The aim of this study was to examine the concept of “integration” within residential care homes for unaccompanied children. More specifically its aim was to find out how the social workers themselves within residential care homes for unaccompanied children understand the concept of integration and how they work for it. The study was based on a qualitative semi-structured interviews with seven social workers within four residential care homes for unaccompanied children. Six themes were identified that seemed to play a role in the discussions about integration: development-acceptance, learning process, communication & relationships, process, personality and common sense. The analysis was based on previous research in the field and the theory of action by Pierre Bourdieu called practical reason. As a conclusion the first three themes can be seen as an understanding of the concept of “integration”. The last three themes exemplify the practical integration work. Despite the lack of regulatory documents, the social workers show a common understanding of the concept and a similar implementation which can be explained by a dominant implicit doxa within the field.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tandhygienisters erfarenheter av uppsökande tandvård och deras upplevelser om dess effekt på oral hälsa hos beroende äldre. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Nio legitimerade tandhygienister som arbetar med uppsökande tandvård inkluderades i studien. Inklusionskriterier var tandhygienister som arbetade med uppsökande tandvård i minst sex månader och minst två år som tandhygienist. Exklusionskriterien var tandhygienister som arbetade mindre än tre dagar i veckan med uppsökande tandvård. Intervjuer utfördes och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Uppsökande tandvård upplevdes höja engagemanget hos vårdpersonalen gällande den orala hälsan. En tanke har väckts att den orala hälsan tillhör resten av kroppen. Okunskap och attityder kunde dock begränsa effekten av arbetet med munvård. Känsla av frihet samt meningsfullhet nämndes som fördelar med arbetet med uppsökande tandvård. Faktorer som behövde förändras för att arbetet med uppsökande tandvård skulle vara mer effektivt och den orala hälsan bättre hos de äldre var större samverkan mellan professioner, bättre ergonomiskt stöd samt stöd till vårdpersonal som upplevdes för stressad. Slutsats: Äldre individer på vårdboende upplevs fortfarande ha en eftersatt munhygien. Uppsökande tandvård uppfattas vara en insats som sätter den orala hälsan i fokus, men det finns faktorer som försvårar arbetet med munvård på vårdboenden, främst på organisationsnivå. Trots detta finns möjligheter för att kunna erbjuda en mer adekvat munvård.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ur ett retrospektivt perspektiv undersöka biologiska barns upplevelser av att växa upp i familjehem. Fokus var deras upplevelse av att ingå i en familj med fostersyskon, samt deras upplevelse av socialtjänstens stöd. Empirin grundades på enskilda intervjuer med fyra nu vuxna biologiska barn i familjehem. Vid analysen användes barndomssociologi, barnperspektivet samt Harts delaktighetsstege. Resultatet visade att informanterna upplevde att socialtjänsten inte involverade dem i familjehemsprocessen. Graden av delaktighet grundades istället på föräldrarnas agerande. Samtliga informanter upplevde tillgängligheten till sina föräldrar som bra, hälften hade dock önskat mer tid och uppmärksamhet. Majoriteten av informanterna beskrev att de tagit ett stort ansvar för sina fostersyskon, påtvingat eller på eget initiativ. Resultatet indikerar också att erfarenheten av att växa upp med fostersyskon utvecklat empati och förståelse för andra hos samtliga informanter. Resultatet visar också att majoriteten av informanterna upplevde stark samhörighet till sina fostersyskon, att de hade goda relationer till dem och tyckte om att ha fostersyskon. / The purpose with this qualitative study was to investigate biological children’s experience of growing up in private foster care homes. This was done through a retrospective perspective, and the purpose was to focus on the children’s experiences of being in a family with foster siblings, and the support they perceive that they received from the social services. The empirical data is based on four interviews with adults that during their childhood were growing up as biological children in private foster care homes. When analysing the result, the childhood sociology perspective, the child perspective, and Hart’s ladder of participation were used. The result showed that the interviewees did not perceive the social services incorporating them as biological children in the foster care process. The level of participation was instead determined by the parents’ intuition. The informants perceived their relationship to their parents as good, however, half of them had wished more time and more attention. The majority of the participants described that they took a great deal of responsibility for their foster care siblings, either voluntarily or involuntarily. Further on, the result indicated that the interviewees had, thanks to growing up with foster care siblings, developed empathy and a more profound understanding of others. Finally, the result showed that the majority of the informants felt a strong bond to their foster care siblings, had good relationships to them, and liked having foster care siblings during their childhood.

