Syftet med denna studie är att undersöka vilka arbetsmetoder förskollärare använder sig av i sin undervisning för en inkluderande miljö, samt vilka anpassningar de gör för att inkluderingsarbetet ska vara genomförbart. Det sociokulturella- och relationella perspektiven är den teoretiska utgångspunkten. En kvalitativ metod har valts för denna studie via intervjuer med verksamma förskollärare. Det insamlade materialet har transkriberats och bearbetats för att sedan kunna tematiseras. I resultatet presenteras fyra valda teman i form av citat och sammanfattningar av respondenternas svar. Resultatet analyseras kopplat till det sociokulturella- och relationella perspektiven. Resultaten visar på förskollärares behov av att ha fexibla arbetssätt och vikten av fungerande kommunikation för att skapa en inkluderande miljö där de tar hänsyn till alla barns olika behov. Slutsatsen av vårt arbete är att förskollärare bör anpassa sin undervisning för att nå ökad inkludering.

The purpose of this study is to deepen the knowledge of guardians experiences of coordination between the various support measures for their children with intellectual disabilities in special schools. My research questions are to find out how the guardians describe the contact with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in schools for children with special needs as well as the experiences of the guardians based on their contacts with LSS administrators, child and youth habilitation personnel and specialist teachers in special schools. To find this out, a qualitative study is conducted in the form of interviews with guardians of children with intellectual disability. Informants in the study were nine guardians from three different municipalities. The results have been analyzed using Bronfenbrenners developing ecological model. The results show amongst other things that the guardians want more coordinated meetings to facilitate everyday life for the family. Another result was that the contact between the different instancesvary greatly both in quantity and quality and it is up to the guardians if contact occurs. It commonly emerged that the guardians experiences are that there is a good competence in general within different personnel groups. Another finding was that there are shortcomings regarding documentation and monitoring. Finally, it also emerged that it differs regarding how agencies act in preparing guardians for the future in different instances. One conclusion is that variation seems to be bound to whom the guardians have as an administrator and it becomes clear that the role of the special education teacher as a qualified conversation partner is important both in special schools but also in meeting with other professionals. It cannot be stressed enough how important the role is as a special education teacher and coordinator to simplify everyday life for parents or guardians. In addition, monitoring and evaluations fill an important function in professional practice as necessary for improving mutual understanding between home and special schools. / Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavares erfarenheter av samordning mellan olika stödinsatser för deras barn med intellektuell funktionsnedsättning i grundsärskolan. Mina forskningsfrågor utifrån syftet är att dels att ta reda på hur vårdnadshavarna beskriver kontakten med LSS-handläggare, barn-och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i grundsärskolan, dels att ta reda på vilka erfarenheter av stöd vårdnadshavare har utifrån sina kontakter med LSS-handläggare, barn- och ungdomshabiliteringens personal samt speciallärare i särskolan.   För att ta reda på detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med vårdnadshavare till barn med intellektuell funktionsnedsättning. Antalet informanter i intervjun var nio stycken personer från tre olika kommuner. Resultatet har analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar bland annat att vårdnadshavare önskar mer samordnade möten för att underlätta vardagen för familjen. Ett annat resultat var att kontakten mellan olika instanser varierar mycket i både antal och kvalitetoch det är upp till vårdnadshavarna om kontakten sker. Gemensamt framkom det att vårdnadshavarnas upplevelser är att det finns en god kompetens över lag hos olika personalgrupper. Ytterligare ett resultat var att det finns brister gällande dokumentation och uppföljning. Till sist framkom det också att det är ojämnt hur myndigheteragerar föratt förbereda vårdnadshavare inför framtiden inom de olika instanserna. En slutsats är att det verkar vara mycket bundet till vem vårdnadshavarna har som handläggare om stödet fungerar och det blir tydligt att speciallärarens roll som kvalificerad samtalspartner är viktig både i grundsärskolan men även i mötet med andra yrkesgrupper. Det kan inte nog betonas hur viktig rollen är som speciallärare samt samordnare för att förenkla vardagen för vårdnadshavarna. Dessutom fyller uppföljningar och utvärderingar en viktig funktion i yrkespraktiken då detta krävs för att öka samförståndet mellan hemmet och grundsärskolan.

