SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård ska enligt gällande kompetensbeskrivning främja och utveckla former för hållbar, säker, personcentrerad och evidensbaserad vård. Risk för vårdskador som drabbar patienten är särskilt hög på akutmottagningar på grund av en oförutsägbar arbetsbelastning, komplicerade arbetsuppgifter och att snabba beslut måste tas för att tidigt inleda livräddande åtgärder. Bristande kompetens och utbildning är ytterligare bidragande orsaker. Checklistor har länge nyttjats i flygbranschen för att öka säkerheten och minska risken för olyckor. Misstag uppstår lätt i akuta situationer och checklistor har på senare år även visats gynnsamt för att öka patientsäkerheten inom operationssjukvård. Kan checklistor inom akutsjukvård påverka patientsäkerheten? Syfte: Syftet var att undersöka hur checklistor påverkar patientsäkerheten utifrån ett omvårdnadsperspektiv inom akutsjukvård. Metod: Artikeln är en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Arton primära vetenskapliga artiklar inkluderades i studien efter genomförd kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades och ett resultat formades. Resultat: I resultatet framkom två teman som svarade på syftet: checklistans påverkan på patientsäkerheten vid kommunikation och checklistans påverkan på patientsäkerheten vid vård. Checklistans påverkan på patientsäkerheten vid kommunikation delades in i tre underkategorier: I teamet, vid personcentrerad vård och vid dokumentation. Checklistans påverkan på patientsäkerheten vid vård utgjordes av medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Slutsats: En väl utformad evidensbaserad checklista kan inverka positivt på patientsäkerheten utifrån ett omvårdnadsperspektiv både i det akuta skedet och i det vardagliga arbetet på akutmottagningen. Förbättringar sågs vid kommunikation både mellan vårdpersonal och med patienten. En positiv påverkan på patientsäkerheten vid vissa omvårdnads- och medicinska åtgärder observerades. En del checklistor visades inverka negativt på patientsäkerheten, det är därför viktigt att undersöka checklistors effektivitet innan implementering. / Background: According to the current description of competence, nurses in the emergency room department must encourage and develop forms of sustainable, safe, person-centered, and evidence-based care. The risk of healthcare injuries which affect the patient is particularly high in emergency departments due to an unpredictable workload, complicated tasks and fast decisions must be taken to initiate life-saving measures. Besides the workload, additional contributing factors are lack of competence and education. Checklists have long been used in the aviation industry to increase safety and reduce the risk of accidents. Mistakes easily occur in emergency situations and checklists have in recent years also shown to be useful in surgical care. Can checklists influence patient safety in emergency care? Aim: The aim was to investigate how checklists for healthcare professionals influence patient safety from a nursing perspective within emergency care. Method: The article is a literature review. The CINAHL and PubMed databases were used to search for articles. Eighteen primary scientific articles were included in the study after assessment of the article’s quality. The articles were analyzed, and a result was formed. Results: The results revealed two themes who responded to the aim; the checklists effect on patient safety in communication and the checklists effect on patient safety in care. The checklists effect on patient safety in communication was divided into three subcategories: in the team, in person-centered care, and in documentation. The checklists effect on patient safety in care consisted of medical interventions and nursing interventions. Conclusion: A well-designed evidence-based checklist may positively influence patient safety from a nursing perspective both in the acute situation and in everyday work at the emergency department. Improvements were seen in communication both between staff and with the patient. A positive impact on patient safety was observed during certain nursing interventions and medical interventions. Some checklists were shown to have a negative effect on patient safety, therefore it’s important to thoroughly examine if a checklist is effective before implementation.