In recent years, there has been an establishment of private actors as providers of social work,and since then, the branch of private actors has expanded significantly. This has led tocountless discussions and questions about what it means for social work. The media andsocial scientists question how appropriate it is for private providers to operate social work.One problem that is addressed in research is the concern of private actors focusing onincreasing demand. The second main problem is the concern that Social Services becomes thecustomer instead of the child who is actually in need of help from a Residential care unit(RCU). This essay examines how managers at private RCU:s experiences the benefits anddisadvantages of running a RCU in the private sector, by interviewing seven managers. It alsocompares the interviewees' answers to theories of professionalism in order to examine howworking in the private sector affects professional values of social workers. The results showthat there are both benefits and disadvantages to running a privately owned RCU. The mostsubstantial benefit is that it is easier for managers to make decisions because of the closework with the owners of the RCU. This makes it easier for managers to make large changesand implement new working methods, which also means that private organizations can bemore flexible. Furthermore, the personnel working with the children also have greater impactover the organization. The largest disadvantage that is experienced is the difficulty of runningan organization with requirements of earning a profit. This also has an impact on theprofession of being a social worker. To work in a business that requires a profit can bechallenging as that goes against professional values. The interviewees, however, mean that itis easier to follow professional values, such as care for others, while working in the privatesector due to the personnels’ greater impact over the organization and how to manage their own work.

Min studie handlar om hur personal på HVB–hem arbetar med motivation för att öka barn och ungas delaktighet i sin behandling under placeringstiden. Syftet med studien var att fånga upp personalens upplevelser och perspektiv av hur man arbetar med motivation och delaktighet för de placerade barnen. Till min studie har jag genomfört sex semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB–hem som jag därefter bearbetade med metoden tematisk analys. Till min analys har jag använt mig av teorierna empowerment och självbestämmande teorin. Resultatet visar att personal har olika tolkningar gällande arbetet med motivation och delaktighet och att man kopplar detta till olika praktiska moment som att påverka sin vardag genom husmöte och i sitt veckoschema. Vidare visar resultatet att motivation och delaktighet hör ihop och att båda behövs för att ungdomarna ska kunna göra en förändring och att behandlarnas verktyg för motivationsarbetet är belöningssystem. Resultatet visar att det finns flera hinder i arbetet som till exempel ifall ungdomen är SoL eller LVU- placerad och att personalen upplever sig begränsade utifrån de lagar som HVB–hemmen styrs utav. Ett annat hinder i arbetet som framkommer i resultatet är att ungdomar riskerar att utveckla fler riskbeteenden när de placeras tillsammans med andra ungdomar på HVB–hem. Gemensamt för alla informanter är att alla har utbildning och kompetens för arbetet men att personalen behöver fortsatt vägledning kring arbetet med öka barnens motivation och delaktighet i sin behandling. / My study is about how staff at out of care homes work with motivation to increase children and young people´s participation in their treatment during the placement period. The aim of study was to capture the staff´s experiences and perspectives of how to work with motivation and participation for the placed children. For my study, I have conducted six semi-structured interviews with staff who work at out of care homes whick I then processed using the thematic analysis method. For my analysis, I have used the theories of empowerment and self-determination theory. The results show that staff have different interpretations of the work with motivation and participation and that this is linked to different practical ascpects in order to influence their everyday life through house meetings and in their weekly schedule. Furthermore, the results show that motivation an participation are associated and that bot hare needed for the young people to be able to make a change. The motivational tools for the staff is a reward system. The results show that there are several obstacles in the work, such as if the young person is SoL or LVU – placed and that the staff feel limited based on the laws that the out of care homes are obligated by. Another obstacle in the work that the results show is that young people are at risk of developing more risky behaviors when they are placed togheter with other young people. Common to all informants is that they all are educated and have competence for the work, but that the staff needs guidance reagarding the work for increasing the children´s motivation and participation in their treatment.

Det finns en genomgående känsla i tidigare forskning att med rätt hjälp och stöd är livet mot självständighet för personer med schizofreni en möjlighet. Syftet med denna studie var att belysa sociala exkluderings- och inkluderingsprocesser relaterade till personer med schizofreni och om ett självständigt liv på samma premisser som andra personer är möjligt. Syftet var även att undersöka hur vårdboenden i Sverige arbetar för att stödja personer med schizofreni mot inkludering och självständighet. Metoden i denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Teman identifieras för att jämföra datan med tidigare forskning och analysera resultat genom teorin om social inkludering och exkludering. Resultatet visar att personer med schizofreni är en starkt exkluderad grupp. Vårdboenden gör sitt yttersta för att inkludera denna grupp, dock ligger fokus främst på återhämtning, hjälp och stöd eftersom denna grupp sällan lever ett självständigt liv. / There is a general feeling throughout earlier research that with the right help and support life towards independence for people with schizophrenia is a possibility. The aim of this study was to shed light on exclusion and inclusion processes related to people with schizophrenia and if independent life on the same premises as other people is possible and how care homes in Sweden work in order to support people with schizophrenia towards social inclusion and independence. For this study a qualitative semi structured interview method was used with 8 participants. Thereafter could themes be identified in order to compare data to research and analyze results through social inclusion and exclusion theories. Results of the study show that people with schizophrenia are a highly excluded group. Care homes do their foremost to include this group, however focus is on recovery, help and support as this group rarely lead an independent life.