Studiens syfte är att undersöka om pedagoger i förskolan söker tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet enligt svensk skollag 2010:800 som berör all utbildningsverksamhet och alla som deltar inom utbildning och undervisningssammanhang. För att få svar på studiens frågeställningar har studien haft tillgång till ett underlag från två kommuner. Från den ena kommunen har underlag varit ansökningshandlingar, svar av enkät- och andra frågor samt pedagogiskt material från utbildningsnämndens enhet som arbetar med barn i behov av särskilt stöd för att stödja pedagogerna i sin kartläggning. Från den andra kommunen har underlaget varit en intervju med två personer med anknytning till en övergripande roll i pedagogisk ledning- en förskolechef och en t.f. biträdande utbildningschef som har arbetat som samordnare för barn och elevhälsa och handläggare för barn i behov av särskilt stöd. Undersökningen har använt sig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Studiens har använt sig av Bronfenbrenners ekologiska systemteori och resultatet redovisas i tre kategorier - barn i behov av särskilt stöd, vetenskapligt förhållningsätt och special-pedagogiska perspektiv. Resultatet visar att barn i behov av särskilt stöd är en fråga som grundar sig i vilken pedagogisk grundsyn som råder i makro, exo och mikrosystem. Otydlighet på makrosystemnivå främjar olika modeller för att möta barn i sitt lärande på exo systemnivå. Grundsynen på ett mikrosystem återspeglar den pedagogiska grundsynen på exosystemet som är ett resultat av de material och de processer som finns för att barn ska få sin rätt till stöd. Ett vetenskapligt förhållningsätt som använder sig av faktakunskaper kan förebygga tolkningen att det är barnen som är i behov av särskilt stöd då det istället kan vara verksamheten som är i behov av att höja sin kvalité.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar med att skapa och upprätthålla sociala färdigheter och vänskap för barn i behov av särskilt stöd. Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd ingår i färre vänskapsrelationer än andra barn. Studien har undersökt hur 28 förskollärare skattat barns lekfärdigheter utifrån observationsschemat Teacher Impression Scale - Swedish version (TIS-S). Sex förskollärare har intervjuats och beskrivit sin funktion i arbetet med att främja vänskapsrelationer mellan barn i behov av särskilt stöd och andra barn. De metoder som används var observationsschemat TIS-S, enkät samt intervjuer. Således har studien använt sig av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Det framkom att barn som väckte frågor hos förskollärarna sällan valdes som vänner samt behövde stöd i sitt sociala beteende. De arbetssätt som beskrevs var bland annat medveten indelning av barn i smågrupper samt ett statushöjande förhållningssätt där ett undvikande och ett tillförande arbetssätt trädde fram. En slutsats som drogs var att förskolorna i studien inte aktivt arbetade med konkreta interventioner för att främja vänskap. En annan slutsats blev att en samsyn kring begreppet barn i behov av särskilt stöd saknades. Avslutningsvis diskuteras de organisatoriska förutsättningar förskollärarna arbetade under som hinder för arbetet med vänskap för barn i behov av särskilt stöd. / The purpose of this study was to investigate how preschool teachers work to create and maintain social skills and friendship for children with special needs. Research shows that children with special needs are included in fewer friendship relations compared to other children. The study has examined how 28 preschool teachers estimated children's playing skills based on the observation sheet Teacher Impression Scale - Swedish version (TIS-S). Six preschool teachers have been interviewed and described their function in the work of promoting friendship relationships between children with special needs and other children. The methods used were the TIS-S observation sheet, survey and interviews. The study has used both qualitative and quantitative research methods. It was found that children, who the preschool teachers had concerns about, were rarely chosen as friends and needed support in their social behavior. The strategies described were, among other things, to divide the children into smaller groups, as well as an approach meant to increase the status of the children with special needs. In this approach two phenomenas were discovered, one which aimed to avoid and one which aimed to contribute. One conclusion was that the preschools in the study did not actively work with concrete interventions to promote friendship. An another conclusion was that a consensus on the concept children with special needs was lacking. In conclusion, the organizational conditions described by the preschoolers were discussed as obstacles that aggravated friendship interventions for children with special needs.