Bakgrund: WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register. Metod: Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter.Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test användes till analytisk statistik. Resultat: Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR. Slutsats: Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten. Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät, tvärsnittsstudie

Hälso- och sjukvården anses vara en högriskverksamhet som traditionellt sett saknar en utbredd säkerhetskultur liknande flygindustrins, vilken under en längre tid har arbetat med standardiserade arbetssätt för att förbättra säkerheten. För att undvika vårdskador och för att utveckla och kvalitetssäkra patientsäkerheten är det viktigt med fortsatt förbättringsarbete inom vården. En viktig checklista inom sjukvården är WHO:s checklista för säker kirurgi, som lanserades år 2008, och som har minskat mortalitet och postoperativa komplikationer avsevärt. Forskning har dock visat att checklistor inom perioperativ vård inte alltid används på ett korrekt sätt, delvis på grund av implementeringssvårigheter. På det för studien aktuella regionsjukhuset i Sverige används en preoperativ checklista för att säkerställa att patienten förbereds på rätt sätt inför operation. En mätning på den preoperativa enheten visade dock att 30 procent av patienterna hade en eller flera brister i de preoperativa åtgärderna. Det är viktigt då ofullständiga förberedelser inför kirurgi ökar postoperativa komplikationer och bidrar till ökad mortalitet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta utifrån denna preoperativa checklista. En kvalitativ ansats valdes som metod, där två fokusgruppsintervjuer med totalt nio sjuksköterskor från två kirurgiska avdelningar genomfördes. Deltagarna var vana vid att arbeta med den preoperativa checklistan. Intervjuerna genomfördes som en semistrukturerad intervju med hjälp av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultatet. I resultatet identifierades tre huvudkategorier: Preoperativ checklista som arbetsredskap, Den preoperativa checklistans utformning och användbarhet samt Implementering och delaktighet. Slutsatsen är att sjuksköterskorna upplever den preoperativa checklistan som ett viktigt hjälpmedel för dem i den kliniska vardagen. Sjuksköterskorna upplever osäkerhet gällande hur, när och varför en del moment i checklistan utförs. Det fanns en tydlig koppling mellan deras erfarenhet och kunskap om preoperativa förberedelser och hur de upplevde att arbeta med checklistan. Då flera av sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet kring hur checklistan används har troligtvis implementeringen varit bristfällig. Studien visar med tydlighet att kliniskt verksamma sjuksköterskor önskar och skulle föredra checklistan i elektroniskt format. / Providing healthcare is a process that involves many risks, and unlike the airline industry which for some time has been using standardized approaches to improve safety, it lacks a widespread culture of risk management. Continual focus on improvement is necessary if risks are to be minimized and patient safety is to be assured. An important checklist in health care is the World Health Organization’s checklist for safe surgery, which was launched in 2008. It has been shown to have significantly reduced postoperative mortality and complications. Studies have shown however that checklists in perioperative care are not always used properly partly because of implementation difficulties. The Swedish regional hospital in this study has a preoperative checklist to ensure that patients are properly prepared for surgery. A study conducted in the preoperative unit of the hospital showed that 30 percent of patients had one or more deficiencies in preoperative preparation, as defined by the checklist. It is important because incomplete preparations for surgery increase postoperative complications and contribute to increased mortality. The aim of this study was to describe nurses' experiences of working with the preoperative checklist. The chosen method was a qualitative approach in which two focus group interviews with nine nurses from two surgical departments were held. The nurses were accustomed to working with the preoperative checklist. The interviews were conducted with an interview guide with semi-structured questions. Qualitative content analysis was used to analyse the material. The results identified three main categories: The preoperative checklist as a working tool, The preoperative checklist design and usability, and Implementation and participation. In conclusion, it was shown that nurses value the preoperative checklist as an important aid for them in everyday clinical practice, but that they were unsure about how, when and why some of the elements of the checklist were to be carried out. There was a clear link between nurses' experience and knowledge regarding the preoperative preparations and how they experienced working with the checklist. As several of the nurses experienced uncertainty about the usage of the checklist this may show that the implementation process was inadequate. The study also clearly showed that clinically active nurses would prefer to use the checklist in an electronic form.