Abstract Background: The population has become more sedentary. Studies among the elderly in care homes have a sedentary lifestyle and move too little. Sedentary behavior is associated with unhealthy and a risk factor for disease and mortality. There is not enough knowledge and understanding of sedentary behavior. Aim: To highlight the elderly’s experience of sedentary, in care homes. Methods: A qualitative method was used. Seven semi-structured interviews were conducted by one interviewer. The study participants consisted with men and women over the age of 85. Four care homes in Central Sweden have participated. Data were analyzed with qualitative content analysis, yielding two themes and five categories. Results: Experience of sedentary was positive related to enjoyment and balance between rest and activity. Experience of sedentary was negative related to not being busy and consequences of sedentary lifestyle and aging. Maintaining functional ability and a sense of meaning, using strategies and adapting to sedentary lifestyle, access to social interaction and health-promoting environment influenced the experience of sedentary.  Conclusions: Sedentary behavior was naturally related to age and the experience of sedentary varied. It is necessary to account for differences in values and expectations towards sedentary behavior. The result may contribute with increased understanding and knowledge of the elderly’s experience of sedentary during the time in care homes. It would be interesting to follow how the experience of sedentary changes before and after moving into care homes. The result can contribute to future research by highlighting the positive health effects of sedentary behavior even for those who cannot be physically active. / Sammanfattning Bakgrund: Befolkningen har blivit alltmer stillasittande. Studier påvisar att äldre inom särskilt boende har en mer stillasittande livsstil och rör på sig för lite. Stillasittande beteende är förknippat med ohälsa och ökad risk att drabbas av sjukdom och dödlighet. Det finns otillräcklig kunskap och förståelse för stillasittande. Syfte: Att belysa äldres upplevelse av stillasittande, inom särskilt boende.  Metod: Metoden har en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts av en intervjuare. Studiedeltagarna bestod av män och kvinnor över 85 år. Fyra kommunala särskilda boende i Mellansverige har medverkat. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket gav två teman och fem kategorier. Resultat: Positiv upplevelse av stillasittande var relaterat till att njuta och balans mellan vila och aktivitet. Negativ upplevelse av stillasittande var relaterad till att inte vara upptagen och konsekvenser som uppstod till följd av stillasittande och åldrande. Att bibehålla funktionsförmågan och känsla av meningsfullhet, använda strategier och anpassa sig till stillasittande livsstil, tillgång till social interaktion och hälsofrämjande omgivning påverkade upplevelsen av stillasittande. Slutsats: Stillasittande var naturligt relaterat till åldern och upplevelsen av stillasittande varierade. Skillnader i värderingar och förväntningar gentemot stillasittande förekommer. Studien anses bidra med ökad förståelse och kunskap för äldres upplevelse av stillasittande under tiden de bor på särskilt boende. Det vore intressant att studera och följa hur upplevelsen av stillasittande förändras innan och efter inflytt till särskilt boende. Resultatet kan bidra till kommande forskning genom att belysa positiva hälsoeffekter av stillasittande för de som inte kan vara fysiskt aktiva.

Aims: The aim of this study was to understand the eating and drinking experiences of people living with dementia and dysphagia in care homes from their perspective and those of their family members, formal care staff and Speech and Language Therapists (SLT). Design and methods: In this multi-method qualitative study, semi-structured interviews were carried out with 14 care home residents, seven family members of people living with dementia and dysphagia, and 13 care home staff with a variety of roles. Structured observations, using Dementia Care Mapping, were carried out with eight people living with dementia and dysphagia. Additionally, focus groups were carried out with a total of 31 SLTs. Data were analysed using thematic analysis. Findings: The findings of this study highlighted the changes experienced by people living in care homes, and those living with dementia and dysphagia, in relation to eating and drinking. In particular an impact on identity was found. This study highlighted the challenges of multiple people being involved in dysphagia care, with unclear roles and responsibilities and ineffective channels of communication. Despite the challenges identified, there were also examples of positive eating and drinking experiences through connections with others and the celebration of meaningful events. Conclusion: This was the first study that sought to explore and understand the eating and drinking experiences of people living with dementia and dysphagia from multiple perspectives. The findings highlight the challenges involved and possible solutions to promote a more person-centred approach to eating and drinking for people living with dementia and dysphagia. / Alzheimer’s Society; Compass Group

