsakas vanligen av att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist. Vid hjärtstopp är adekvat hjärt- och lungräddning det enda som räddar patienten. Sjuksköterskan har där en viktig roll i omhändertagandet, vilket kan vara en krävande upplevelse.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av när patienter får hjärtstopp.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta artiklar som analyserades med en modifierad innehållsanalys.  Resultat: Utifrån analysen utformades fyra kategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna blev: Att vara medveten om sitt ansvar och att kunna samverka med andra. Att uppleva stress och samtidigt kunna hantera den akuta situationen. Att ställas inför etiska och känslomässiga utmaningar samt Att behöva stöd och kunna utvecklas professionellt.  Konklusion: Sjuksköterskor kan uppleva hjärtstopp som en komplex situation och fenomenet bör undersökas mer utav forskare i framtiden. Resultatet kan användas av sjukvårdens verksamheter för att förbereda och stötta sjuksköterskor och deras behov före, under och efter ett hjärtstopp och som i sin tur kan gynna patienternas vård. / Nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests Abstract  Background: Cardiac arrest is the third leading cause of death in Europe, and is normally caused by a lack of oxygen in the heart muscle. Adequate cardiopulmonary resuscitation is the only viable treatment in order to save patients suffering cardiac arrests. The nurse has an important role in this situation, which can be a rather demanding experience.  Aim: To describe nurses experiences when patients are suffering cardiac arrests.  Methods: A qualitative literature review based on eight articles which were analyzed using a modified version of content analysis.  Result: Based on the analysis, four categories and eight subcategories were presented. The categories were: To know your responsibilities and be able to cooperating with others, To experience stress but still cope with the acute situation. To encounter ethical and emotional challenges and finally, To be in need of support and being able to develop in your profession.  Conclusion: Nurses can experience cardiac arrests as a complex situation, and the phenomenon needs to be explored further by researchers in the future. The result of this study can be used by the healthcare organisations to prepare and support the nurses and their needs before, during and after attending a cardiac arrest, which can promote the patient care.

Bakgrund: Ambulanspersonal har ett ansvar i sitt beslutsfattande om hjärt-lungräddning, att inte bara rädda liv utan återställa ett liv med kvalité. Beslutsstöd som är medicinsk grundade guidar beslutsfattandet prehospitalt för att inte orsaka skada, onödigt lidande och skapa förutsättning att avsluta på plats. Men trots det så ställs ambulanspersonalen för en rad etiska utmaningar där de kan ställas mellan att göra gott och göra rätt. Ett hjärtstopp sker plötsligt och ambulanspersonalen arbetar ofta i situationer där information om händelse och patienten är bristfällig, vilket försvårar tillämpningen av beslutstöden och skapar etiska dilemman. Syftet: Att beskriva etiska utmaningar för ambulanspersonal vid beslut om att påbörja, förlänga, avstå eller avsluta hjärt-lungräddning vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Datan insamlades via databaserna Cinahl och Pubmed. Totalt inkluderades 16st vetenskapliga artiklar till studien tio är kvalitativa, tre mixad metod och tre kvantitativa studier som kvalitetsgranskades. Litteraturen sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre huvudrubriker ”Etiska utmaningar i yrkesrollen”, ”Etiska utmaningar i att påbörja och förlänga hjärt-lungräddning” och ”Etiska utmaningar i att avstå eller avsluta hjärt-lungräddning” med respektive underkategorier. I resultatet framkommer att beslutsfattandet kunde påverkas av etiska utmaningar i omgivningen, i relation till anhöriga och kollegor. Känslor som rädsla och oro påverkade beslutsfattandet och resulterade i förlängd hjärt-lungräddning. Slutsats: Beslut vid hjärt-lungräddning påverkas av etiska utmaningar och gör att ambulanspersonalens beslut baserades på andra grunder än evidens och medicinska kunskaper. De etiska utmaningar som ambulanspersonalen ställs inför uppkommer från både inre utmaningar hos ambulanspersonal och yttre utmaningar i omgivningen. Det framkom att erfarenhet och högre utbildningsgrad skapar mer trygghet i beslutsfattandet och följsamhet till riktlinjer. / Background: Ambulance personnel have a responsibility in their decision-making about cardiopulmonary resuscitation, to not only save lives but to restore a quality life. Medical based guidelines support decision making prehospital to not cause harm, unnecessary suffering and create the conditions for termination. But despite that, the ambulance staff are faced with several ethical challenges where they can be faced between doing good and doing the right thing. A cardiac arrest occurs suddenly and the ambulance personnel often work in situations where information about the event and the patient is deficient, which makes it difficult to apply the decision support and creates ethical dilemmas. Aim: To describe ethical challenges for ambulance personnel when deciding to start, extend, refrain or end cardiopulmonary resuscitation in the event of cardiac arrest outside a hospital. Method: A literature review with a systematic search strategy. The data were collected through Cinahl and Pubmed databases. A total of 16 articles were included in the study, ten qualitative, three mixed methods and three quantitative studies were quality reviewed. The literature was compiled through an integrated analysis. Results: The results of the study are presented in three main headings "Ethical challenges in the professional role", "Ethical challenges in starting and extending cardiopulmonary resuscitation" and "Ethical challenges in refraining or ending cardiopulmonary resuscitation" with subcategories. The results show that decision making could be influenced by ethical challenges in the environment, in relation to relatives and colleagues. Emotions such as fear and anxiety affected decision making and resulted in extended cardiopulmonary resuscitation. Conclusion: Decisions in cardiopulmonary resuscitation are influenced by ethical challenges and means that the ambulance personnels decisions are based on other grounds than evidence and medical knowledge. The ethical challenges that ambulance personnel faced arise from both internal challenges among ambulance personnel and external challenges in the environment. It emerge that experience and a higher degree of education creates more security in decision-making and adherence to guidelines.

Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter vid akut omhändertagande av barn i samband med förlossning. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkäter som analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarades 100 enkäter av barnmorskor verksamma på förlossningsavdelning. Av barnmorskorna uppgav 64 % att de med säkerhet kunde identifiera barn med asfyxi, 49 % kunde utföra neonatal HLR med säkerhet. Både barnmorskor med kortare och längre erfarenhet behövde mer teoretisk och praktisk kunskap i akut omhändertagande av barn vid födelsen, mest kunskap behövde de med kortast erfarenhet. Barnmorskor med kortare erfarenhet var även mindre säkra i att stödja och informera föräldrar när barnet behövde akut omhändertagande. Slutsats: Det är barnmorskors ansvar att handlägga barn som är i behov av akut omhändertagande vid förlossning. Det är möjligt att det behövs mer förberedelser och längre introduktion i ämnet för nyutexaminerade barnmorskor. / Aim: To examine midwives experiences in emergency care of children immediately after birth. Method: Quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: A total of 100 questionnaires were answered by midwives working at maternity wards. Among the midwives 64 % could with certainty identify children with asphyxia, 49 % could perform neonatal CPR with certainty. Midwives experienced a need for more theoretical and practical knowledge in emergency care of children at birth, those with the least experience felt a higher need for additional knowledge. Midwives with the least experience were less certain in the support of parents when their newborn needed emergency care. Conclusion: It is the midwives’ responsibility to care for children who are in need of emergency care during childbirth. It is possible that more preparation and longer introduction to the subject for new graduate midwives is needed.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(医学) / 甲第20250号 / 医博第4209号 / 新制||医||1020(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科医学専攻 / (主査)教授 伊達 洋至, 教授 戸口田 淳也, 教授 開 祐司 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Medical Science / Kyoto University / DFAM