In this essay I consider a self-experienced dilemma, and review how I, as a preschool teacher, treat a child with special needs. With the support of literature and theory, I can, with an essay writing approach, reflect and analyze the dilemma. In this way I will examine my practical knowledge and personal experiences of a complex situation. I want to examine whether children with special needs who are included in regular preschool activities, really get the support they need and deserve. Do educators have the conditions and does preschool have sufficient resources to realize this? Do educators have sufficient knowledge of how children with special needs should be responded to? I want to find out how the included children's social development and self-image is shaped by the treatment they receive at the preschool. I also question whether the preschool of today with its increased focus on learning and the additional duties it entails in terms of planning, documentation and evaluation of projects, reduce the time for the important close contact between teachers and children. I further discuss of whether children with special needs are affected to a greater extent than other children by reduced time for socializing. Finally I also explore how the balance between learning, caring and ethical values appears in preschool and how it may affect children's ability to develop good social relationships. / I min essä utgår jag ifrån ett självupplevt dilemma, där jag granskar mig själv som pedagog i hur jag bemöter ett barn i behov av särskilt stöd. Med stöd av litteratur och teorier kan jag med den metod som essäskrivande innebär, reflektera och analysera över dilemmat. På så vis prövar jag mina praktiska kunskaper och egna erfarenheter kring en komplex situation. Jag vill undersöka om barn i behov av särskilt stöd som är inkluderade i förskolans ordinarie verksamhet, verkligen får det stöd de behöver och har rätt till. Hur ser pedagogers förutsättningar och förskolans resurser ut för att kunna förverkliga detta? Har pedagoger tillräckliga kunskaper i hur barn i behov av särskilt stöd bör bemötas? Jag vill ta reda på hur inkluderade barns sociala utveckling och självbild formas av det bemötande de får på förskolan. Jag ställer mig även frågan om det ökade kravet på lärandet och de tillkommande arbetsuppgifter det för med sig i form av planering, dokumentation och utvärdering av projekt, minskar tid till den viktiga nära samvaron mellan pedagoger och barn. Vidare ställer jag mig frågan om barn i behov av särskilt stöd påverkas i större utsträckning av minskad tid för samvaro än andra barn. Slutligen utforskar jag även hur balansen mellan lärande, omsorg och värdegrundsfrågor ser ut i förskolan och hur det kan komma att påverka barns förmåga att utveckla goda sociala relationer.

Σκοπός της εργασίας αυτής ήταν η μελέτη της ενασχόλησης των πατέρων παιδιών με ειδικές ανάγκες με τη φροντίδα των παιδιών τους. Ιδιαίτερα μελετήθηκαν οι εξής παράγοντες που σύμφωνα με το θεωρητικό μοντέλο του Belsky (1984) φαίνεται ότι επηρεάζουν την ενασχόληση τους: ο τύπος της αναπηρίας, το φύλο και το ταμπεραμέντο του παιδιού, οι αντιλήψεις των πατέρων για τον πατρικό ρόλο, το επίπεδο του άγχους τους, η συζυγική τους ικανοποίηση και η υποστήριξη που λαμβάνουν από το οικογενειακό και κοινωνικό τους περιβάλλον. Για τις ανάγκες της έρευνας χρησιμοποιήθηκαν ποσοτικές μέθοδοι σε ένα δείγμα 172 πατέρων παιδιών προσχολικής