Scania is among the leading companies in the heavy vehicle industry. Scania also assemble engines for their trucks and buses, as well as to external marine and industrial applications. Wrongly assembled parts leads to quality problems, which makes it important to secure that the assembly is correct. To do this Design For Assembly (DFA) is used to describe how parts should become easier to assemble. Scania’s production unit for engine assembly has had a working method for DFA in the shape of a checklist, which is not used. The goal in this project was to investigate why the method is not used and to give suggestions for improvements.The problem with the existing DFA-method and the reasons it was not used was investigated through interviews and observations. A literature review was done to study other, established DFA-methods. Other production units at Scania were looked into as well, to compare their working approach towards DFA.Many rounds of tests were conducted to improve the DFA-method. The tests were applications to real cases. One problem was that the checklist was too complicated. The result was a modified checklist in which the number of questions went from 45 in the original to 24 in the final version. New response levels were introduced containing decision-making responses in a combination with points for the ability to measure and compare different DFA-analyses. The questions were organised into three main areas: product questions, assembly questions and remaining questions.In accordance to how other production units at Scania works with DFA, a new method, parallel to the checklist, was created to visualise easy assembled engine parts through the revision of an old. The old method contained articles with descriptions of good solutions regarding assembly. Using an internal Wikipedia system links were created between these articles to be able to reach all of them through three main categories: the DFA-technique is known, the product category is known or going through the subsystems in the engine’s design structure.A simple implementation plan was developed to recommend an implementation of the working method. Suggestions for further improvements when working using the method were given as well. An important improvement area was to find out where in the development process the DFA-method should be used. / Scania är ett av de ledande företagen inom den tunga fordonsindustrin. Scania tillverkar även motorer till sina lastbilar och bussar, samt till externa industri- och marinapplikationer. Då felmonterade motordelar leder till kvalitetsproblem är det viktigt att säkerställa att monteringen blir rätt. Dessutom ska den göras på en så kort tid som möjligt. För att göra detta används Design For Assembly (DFA) för att beskriva hur delar ska bli mer monteringsvänliga. Scanias produktionsenhet för motormontering har haft en arbetsmetod för DFA i form av en checklista som inte använts. Målet med detta projekt blev att ta reda på varför metoden inte används och ge förslag på förbättringar.Genom intervjuer och observationer undersöktes var problemen fanns med den existerande DFA-metoden och anledningar till att den inte använts. En litteraturstudie gjordes för att undersöka andra, etablerade, DFA-metoder. Dessutom undersöktes andra produktionsenheter på Scania för att jämföra deras arbetssätt med DFA.Tester gjordes för att förbättra DFA-metoden. Dessa tester tillämpades på verkliga typfall. Ett av problemen var att checklistan uppfattades som för komplex. Resultatet blev en reviderad checklista där antalet frågor gick från 45 i början till de slutgiltiga 24. Nya svarsnivåer infördes med beslutande svar i kombination med poäng för att kunna mäta och jämföra olika utförda DFA-analyser. Frågorna organiserades i tre huvudkategorier för att följa en mer logisk ordning: produktfrågor, monteringsfrågor och övriga frågor.I linje med hur andra produktionsenheter på Scania arbetar med DFA skapades en ny metod för att visualisera monteringsvänliga motorkomponenter genom att en gammal metod reviderades. Den gamla metoden innehöll artiklar med beskrivningar på bra lösningar ur monteringssynpunkt. Med hjälp av ett internt Wikipedia-system skapades länkar mellan dessa artiklar för att kunna nå dem ur tre olika huvudspår: DFA-tekniken är känd, produktkategorin är känd samt med utgångspunkt från delsystem i motorns konstruktionsstruktur.En enklare införandeplan togs fram för att ge en rekommendation på införande av arbetsmetoden. Dessutom gavs förslag på vidare förbättringar genom arbete med denna. Ett viktigt förbättringsområde blev på vilken plats i utvecklingsprocessen metoden ska användas

The purpose of of this thesis has been to clarify the promotion of health by inter alia improving socio-economic conditions for persons with disabilities investigating three human rights conventions and one of the Swedish Constitutional Laws through Qualitative Content Analysis. The human rights conventions are the Convention on the Rights of Persons with Disabilities, the Convention on theRrights of the Child and the European Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms.  The purpose has also been to explore the possibilities of designing a checklist that can be used to ensure the compliance with international agreements on human rights in relation to the health of persons with disabilities in relevant documents, such as state law and guidelines.  The main results shows that the international agreements on human rights are sufficent to ensure persons with disabilities a life of self determination. It also becomes evident that health and human rights have much in common, and that these disciplines could develop a deeper underständing of the relationship between compliance of human rights and health to the benefit of persons with disabilities.

