Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen. Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden. Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier. Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Dessa är: betydelsen av delaktighet som handlar om vikten av att personerna får delta i meningsfulla samtal och aktiviteter, betydelsen av personens livsberättelse som behandlar vikten av att inkludera personernas historia och bakgrund i omvårdnaden, samt vårdpersonalens bemötande som handlar om personalens sätt att uppträda och behandla personerna. Diskussion: Vårdrelationen har en inverkan på personens livskvalitet. Bland annat påverkas den av vårdpersonalens bemötande, huruvida personens livsberättelse används i omvårdnaden och personens möjlighet till delaktighet. Med ett livsvärldsperspektiv kan vårdpersonalen få en ökad förståelse för hur personen med demenssjukdom upplever och förstår sin värld. Livsberättelsen ger vårdpersonalen kunskap om vad som är eller har varit betydelsefullt för den enskilde personen. Det är nödvändigt då livskvalitet är en subjektiv upplevelse som skiljer sig från person till person.

No description available.

No description available.

Background: Each year approximately 30 000 people suffer from stroke in Sweden, often with substantial mental and physical consequences. Those who suffered from stroke handled the situation by mourning what they had lost and by accepting their changed body and life situation. For those who provide care for people who has suffered a stroke help and support was required. The caring science perspective was based upon caring and suffering. Aim: The purpose of this study was to describe family caregivers’ experiences of caring for persons who had suffered a stroke. Method: The method consisted of a systematic review with a descriptive synthesis and an inductive approach. Results: The analysis resulted in four major themes: alienation, dependency, change and control. Alienation was based on feelings of isolation and abandonment. Through the need for support from others and a new responsibility dependence was experienced. Change involved both a change of roles and the loss of independence. Lack of control resulted in feelings of uncertainty. In order to regain control methods to manage the life situation was used. Conclusions: Family caregivers experienced the caring for the person who had suffered a stroke as a responsibility that was forced upon them and the lack of support from the health care services contributed to negative experiences. By using coping strategies to manage the life situation family caregivers accepted the new life situation.

No description available.

The intent of this study was to determine what students perceive as caring behaviors in teachers, whether those views match teachers’ perceptions, whether these vary depending on students’ academic track, and whether teachers are observed to exhibit the behaviors identified by their students as indicative of caring. Eighty-two majority Hispanic high school students and eight teachers completed a four-section survey about caring behavior. These teachers and students were also observed four times in the classroom. The survey contained Likert scale and open-ended questions about teachers’ caring behaviors. It also probed how the students’ own teachers interacted with them daily in the classroom and their personal open-ended opinion about how teachers show that they care or do not care about them. Two groups were studied, specifically Advanced Placement (AP) and Regular students, to find out whether academic placement caused students’ to categorize caring behaviors of teachers differently. Results of the study indicated a significant difference in AP and Regular students’ attitudes about how teachers treat them. Teachers’ perceptions were also compared to students’ perception and differences were found. Differences included how often teachers interact in one-on-one conversations about certain issues with students, such as the need to complete homework assignments. Within these conversations some issues were reported to occur more frequently by teachers than students. On other issues, like disrupting class, there was agreement, but only for specific teachers and subjects. In addition, STEM and non-STEM classes were investigated and it was discovered that these students responded differently about the frequency with which their teachers had conversations with them about specific issues. Differences included disrupting class, not completing assignments, interests and things that are important to students, and plans for college and work. Observations made by this researcher further support the idea that there is similarity in how students define caring behaviors, but what behaviors they experience, like assisting in homework or listening to personal needs, is different. Although trends observed in this study are suggestive, more research is required to support the idea that academic placement and subject make a difference in students’ experiences of caring behaviors in teachers. / text