ηλικίας εκ των οποίων οι 78 είχαν παιδιά με ειδικές ανάγκες και οι υπόλοιποι 94 πατέρες αποτέλεσαν την ομάδα ελέγχου. Οι πατέρες συμπλήρωσαν ερωτηματολόγια αναφορικά με την ενασχόληση τους με τη φροντίδα του παιδιού τους, το ταμπεραμέντο του παιδιού τους, τις αντιλήψεις τους για τον πατρικό ρόλο, το άγχος που βιώνουν σε σχέση με το παιδί τους, την ικανοποίηση που έχουν από τη συζυγική τους σχέση και την οικογενειακή και κοινωνική υποστήριξη που λαμβάνουν. Τα αποτελέσματα έδειξαν ότι οι πατέρες παιδιών με ειδικές ανάγκες δεν παρουσιάζουν σημαντικές διαφορές από τους πατέρες «τυπικών» παιδιών στο επίπεδο της συνολικής ενασχόλησης με τα παιδιά τους. Ακόμα, τα αποτελέσματα έδειξαν ότι οι παράγοντες που επιδρούν άμεσα στην ενασχόληση των πατέρων με τα παιδιά τους είναι οι αντιλήψεις των πατέρων για τον πατρικό ρόλο και η συζυγική ικανοποίηση. Αντίθετα, ο τύπος της αναπηρίας - αυτισμός, νοητική καθυστέρηση, κώφωση - το φύλο και ταμπεραμέντο του παιδιού επηρεάζουν ελάχιστα την πατρική ενασχόληση. Το άγχος των πατέρων δε φαίνεται να επιδρά άμεσα στην ενασχόλησή τους με τα παιδιά τους. Παρόλα αυτά, οι πατέρες παιδιών με ειδικές ανάγκες έχουν περισσότερο άγχος σε σύγκριση με αυτό των πατέρων «τυπικών» παιδιών ενώ ρυθμιστές του άγχους τους είναι η σχέση τους με τη σύντροφό τους και η υποστήριξη που έχουν από το κοινωνικό τους περιβάλλον. Τα παραπάνω αποτελέσματα είναι βοηθητικά για την καλύτερη κατανόηση των παραγόντων που ενισχύουν την ενασχόληση των πατέρων και για το σχεδιασμό και την υλοποίηση προγραμμάτων στήριξης για τους ίδιους και τις οικογένειες τους. / The aim of this study was to examine fathers’ involvement with their children with special needs. The factors that, according to Belsky’s model of parenting, influence fathers’ involvement were examined: the disability type, the gender and the temperament of child, fathers’ beliefs concerning the parental role, the parental stress, the satisfaction fathers receive from their marital relationship and the social support they receive. For the research needs quantitative methods were used in a sample of 172 fathers of preschool-age children from whom the 78 had children with special needs and the 94 were the control group. Fathers completed questionnaires measuring their child-care involvement, their child’s temperament, their beliefs concerning the parental role, their parental stress, their marital satisfaction and the social support they receive. Results revealed no difference in the overall level of childcare involvement between fathers of children with special needs and fathers of “typical” children. Additionally, it was found that the factors that influence directly fathers’ involvement are fathers’ beliefs concerning the parental role as well as their marital satisfaction. By contrast, the disability type – autism, mental retardation and deafness – the gender and the temperament of children have a minor affect in paternal involvement. Paternal stress does not influence directly fathers’ involvement with their children. Moreover, fathers of children with special needs experience more stress than fathers of “typical” children while moderators of stress are their relationship with their spouse and the support they receive from environment. The results are useful for the better understanding of the factors that enhance fathers’ involvement and for the design and the implementation of support programs for them and their families.

