This study shows how two different schools use dogs as a method of education. The purpose was to find out what kind of pedagogical thoughts my informants have about children' slearning in their connection with dogs, and in which way the interaction between the children and the dogs could affect the learning ability. I also wanted to find out what kind of possibilities and restrictions the dogs could give to the education according to my informants but also to find out how the projects were financed. To be able to answer these questions I put together a qualitative study, I had four interviews with people that were involved in the projects in one way or the other. To analyse the empirical material I looked up different theories about teaching, communication, interaction and motivation. My results showed that both schools have applied the method of “teaching dogs” as a form of resource for students with special needs. One of the two schools only applies the method on one class consisting of six students and their teachers, who are remedial teachers. The other school cooperates with a company that educates therapy dogs. The dog handlers, who don't have a remedial teacher's education, come every week with one or two dogs. All students in the school who are in need of extra support can work with the dogs after an investigation made by the health department at the school. All my informants believe that the project has given positive results such as the notification that students are more motivated, communicate and interact better with each other and the teachers. The students are also happier and have a higher regularity of attendance in school than before. But the project requires a lot of money and also needs to be thought through thoroughly because of allergies and the risks of dogs causing any kind of physical damage. Another risk is that the dog causes the student to lose focus in their studies instead of helping them concentrate. But if the teacher is aware of these downsides it seems that the problemscan be solved.

Darbe atlikta teorinė bendradarbiavimo sampratos ir ugdymo proceso dalyvių bendradarbiavimo ikimokyklinėje įstaigoje analizė. Iškelta hipotezė: tikėtina, jog tėvai bei pedagogai teigiamai vertina vieni kitus ir siekia bendradarbiauti, tenkindami vaiko specialiuosius ugdymosi poreikius ikimokyklinėje įstaigoje, tačiau pats SPV nėra įtraukiamas į bendradarbiavimą. Anketinės apklausos, interviu metodais buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas - įvertinti specialiųjų poreikių vaikų, jų tėvų, pedagogų, specialistų bendradarbiavimo ypatumus ikimokyklinės įstaigos grupės ir specialiojo ugdymo kontekste, atskleidžiant realią bendradarbiavimo situaciją, formą. Atlikta statistinė ir turinio (content) duomenų analizė. Tyrime dalyvavo 15 specialiųjų ugdymosi poreikių turinčių ikimokyklinio amžiaus vaikų (5-7 metų), 139 tėvai, auginantys specialiųjų ugdymosi poreikių turinčius vaikus ir 102 ikimokyklinių ugdymo įstaigų pedagogai (iš viso 256 respondentai). Empirinėje dalyje nagrinėjama tėvų ir pedagogų nuomonė apie jų specialiųjų poreikių turinčio vaiko ugdymą bendrojo lavinimo darželyje, SPV tėvų dalyvavimą savo vaiko ugdymo, bendradarbiavimo procese, požiūrį į pedagogų darbą bei pedagogų požiūrį savo ir kolegų vaidmenį, pedagogų lūkesčius. Siekiama nustatyti, kaip ikimokyklinio amžiaus vaikai supranta jiems teikiamą pagalbą ir kiek vaikas įtraukiamas į bendradarbiavimo procesą. Svarbiausios empirinio tyrimo išvados: 1. Tyrimo rezultatai tik iš dalies patvirtino hipotezę. Tėvai bei... [toliau žr. visą tekstą] / The theoretical analysis of the concept of communication and the collaboration of participants in the process of education in a preschool institution was carried out. The hypothesis proposed: there is likelihood that parents and educators evaluate each other positively and they aim to collaborate satisfying a child’s special educational needs in a preschool institution, however, the child with special needs is not involved in to the process of collaboration. The research was carried out by questionnaire survey, interview methods that aimed to evaluate the peculiarities of collaboration between children with special needs, their parents, educators, specialists within the context of a preschool institution group and special education, revealing the realistic situation of collaboration and form. The statistical and content data analysis was carried out. 15 preschool children with special educational needs (5 -7 years old), 139 parents, that up bring children with special needs and 102 educators from preschool institutions (in total 256 respondents) participated in the research. The empirical part of the study discusses parents’ and educators’ attitudes on a child’s with special needs education in a nursery of general education, the participation of parents of children with special needs in the process of their child’s education and collaboration, the attitude on educators’ practice and educators’ attitude on their own and their colleagues’ practice, educators’ expectations... [to full text]

Integracijos tema aktuali, nes šiandien norima, kad specialiųjų poreikių turintys vaikai gyventų pilnavertį gyvenimą savo bendruomenėje, kad nesusidurtų su segregacija (atskyrimu), kad būtų lygiaverčiai su kitais bendrojo lavinimo mokyklos mokiniais. Darbe nagrinėjamas mokyklos bendruomenės požiūris į specialiųjų poreikių vaikų integraciją į bendrojo lavinimo mokyklą. / In my magistrate work I would like to analyse the problem and peculiarity of disabled children in the process of integration in general educational schools. The aim of the research: To research specific problems appearing while integrating children with special needs into general educational school in Shalchininkay town.