Bakgrund: Alkoholberoende är en medicinsk diagnos som skiljer sig från risk- samt skadligt bruk. Beroende utvecklas i samspel med belöningssystemet och har en ärftlig komponent. Personer med alkoholberoende är en stigmatiserad grupp i samhället såväl som i sjukvården, och diagnosen innebär ett stort lidande för den enskilde personen. Därför är det viktigt att belysa personernas egna erfarenheter av vårdrelationer. Syfte: Att belysa erfarenheter av vårdrelationer hos personer med alkoholberoende. Metod: Litteraturstudie med sökorden Alcohol dependence, care, patient experiences. alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences och qualitative. Tio kvalitativa studier hämtade från databaserna Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO och Psychology and Behavioral Sciences Collection analyserades och tematiserades. Resultat: Det övergripande temat som formades från resultatartiklarna var Vårdrelationens olika aspekter med fyra underteman. Dessa underteman var 1) Vikten av ömsesidig tillit och bekräftelse, 2) Betydelsen av kunskap och professionalitet, 3) Makt och delaktighet i vårdrelationen, samt 4) Att känna sig dömd och diskriminerad. Diskussion: Resultatet diskuteras mot Barkers Tidal-modell. Det diskuteras kring att mycket som framkom i resultatet var positiva erfarenheter och vad det kan bero på. Vidare avhandlas vad negativa attityder gentemot personer med alkoholberoende kan innebära för den enskilde personen och huruvida det är möjligt att utökade kunskaper kan förbättra attityderna. / Background: Alcohol dependence is a medical diagnosis and differs from alcohol abuse and harmful drinking. Dependence develops in interaction with the reward system and has a hereditary component. People with alcohol dependence are a stigmatized group in society as well as within healthcare, and the diagnosis means great suffering. It is therefore important to shed light on these individuals own experiences of caring relationships. Aim: To illuminate experiences of caring relationships in people with alcohol dependence. Method: A literature review with the keywords Alcohol dependence, care, patient experiences, alcohol addiction, phenomenological, alcohol, treatment barriers, patient satisfaction, nursing, experiences and qualitative. Ten qualitative studies collected from Cinahl Complete, PubMed, Nursing and allied health source, PsycINFO and Psychology and Behavioral Sciences Collection were analyzed and thematized. Results: The overarching theme that was formed from the results was Different aspects of the caring relationship with four subthemes. These subthemes were 1) The importance of mutual trust and affirmation, 2) The meaning of knowledge and professionalism, 3) Power and involvement in the caring relationship, and 4) To feel judged and discriminated. Discussions: The results are discussed in relation to Barkers Tidal model. In the discussion it is noted that much that emerged in the results were positive experiences and what this may be due to. Further discussed is what negative attitudes towards people with alcohol dependence can mean for the person, and whether it's possible that extended knowledge can improve these attitudes.

Bakgrund: Ledarskapet för omvårdnaden är ett av sjuksköterskans kompetensområden och därmed en del av det dagliga arbetet. Därför är ledarskapet en viktig del av den nyutexaminerade sjuksköterskans kompetens för att säkerställa bästa möjliga omvårdnad för patienten. Detta kan upplevas som kravfyllt men också spännande. Syfte: Syftet med följande studie är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor ser på sin arbetsledarroll inom den psykiatriska omvårdnaden. Metod: Kvalitativ ansats. Fem stycken intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från tre olika avdelningar inom en psykiatrisk klinik. Intervjuerna gjordes med stöd av en intervjuguide med öppna frågor. Resultat: I materialet framkom fyra teman. Dessa var erfarenhet, mandat, kommunikation samt relation. Slutsats: Att inneha ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden som nyutexaminerad som sjuksköterska är inte lätt och kan vara ett osäkerhetsmoment. Därför är det av betydelsefullt att nyutexaminerade sjuksköterskor får stöd av erfarna sjuksköterskor och får ett tydligt mandat för arbetsledning av chefssjuksköterskorna. Det är också viktigt att de nyutexaminerade sjuksköterskorna blir välförberedda av sjuksköterskeutbildningarna för ledarskapet för omvårdnaden genom att ledarskap får en stor plats i grundutbildningen för sjuksköterskorna. För att vara väl förberedd inför ledarskapet för den psykiatriska omvårdnaden är det viktigt att den nyutbildade sjuksköterskan har goda kunskaper i psykiatrisk omvårdnad.