Darbe atlikta teorinė ekologinio vaiko pažinimo ir vertinimo modelio sampratos, raiškos dokumentuose, vaikų raidos ypatingumų ir specialiųjų ugdymo(si) poreikių įvertinimo pokyčių analizė. Empirinėje darbo dalyje nagrinėjami prioritetai, kuriuos teikia specialistai vertindami ir ugdydami vaiką, tėvų pasirengimas teikti informaciją apie savo vaiką, ekologinio požiūrio taikymo prioritetai ir teorinių nuostatų į vaiko pažinimą raiška praktikoje. Iškeltos hipotezės, kad specialistų teorinės nuostatos į vaiko pažinimą ir ugdymą grindžiamos ekologinio sisteminio modelio elementais, kurie praktikoje gali būti keičiami tradiciniu vaiko vertinimo modeliu bei, kad specialistų diskusijos grupėje, refleksijos bei tinkamas teorinis ir praktinis pasirengimas leidžia pažinti vaiką šeimos kontekste. Anketinės apklausos bei sutelktos grupės metodais atliktas tyrimas, kurio tikslas – įvertinti specialistų nuostatas į vaiko pažinimą, vertinimą ir ugdymą, šių nuostatų raišką praktikoje bei jų sąsajas su ekologiniu sisteminiu požiūriu, ir pateikti vaiko pažinimo šeimos kontekste praktinį modelį. Atlikta statistinė (aprašomoji dažnių, vidurkių, Kruskal- Wallis neparametrinio testo) duomenų analizė. Tyrime dalyvavo 112 darželių ir 39 ankstyvosios reabilitacijos tarnybų specialistai bei 106 specialiųjų ugdymosi poreikių turinčių vaikų tėvai. Svarbiausios empirinio tyrimo išvados: 1. Vertindami ir ugdydami ankstyvojo ir ikimokyklinio amžiaus vaiką, turintį specialiųjų poreikių, specialistai... [toliau žr. visą tekstą] / Theoretical analysis of the ecological systemic model conception and it‘s expression in the official documents, as well as the changes in the process of identification and assessment of children special needs/special educational needs have been analyzed and presented in the master thesis. In the empirical part of the paper the professional priorities in childs‘ assessment and education, parents preparedness to share information with professionals about their child, priorities of ecological approach used, as well as attitudes towards the child in a practice have been analyzed and described. Hypothesis has been formulated that theoretically the professionals‘ attitudes towards a child, towards the recognition of his/her developmental peculiarities as well as towards the training are based on the elements of ecological systems approach. However in the educational practice the elements of ecological model can be combined with the elements of traditional child‘s estimation model. Discussions in a focus groups, reflections and relevant theoretical and practical preparedeness enable professionals to know the child in the context of his/her family. The research has been based on the methods of questioning in written as well as on focus group method. The main purpose of the inquiry was to evaluate professionals’ attitudes towards the assessment and the education of the child as well as the expression of these attitudes in the practice and their links with ecological systemic... [to full text]

Made available in DSpace on 2016-06-02T19:46:07Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2341.pdf: 2590831 bytes, checksum: b5f5f5f6e27e928df1d8fc6612f087a4 (MD5) Previous issue date: 2009-02-27 / Studies have demonstrated that providing instruction for and intervening in the family of children with special needs during their treatment process may represent an effective way of ensuring adequate parental support. Moreover, since each phase of the development of a child with special needs may create novel demands, the professionals have shown to be required to review their actions throughout the treatment. The current study aimed to identify the major demands from mothers of children with severe cerebral palsy as regards the instructions provided by the professionals involved in their child s treatment as well as other sources of support for child care and development. Three important milestones in child development were taken into account: (a) preschool period; (b) early school period; and (c) early adolescence. Firstly, the Gross Motor Function Classification System (GMFCS) for Cerebral Palsy was translated and cross-cultural adapted to be used by Brazilian professionals. Accordingly, it was translated to Portuguese and its content was analyzed. Back-translation was conducted to ensure equivalence. The participants were nine mothers of children with cerebral palsy, who were divided into three groups according to their child s ages. Semistructured interview was used to collect data on child care, treatment, accessibility, types and levels of