The purpose with this study is to examine how educators work with ACC (KWS) as inclusion in preschools. As future educators it is in our interest to contribute with more knowledge about the method and its ability for inclusion for all children. The study was carried out as a qualitative investigation. The empirical material was gathered thru semi-structured interviews in form of interviews with different educators and with different experience of the method. We chose the sociocultural theory, the communication theory and the didactic theory for our analysis of the material. The result of the study shows that although the educators have the proper education with the method, the use of it is sometimes sparse due to time, will or effort of the co-workers, themselfs or families of the children. It is important to work with ACC (KWS) from both an organization, group and individual perspective, as it takes time to build up effective communication methods. All the educators we interviewed are comfortable with the use of the ACC (KWS) method and see the positive outcome of the method. The result of our study also shows that the educators who regularly use the method see more opportunities for inclusion of all children.

Syftet med studien var att utveckla kunskap om arbetssätt och uppfattningar bland olika yrkesgrupper om arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Yrkesgrupperna var förskollärare, specialpedagoger och rektorer. Den valda teorin vilade på de relationella och kategoriska perspektiven. Studien hade en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att det råder en gemensam syn på arbetet med barn i behov av särskilt stöd men att det finns olika arbetssätt. Det framkom att verkligheten är sårbar samt att det finnsmycket risker och utmaningar med arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Några informanter poängterade att förutsättningarna har försämrats. Dessutom var det viktigt att skapa en gemensam syn på benämningen barn i behov av särskilt stöd, för att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar. Inkluderingsarbetet sågs som det allra bästa för alla barn men var svårt att tillämpa i praktiken. Det är lätt att säga saker men utan resurser, tid och rätt kompetens blir arbetet problematiskt. Sammanfattningsvis var arbetet viktigt för att alla barn ska få samma förutsättningar att utvecklas och lära i enlighet med förskolans styrdokument. De olika yrkesgruppernas uppfattningar och deras kunskap om arbetssätt visade ett stort engagemang kring området men att det medför utmaningar.

Darbe atlikta teorinė bendradarbiavimo sampratos ir ugdymo dalyvių bendradarbiavimo bendrojo lavinimo mokykloje analizė. Iškelta hipotezė, jog mokytojai ir specialistai tenkindami vaikų specialiuosius ugdymosi poreikius dirba komandoje, bendradarbiavimą laikydami neatsiejamu jos elementu. Anketinės apklausos metodu buvo atliktas tyrimas, kurio tikslas - atskleisti pedagogų, specialistų, dirbančių su specialiųjų ugdymosi poreikių turinčiais vaikais, bendradarbiavimo ypatumus bendrojo lavinimo mokykloje ir specialiojo ugdymo kontekste, atskleidžiant realią bendradarbiavimo situaciją, bendradarbiavimo formas. Atlikta statistinė duomenų analizė. Tyrime dalyvavo bendrojo lavinimo mokyklų pagalbos mokiniui specialistai (N=70) (specialieji pedagogai, socialiniai pedagogai, logopedai, psichologai ir kt.) ir bendrojo lavinimo mokyklų pradinio ugdymo pedagogai (N=226) (iš viso 296 respondentai). Empirinėje dalyje nagrinėjama specialistų ir pradinių klasių mokytojų bendradarbiavimo situacija. Remiantis gautais duomenimis, atskleidžiama mokytojų ir specialistų nuomonė apie bendradarbiavimą, bendradarbiavimo naudą, formas, bendradarbiauti trukdančius veiksnius, sunkumus, patiriamus ugdant specialiųjų ugdymosi poreikių turinčius mokinius. Svarbiausios empirinio tyrimo išvados : 1. Atlikus statistinį duomenų apdorojimą, nustatyta, jog mokytojus dažniausiai skatina bendradarbiauti ugdymo kokybės motyvas, specialistus – lygiavertės profesinės partnerystės poreikis. Abi respondentų... [toliau žr. visą tekstą] / The theoretical concepts of cooperation and education cooperation between participants in a comprehensive school analysis were carried out in the work. The hypothesis was raised that teachers and specialists serving children's special educational needs works in team, by holding cooperation its inherent feature. By questionnaire survey method was conducted research with the aim - to reveal the teachers and specialists working with special needs children having features cooperation between mainstream schools and special education in the context of cooperation in disclosing the real situation, the forms of cooperation. The statistical analysis of data was done. The study included general education student assistance specialists (N = 70) (special educators, social pedagogues, speech therapists, psychologists, etc.) general education and elementary education pedagogues (N = 226) (total of 296 respondents).The empirical part deals with specialists and primary school teachers in cooperation situation. Based on the disclosed data opinion of teachers and experts on co-benefits of cooperation was revealed, forms of work, interfering factors, the difficulties faced by developing special educational needs students. The main empirical conclusions: 1. After statistical processing of the data revealed that teachers often encourage cooperation in raising the quality of the motive, specialists - equivalent to a professional need for partnership. Both groups of respondents agree that... [to full text]