Världshälsoorganisationens (WHO) checklista för säker kirurgi utvecklades för att minska risken för kirurgiska komplikationer och dödsfall i samband med kirurgi. Kommunikationen i operationssalen behöver förbättras mellan alla personalkategorier så att säkerhetsåtgärder blir konsekventa och rätt utförda. Målet med sjukvården är att främja en hög patientsäkerhet för att minimera andelen vårdrelaterade skador. Trots att WHO´s checklista visat positiva resultat finns indikationer på att följsamheten minskar samt att den möts av motstånd från personalen. Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskans upplevelse vid användningen av WHO´s checklista. Fyra operationssjuksköterskor intervjuades och resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysprocessen resulterade i tre kategorier: säkerhet i vårdprocessen, vidareutveckling och följsamhet. I resultatet framkom hur användningen av WHO´s checklista främjar patientens säkerhet både i det patientnära arbetet samt i operationssjuksköterskans självständiga arbete. Behovet av vidareutveckling för att möta verksamhetens individuella krav var en annan synpunkt som lyftes fram. Vikten av följsamhet betonades av operationssjuksköterskorna för att uppnå avsikten med WHO´s checklista för säker kirurgi. Konklusionen är att konsekvent tillämpning av WHO´s checklista för säker kirurgi resulterar i ökad patientsäkerhet. / The surgical safety checklist was developed by the World health organization (WHO) to reduce the risk of surgical complications and death. The communication in the operating room needs to be improved between all categories of the staff so that the safety measures will be consistently and correctly performed. The target with hospital care is to promote a high patient safety to minimize the share of care related injuries. In the spite of WHO´s checklist has shown positive result there are indications that compliance decreases and it is also met with resistance from the hospital staff. The purpose of this study would like to illustrate the theater nurses experience about the application of WHO´s checklist. Four theater nurses where interviewed and the result was analyzed by qualitative content analysis. The process of the analysis resulted in three categories: safety of the care process, development and compliance. The result showed how the application of WHO´s checklist promotes safety for the patient in the close contact and in the theatre nurse independent occupation. The need of development to meet the changing surgical field was another aspect. The importance of compliance where described by the theatre nurse to achieve the best outcome of WHO´s checklist for safe surgery. A consistent implementation of WHO´s surgical safety checklist lead to increased patient safety.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete. / Check: IRK is a newly developed evidence-based checklist designed to be used by professionals in the initial assessment to identify risk factors for criminality in adolescents and adults at risk of long-term criminal behavior. The current pilot study investigated how professionals within the police and social services perceived the usefulness of Check: IRK. Through a web survey 21 respondents including 6 men and 15 women between the age of 26-47 years (M=36 years, SD=6,70) answered questions regarding the content, implementation and training of the Check: IRK. Data were analyzed using Z-test and the results indicated that professionals within the police and social services find the Check: IRK to be useful in their daily work.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor. Det samlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utifrån sex kategorier som beskrev hur operationssjuksköterskorna upplevde att använda checklistan inför vaken patient; Anpassning, Information, Kommunikation, Obehag, Oro och Säkerhet. Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde säkerheten i arbetet kring patienten som den viktigaste aspekten med att använda checklista. Samtidigt var man dock tveksam till att använda den inför vaken patient. Detta beskrevs i form av oro för patienten och en egen obehags-känsla. Operationssjuksköterskorna funderade kring möjligheter med förändringar i en sådan situation, exempelvis genom information om checklistan preoperativt, att tala tyst eller vid sidan om patienten. Inga tydliga förslag gavs om hur checklistan skulle anpassas till vaken patient. / Background: The WHO checklist is intended for operating clinics around the world to reduce the number of complications combined with surgery. Studies have shown that the checklist not only does improve patient safety but also contributes to better teamwork and communication between staff. Little is known how the checklist affects non sedated patients undergoing surgery. Aim: The aim of this study was to illustrate how a couple of theatre nurses experience the use of checklist in presents of non sedated patient. Method: The study hade a qualitative approach and semistructured interviews were made involving three theatre nurses. The collected material was analyzed by content analysis. Result: The result was presented six categories describing how the theatre nurses experienced using the checklist in presents of non sedated patient; adjustment, information, communication, anxiety, discomfort, safety. Conclusions: The theatre nurses experienced safety as the most important issue in using the checklist. At the same time they were doubtful to use it in presents of non sedated patients. They described it as a feeling of discomfort and an unpleasant feeling that they felt. The theatre nurses suggested that more preoperative information conserning the checklist and other adjustments could make it easier to use the checklist in front of non sedated patients. However, they gave no specific suggestions how to adjust the checklist to non sedated patients.