support, questions, difficulties, expectations, and parent-professional relationship. The Collective Subject Discourse was the method used to analyze the interviews. The results were presented according to the demands for each of the phases, being later discussed by comparing groups. The results of this study demonstrate that difficulties, questions and concerns about child care varied according to the child s developmental phase. In the initial phases, the major demands were related to questions about the child s survival, the lack of knowledge about proper child care, difficulties with the child s general health and the insecurity about the characteristics of the disorder. After meeting these demands, the mothers started to create expectations and raise queries about the child s development and prognosis, suggesting that they started to worry about the acquisition of walking, language and independence. Concern over child s weight, length and sexuality and the emergence of deformities are raised as important demands in the period close to adolescence. This study intends to contribute towards both an improvement of knowledge in the area and a better understanding of these family needs by providing reflection tools and suggesting intervention practices with this population. / A literatura aponta a importância das orientações e intervenções familiares durante o processo de tratamento de crianças com necessidades especiais, visto que essas são formas eficazes de fornecer esclarecimentos necessários e suporte adequado aos pais dessas crianças. Observa-se que a cada fase do desenvolvimento do indivíduo com necessidades especiais devem surgir novas demandas de orientações, levando os profissionais a reverem suas ações ao longo de todo o tratamento. O presente trabalho tem por objetivo identificar as principais demandas de mães de crianças com diagnóstico de paralisia cerebral grave em relação às orientações recebidas pelos profissionais envolvidos no tratamento, em relação à participação da criança e sua família na comunidade e com relação às outras fontes de apoio recebidas para o cuidado e desenvolvimento da criança em três diferentes marcos do desenvolvimento infantil: (a) período pré-escolar, (b) período escolar, (c) pré-adolescência. Para a realização da proposta, dois estudos foram desenvolvidos. O Estudo 1 teve por objetivo realizar a adaptação transcultural do Sistema de Classificação da Função Motora Grossa para a Paralisia Cerebral, o GMFCS. Neste estudo foi realizada a tradução, a análise semântica, a análise de conteúdo e a retro tradução do instrumento. A adaptação transcultural do instrumento é exposta na íntegra neste trabalho. O Estudo 2 contemplou o objetivo principal desta pesquisa que envolveu a identificação das demandas das mães de crianças com paralisia cerebral. Participaram do Estudo 2 nove mães de crianças com paralisia cerebral que formaram três grupos de acordo com faixas etárias em que seus filhos se encontravam. As mães foram entrevistadas por meio de um roteiro de entrevista semi-estruturada que abordou questões relativas ao cuidado com a criança, ao tratamento, à acessibilidade, aos tipos e níveis de ajuda, dúvidas e dificuldades, relação com profissionais, suas expectativas, dentre outros. A análise das entrevistas foi realizada por meio da técnica do Discurso do Sujeito Coletivo. Os resultados foram apresentados enfocando as principais demandas identificadas em cada uma das fases e discutidos de forma comparativa entre os grupos. Pelo presente estudo foi possível observar que, conforme a fase do desenvolvimento infantil, as mães apresentam diferentes dificuldades, dúvidas e preocupações com os cuidados da criança. Observa-se que, nas fases iniciais, as principais demandas estão relacionadas às dúvidas quanto à sobrevivência da criança, ao desconhecimento das melhores formas de cuidado, às dificuldades com a saúde geral da criança, às inseguranças com as características de sua deficiência. Superadas essas demandas, as mães passam a apresentar dúvidas e expectativas em relação à evolução e 9 prognóstico da criança, o que significa que passam a preocupar-se com a aquisição de marcha, linguagem e independência. As dificuldades com o peso e tamanho da criança, com a sexualidade e com o aparecimento de deformidades aparecem nas fases mais próximas à adolescência como demandas importantes. Espera-se que este estudo possa contribuir para o aumento do conhecimento na área e para maior compreensão das necessidades dessas famílias proporcionando elementos para reflexões e proposições de práticas de intervenção com esta população.