Abstract The aim of this study was to research how pedagogues work with communication and technique within language development for children with special needs. It covers children with language disorder and language delay as well as children having a different language than Swedish as their native language. The main questions used are: What means of communication methods are the pedagogues using on their daily work with children with special needs and what methods are used in the preschool to support the children with the language development? What obstacles and possibilities do the pedagogues identify when it comes to use of technical tools and what holdbacks are identified in the preschools when it comes to use of technical tools? The identified conclusions were that the sociocultural perspective became the focus of argument throughout the study as it can be used to connect communication and language development. The method to get answers to the questions was to perform four interviews in different preschools. The preschools were located within different counties close to a major city. The aim was initially to see how preschools work with technical tools and language development with children. This purpose was revisited as several preschools do not use technical tools as portable reading devices as we initially thought. The performed interviews were influenced by the model of Bornholm and knowledge of how this model can be used in the preschool support to support the language development for the children. Keywords: communication in preschool, language development, children with special needs, first language, learning tablet and social context.

<p>Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. </p><p>Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. </p><p>Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. </p><p>Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.</p>

Syftet med uppsatsen har varit, att undersöka vad några lärare anser om barns inlärning genom musiskt lärande. Jag har undersökt om det finns barn som inte skulle klara av det musiska lärandet. Genom litteraturläsning har jag lärt mig att människan hela tiden strävar efter helheter i sin vardag. Integrering av bland annat sinnen sker ständigt för att vi ska förstå oss på vår omvärld och kunna leva i den. Att arbeta integrerat i undervisningen skulle därför bli en naturlig del för eleverna. De skulle lära sig se helheter istället för kunskaper som lösryckta delar, separerade från varandra. Dessutom skulle skolan bidra till att skapa hela människor. Genom sinnesstimulering i undervisningen förstärker läraren dessutom inlärningen och eleverna får minnesbilder. Vad gäller elever med speciella behov bör läraren strukturera undervisningen för att de ska kunna ta del av det musiska lärnadet. Efter att ha intervjuat sex lärare har jag funnit, att det till största delen beror på läraren om eleverna ska klara av inlärning genom det musiska lärandet. Litteratur och lärare menar att hänsyn till elevernas behov, föruts ättningar och struktur i undervisningen skulle bidra till att det musiska lärandet skulle vara givande för dessa elever. Det musiska lärandet erbjuder eleverna varierade arbetssätt och på det viset kan läraren fånga många barn och deras inlärningsstilar.

My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. / Mitt syfte med detta examensarbete är att undersöka lärarnas arbete i läsning och skrivning, i grundskolan och särskolan. Jag vill ta reda på vad de använder metoder, strategier och material för att eleverna ska lära sig läsa och skriva. Jag kommer att ta reda på svaret på mitt syfte genom att utföra två kvalitativa observationer och två kvalitativa intervjuer. Mitt arbete stödjer sig på forskare, framför allt på Lundberg (2010). Genom observationen fick jag se hur lärarna arbetar med eleverna i klassrummet under en lektion i svenska. Under intervjuerna fick jag svar på hur lärarna arbetar i svenska, vilka material, metoder och strategier de använder sig av. Jag fick reda på att lärarna använder sig av speciella strategier, att de inte ger eleverna svar på sina frågor direkt, utan ställer följdfrågor till eleven, för att de ska få eleverna att klara det själva. Pedagogerna använder sig av ett arbetsmaterial som är utformat utifrån kursplanen i svenska som utgår ifrån ljudningsmetoden. Samt annat material som strävar mot kursmålen.