Plusieurs auteurs s'entendent pour dire que la relation entre l'infirmière et la personne soignée s'appuie sur des valeurs humanistes, lesquelles s'avèrent fondamentales en contexte de réadaptation pour le mieux-être des patients et de leur famille. À l'issue de l'étude de O'Reilly et Cara (O'Reilly et al., 2010a), les participants décrivent l'infirmière qui "est avec" eux comme une professionnelle ayant des pratiques humanistes empreintes de respect et de chaleur humaine. Malgré cela, lors des entrevues, les participants ont souvent fait allusion à des pratiques qui peuvent être déshumanisantes, notamment le sentiment d'être perçu comme un objet, le manque d'écoute ou de compréhension. À notre connaissance, les pratiques déshumanisantes n'ont pas fait l'objet d’études scientifiques dans le domaine des soins de santé. Notre étude visait à explorer et comprendre la signification de pratiques déshumanisantes selon la perspective de patients hospitalisés ou ayant été hospitalisés en réadaptation. Méthode: Deux approches ont été utilisées. D'abord, une analyse secondaire de données qualitatives (n=11) a été réalisée suivi d'une étude d'inspiration phénoménologique (n=6) utilisant la discussion de groupe comme méthode de collecte de données. Le Relational Caring Inquiry (RCI) (Cara, 1997), un devis phénoménologique, a guidé tout le processus de recherche. Les résultats découlent d'une analyse combinée de toutes ces données. Résultats: Les pratiques déshumanisantes sont des pratiques qui vont à l'encontre de l'idéal moral de la profession infirmière. Elles représentent des pratiques non éthiques et désengagées caractérisées par sa nature insidieuse et infectieuse ainsi que par ses conséquences néfastes. Conclusion : Ces résultats probants et inquiétants doivent être discutés afin de contrer ces pratiques déshumanisantes et d'améliorer la qualité des soins offerts. De plus, la présente étude représente un premier pas afin de briser la culture de silence qui existe dans les milieux de soins et qui contribue à l'apparition de pratiques déshumanisantes. Il s'avère primordial de contrer les pratiques déshumanisantes en favorisant, notamment, l'utilisation de la pratique réflexive dans les milieux de soins. Finalement, les valeurs humanistes devraient occuper une place plus importante dans les soins, mais aussi dans la formation des infirmières ainsi que dans la gestion des soins de santé.

Utilising an interpretive descriptive approach, this qualitative study explores and identifies how spouses and partners of stroke survivors sustain their own health and wellness. Recent literature has mainly focused on identifying psychological coping strategies thought to assist in adapting to the caring role. As a consequence, there is limited knowledge regarding the experiences of how spouses and partners attend to their own health and well-being. This study aimed to explore how spouses and partners sustain their own health and wellness while supporting a stroke survivor. Purposive and theoretical sampling strategies were used to guide recruitment. Semi-structured interviews were carried out with seven spouses and partners who were living with, and supporting a stroke survivor. A central theme with three sub-themes became apparent when examining spouses and partners’ experiences. The theme of Meeting Needs connects the three sub-themes, in that spouses’ and partners’ health and wellness appeared to be influenced by and intertwined with attending to the stroke survivors’ needs. The context of Being in a Relationship provided a rationale for prioritising the stroke survivors’ needs and was the first sub-theme. Secondly, Living Both Lives explains how spouses/partners were busy thinking and attending primarily to the stroke survivor’s daily requirements whilst also trying to attend their own needs. The third sub-theme, Uncertain Health encompasses how a spouse’s and partner’s well-being is connected to the stroke survivors’ health and their future concerns about being able to provide care if they themselves become sick. Therefore, these circumstances shaped their ability to attend to their own health and well-being. Whilst attending to the stroke survivor was at the forefront of their minds there were some strategies which spouses/partners utilised to support their own health and well-being. These were: creating time and space for themselves; talking with others; and comparing own lives against others who were seen to be worse or better off, in order to support their own emotional well-being. This study found that the participants struggled to prioritise and attend to their own health and well-being, as most of them was busy primarily attending to the stroke survivor’s needs. Overall, results suggest that exploring what spouses/partners think and do within the relationship could be valuable for health practitioners. Given that it is the intimate nature of being in a relationship that is the foundation for spouses/partners supporting the stroke survivor, it could also be important for services and health professionals to consider the well-being and needs of the couple, not just the stroke survivor.