This research project focused on the influence of animal-assisted play therapy on the self-esteem of adolescents with special needs. The goal of this study was to ascertain whether principles of animal-assisted play therapy from the gestalt approach would enhance the self-esteem of adolescents with special needs. In order to achieve this goal, the following objectives were set out: to create a theoretical knowledge base through a literature study and consultation with experts, to conduct an empirical study in order to obtain qualitative and quantitative data and to formulate conclusions and recommendations with regard to the use of animal-assisted play therapy with adolescents with special needs. A combination of the quantitative and qualitative approaches was utilized, and applied research was done, as the focus was on practical solutions that is suitable for practice. A research hypothesis was posed, namely: If animal-assisted therapy from the gestalt approach is used with adolescents with special needs, their self-esteem will be enhanced. Two adolescents were selected as respondents through purposive sampling as sub-type of non-probability sampling. An empirical study was conducted through the use of questionnaires and interviewing as data-collection methods. The quantitative data was gathered through the use of self-constructed questionnaires and the Psychosocial Functioning Inventory for High School Children (PFI – HIGH – C) from Perspective College. The researcher utilized the A-B-A research design to conduct a pre-test and a post-test. Qualitative data was gathered through interviewing using the combined animal-assisted and gestalt play therapy techniques Empirical data was gathered and indicated improvement in the self-esteem of both the respondents who were exposed to the play therapy techniques. The research has thus shown that the use of animal-assisted play therapy does enhance the self-esteem of adolescents with special needs, and has benefits for future practice. The hypothesis of the study is thus proven to be true. / Dissertation (MSD (Play Therapy))--University of Pretoria, 2005. / Social Work and Criminology / Unrestricted

Bakgrunden till denna studie är att undersöka och kritiskt granska synen på lek och vilket handlande det kan generera. Särskilt avser studien undersöka hur förskollärare, specialpedagoger och rektorer ser på förskollärares handlande samt hur den specialpedagogiska rollen beskrivs i relation till förskollärares handlande och barns lek. Tidigare forskning hänvisar till att förskollärare har behov av kunskap för att agera stödjande i förhållande till barns lek. Studier pekar på att omkringliggande samverkansfaktorer är avgörande för förskollärares möjligheter, där betydelsen av ett systematiskt tänk i organisationer visar på positiva effekter i ett långsiktigt perspektiv. Studien utgår från systemteoretiska synsätt samt från kommunikationsteoretiska, sociologiska och kulturella synsätt på lek. Både kvalitativ metod i form av fokusgruppintervjuer och kvantitativ metod i form av enkät har använts. Fokusgruppintervjuer har genomförts med förskollärare och specialpedagoger och digital enkät med öppna frågeställningar till rektorer. Resultaten från intervjuer och enkät visar att lekens betydelse behöver lyftas för att möjliggöra förskollärares handlade i samverkan med specialpedagog och rektor. Resultatet visar också att förskollärare handlande styrs av andra delar i organisationen som ses som viktigare. Andra delar som framkommer är behov av kunskap av betydelsen av vuxnas agerande i förhållande till lek som innefattar teorier kring lek samt att lyfta leken i de lokala styrdokument och uppföljningsverktyg som används. Sammantaget kan resultatet relateras till ett helhetstänk som kan bidra till ett systematiskt arbete runt lek i en organisation. Genom fokus på professioners handlande gällande barns lek och ett proaktivt arbetssätt kan barn stödjas i socialt samspel som ett sätt för att minimera risken för utanförskap. / The basis of this study is to investigate and critically examine the view on play and what action it can generate. In particular, the study aims to investigate how preschool teachers, special educators, and principals view preschool teachers' behavior, as well as how the role of the special education teacher is described in relation to preschool teachers behavior and childrens play. Previous research refers to preschool teachers having a need for knowledge in order to act in a supportive way in relation to children's play. Studies indicate that surrounding collaboration factors are crucial for preschool teachers' opportunities, where the importance of systematic thinking in organizations shows positive effects in a long-term perspective. The study assumes the systems theory perspective as well as the communication theoretical, sociological, and cultural approaches to play. Both a qualitative method in the shape of focus group interviews as well as a quantitative method by way of questionnaires have been used. Focus group interviews have been carried out with preschool teachers and special educators, and digital questionnaires with open questions for the principals. The results from interviews and questionnaires illustrates that the importance of play needs to be emphasized to enable preschool teachers to act in collaboration with special educator and principal. The results show that the preschool teacher's actions are guided by other parts of the organization that are seen as more important. Other parts that appear in the results are the need for knowledge of the meaning of adult's actions in relation to play that involves theories around play, and to lift play in the local control documents and follow-up tools that are being used.   Overall the result can be seen related to holistic thinking that can contribute to a systematic work around play in an organization. Through focus on professionals' actions regarding children's play and a proactive way of working, children can be supported in social interaction as a way to minimize the risk of exclusion.