Denna studie är ett examensarbete utfört som en del av socionomutbildningen på Malmö universitet. Syftet är att undersöka vad personal på HVB har för perspektiv på var gränsen går mellan att vara privat och personlig i relationen till ungdomarna. Till detta hör också vad för professionella gränser som är nödvändiga att upprätthålla gentemot de barn som placerats på hemmet samt vad för närhet och distans som förväntas, är förhandlingsbara eller helt förbjudna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal på HVB för att undersöka deras perspektiv och resultaten sammanfattades i teman. Dessa teman var “Relationen mellan personal och ungdom”, “Gränsen mellan privat och personligt”, “Konflikter mellan personlig och professionell”, “Gränssättningar och maktrelationer” samt “Hantering av olika förhållningssätt på arbetsplatsen”.Huvuddragen av vad som framkom var att det är viktigt att vara personlig med ungdomarna på HVB, men det får inte vara på bekostnad av professionalitet. Att vara privat med ungdomarna kan innebära att interaktionen är för personalens skull istället för ungdomarna, därför är det viktigt att göra gränssättningar mellan det privata och det professionella. Exakt vart denna gräns går är dock inte tydlig och är dessutom mycket individuell både i form av var personalen är bekväm med att sätta sina gränser och vad ungdomen har för behov. Genom att kartlägga och konstruktivt samtala om gränserna mellan personal och ungdom skapas tydlighet / This study is a thesis carried out as part of the social work education at Malmö University. The aim is to investigate what the resident staff's perspective at Residential care homes for children and young persons is on where the line is drawn between being private and personal in the relationship with the residents.This also includes what kind of professional boundaries are necessary to maintain towards the children who are placed in the home and what kind of proximity and distance is expected, negotiable or completely prohibited. Six semi-structured interviews were conducted with staff at residential homes to examine their perspectives and results summarized in themes. These themes were "The relationship between staff and youth", "The border between private and personal","Conflict between personal and professional", "Boundaries and power relations" and "Managing different attitudes in the workplace". The main feature of what emerged was that it is important to be personal with the residents, but this must not be at the expense of professionalism. Being private with the residents can mean that the interaction is for the benefit of the staff instead of the resident,therefore it is important to draw boundaries between the private and the professional. However, exactly where these boundaries are placed is not clear and is also very individual, both in terms of where the staff are comfortable setting their boundaries and what the residents' needs are. Clarity is created by charting out and having constructive conversations about the boundaries between staff andresidents.

En del av den sociala barnavården i Sverige består av hem för vård eller boende (HVB), som är en typ av institutionsvård utanför det egna hemmet. Aktuell studie syftar till att undersöka hur personal på HVB-hem beskriver institutionens behandlingsmässiga utgångspunkter och hur de uppfattar behandlingsarbetet med ungdomarna. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och för att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts. Det har genomförts fem intervjuer med personal från två HVB-hem. För att analysera studiens resultat används en tematisk analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna omfattas av teorier om samarbete, terapeutisk allians och HVB-hemmens behandlingsmässiga utgångspunkter miljöterapi och KBT (kognitiv beteendeterapi). Det som framkommer i studien är att behandlingsarbetet med ungdomar på HVB är komplext, att det finns ett behandlingsinriktat fokus samt att relationsskapande och samarbete är viktiga aspekter i arbetet. Det beskrivs också finnas svårigheter i arbetet som relateras till relationsskapande och deltagande i behandling. Vidare presenteras det att omfattningen av den psykiska ohälsan hos ungdomarna är utbredd och att HVB-hemmen inte har något specifikt arbetssätt för att behandla ungdomar med psykisk ohälsa utan att detta främst sker hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det framkommer kritik mot bristande resurser hos BUP vilket påverkar behandlingsarbetet negativt. Det framkommer också svårigheter att arbeta med ungdomar i kriminalitet och att sekretessbestämmelserna mellan polis och socialtjänst försvårar samarbetet / A part of the social child welfare in Sweden consists of residential care homes, which is a type of institutional care. The aim of this study is to investigate how staff at residential care homes describe the institution's treatment implementations and how they perceive the work related to treatment with adolescents. This study is based on a qualitative method and semistructured interviews. Five interviews have been conducted with staff from two different residential care homes. A thematic analysis method is used to analyze the results of the study. The theoretical frameworks include theories of collaboration, therapeutic alliance, and treatment implementations of the residential care homes, such as milieu therapy and CBT (cognitive behavioral therapy). The study reveals that the work with treatment of adolescents in residential care homes is complex, that the facilities have a treatment-oriented focus, and that relationships and collaboration are important aspects of the work. Difficulties related to relationships and participation in treatment are also emphasized. Furthermore, the study presents that difficulties regarding mental health among adolescents are prevalent. The residential care homes do not have a specific approach for treating adolescents with mental health issues, the treatment regarding mental health mainly takes place within the child and adolescent psychiatry which receives criticism due to insufficient resources. It also appears that there are difficulties in working with young people involved in crime and that the confidentiality regulations between the police and social services can make cooperation difficult