Bakgrund: År 2008 gav Världshälsoorganisationen (WHO) ut en checklista för säker kirurgi. Syftet med denna checklista var att öka patientsäkerheten. Efter införandet av checklistan har antalet dödsfall och komplikationer efter kirurgi minskat. Flera studier visar att checklista inte följs fullt ut trots det goda resultatet. Det finns dock få studier som har undersökt följsamheten till den sista fasen i checklistan, signout. Syfte: Att beskriva operationsteamets följsamhet till signout. Metod: Studien genomfördes som en icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ, deskriptiv ansats. Med hjälp av ett observationsformulär genomfördes totalt 24 observationer på två operationsenheter. Resultat: Följsamheten till signout var medelgod, 42 %. Vissa delmoment kontrollerades mer frekvent än andra och några berördes inte alls. Operatören var den som initierade i mer än hälften av observationerna och anestesisjuksköterskan hade högst frekvens i pausning. Slutsats: Vid initiering, pausning och specifika delmoment var det främst operatören som utmärkte sig. Här sågs ett tydligt samband av operatörens roll i studiens resultat. Det finns skillnad mellan den dokumenterade och den faktiska följsamheten till checklistan. För att öka följsamheten och därmed patientsäkerheten, behövs tydligare riktlinjer kring vem som ska ansvara och när signout ska genomföras. / Background: In 2008, the World Health Organization (WHO) released a checklist for safe surgery. The purpose of this checklist was to increase patient safety. Since the introduction of the checklist mortality and complications after surgery has decreased. Several studies show that the checklist is not fully followed despite the good results. However, there are few studies that have examined compliance with the final phase of the checklist, signout. Aim: To describe the surgical team's compliance to signout. Method: The study was conducted as a non-participant observational study with a quantitative, descriptive strategy. Using an observation form, a total of 24 observations were performed on two operating units. Result: The signout compliance was average, 42%. Some sub-parts were checked more frequently than others and some were not confirmed at all. The surgeon was the one who initiated in more than half of the observations and the anesthesia nurse had the highest frequency at pausing. Conclusion: In the initiation, pause and specific sub-parts, it was mainly the surgeon who distinguished himself. Here, a clear connection was seen between the surgeon's role and the result of the study. There is a difference between the documented and the actual compliance to the checklist. To increase compliance and thereby patient safety, clearer guidelines are needed regarding who should be responsible and when to start signout.

Bakgrund: 2008 infördes WHO:s checklista för säker kirurgi för att minska antal dödsfall, förbättra patientsäkerheten och reducera risken för vårdskador i samband med kirurgi genom att ha ett kommunikationsverktyg som säkrar att kontroller och insatser blir utförda. Tidigare studier visar varierande följsamhet till checklistan och att olika delmoment inte utförs i sin helhet. Syfte: Att undersöka operationsteamets följsamhet till time-out och sign-out i WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utförd som en icke-deltagande observationsstudie. Data samlades in via 24 observationer vid två sjukhus med hjälp av ett strukturerat observationsprotokoll. Data analyserades med hjälp av SPSS och redovisas genom deskriptiv statistik i form av cirkel- och stapeldiagram, tabeller samt löpande text. Resultat: Time-out initierades i 95,8 % av observationerna och utfördes komplett i 4,2 %. Sign-out initierades i 100 % av observationerna och 29,2 % utfördes komplett. Ingen i operationsteamet intog rollen som checklisteansvarig. Vid 19 av 22 observationer signerades samtliga tre delmoment i Orbit innan sign-out var genomförd. Slutsats: Både time-out och sign-out genomförs i hög grad, dock varierar följsamheten till checklistans samtliga kontrollpunkter vid de två delmomenten. Studien påvisar att diskrepans finns mellan den faktiska användningen av checklistan och den administrativa inrapporterade användningen av checklistan. / Background: In 2008, the WHO Surgical safety checklist was introduced to reduce mortality, improve patient safety and reduce risk of medical injuries in connection to surgery by means of a communication tool ensuring that checks and interventions are performed. Previous studies show a variation in compliance to the checklist, and that different items not are entirely performed. Aim: To describe the surgical team’s compliance to time-out and sign-out in the WHO Surgical safety checklist. Method: A quantitative cross-sectional study conducted as a non-participatory observational study. Data was collected during 24 observations at two hospitals using a structured observational protocol. Data was analysed using SPSS and reported through descriptive statistics, using pie and bar charts as well as tables and discussion. Result: Time-out was initiated in 95,8 % of the observations and completed in 4,2%. Sign-out was initiated in 100 % of the observations and 29,2 % were completed. No member of the surgical team was responsible for performing the safety checks. In 19 of 22 observations, all three parts of the checklist were signed in Orbit before the sign-out was completed. Conclusion: Both time-out and sign-out are carried out to a great extent, however, compliance with all items of the checklist varies. The study shows a discrepancy between the actual use of the checklist and the administratively reported use of the checklist.