Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen. I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta. Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik.

This essay contains two stories that reflect the reality I face as an educator, as well as a reflective discussion about my self-perceived dilemma. The dilemma reflects a classroom situation where I as an educator have trouble dividing my focus, my focus is either put on entire the class or on the child with special needs. Through this self-perceived situation I have started to question how children with special needs find their place in the school today. I discuss how I can handle and look at the unique situation that occurs when meeting this child. Terms like integration, inclusion, segregation, social rights and the expression "a school for everyone" will be discussed in this text, as well as how we can connect these terms and expressions to the problems I find in the school system’s way of handling children with special needs. I also highlight my dilemma from different ethical perspective. I chose to use Kants duty ethics, Mills utilitarianism (commercial ethics) and Aristotle’s virtue ethics to bring light on my dilemma, but also to find help in my professional role as a leisure pedagogue. The main question my essay deals with is this: How can you, as an educator, have a focus on the class as a whole, but at the same time pay attention to the child with special needs?

During the last 20 years a new category of schools, schools for children with special needs, has settled to be a growing part of the Swedish school system. This is despite the political aim in Sweden to achieve an educational inclusion. The aim of this study is to compare the school situation for children with special needs in regular schools with the situation in schools for children with special needs. To investigate the routines associated with the change of school and the role of a neuropsychological diagnosis in the process. The main research questions were if the school is adapted to the needs of the child from a neuro-didactic point of view, whether the special school provides something the public school doesn’t and if the diagnosis helps to take pedagogical measures. The method used in this study is semi-structured interviews. The theory of inclusion and the neurological function constitute the theoretical frame. The result of the study shows that the special schools which provide a supportive social and educational environment are better adapted to the children with special needs. However, the difficulties associated with changing school are huge. A neuropsychological diagnosis might be helpful when the decisions about special assistance are made, but the choice of particular assistance is made on other premises. The conclusion is that as long as the regular schools aren’t adapted for all children and the neurological knowledge isn’t taken into account, it will be crucial for a number of pupils to be taught in special schools.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa – en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskollärare upplever och arbetar med inkludering i förskolan, främst med barn inom autismspektrat. I studien används en kvalitativ metod och forskningsansatsen inspirerades av ett fenomenografiskt synsätt. Resultatet pekar på att verksamma förskollärare har en positiv attityd till att inkludera barn med behov av särskilt stöd i verksamheten. För förskollärare är delaktighet något primärt, detta för att ge alla barn i verksamheten en känsla av gemenskap. Resultatet pekar också på vilken avgörande betydelse utformningen av den omkringliggande miljön har, för att på ett så optimalt sätt som möjligt passa de som deltar i den. De resultat som var av mer negativ karaktär, är att förskollärarna hade upplevelsen av att inte alltid ha tillgång till resurser, för att på ett gynnsamt sätt genomföra specialpedagogiskt arbete. Olika hinder som stora barngrupper, brist på tid och avsaknad av fortbildning, redovisades. De fundamentala tongångar som genomsyrar resultatet är betydelsen av att se varje individ för den de är, samt att betona det positiva med att alla människor är olika. / Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Help me grow- a study of preschool teachers experiments and practices of inclusive special education in kindergarten. Degree in Education. Teacher education program. School of Education and the Economy. University of Gävle. The study aims to examine how effective preschool teachers are experience and working on inclusion in preschool, especially with children within the autism spectrum. The study used a qualitative methodology and research approach was inspired by phenomenographic approach. The results indicate that effective preschool teachers have a positive attitude to the inclusion of the children with special needs in the business. For preschool teachers are participatory one primary, in order to provide all children in the business a sense of community. The results also point the crucial importance of the design of the surrounding environment, for in the most optimal manner possible suit those who participate in it. The results were more negative in nature, is that preschools teachers had the experience of not always having access to resources, to be in a favorable way out special education work. Various obstacles like large groups of children, lack of time and lack of training, were reported. The fundamental tones that permeate the result are the importance of ensuring every individual for who they are, and to emphasize the positive in that all people are different.

Darbo aktualumas. Specialiųjų ugdymo(si)/mokymo(si) poreikių vaikų mokymas yra aktualus, nes pastebima tokių poreikių turinčių vaikų daugėjimo tendencija. Edukaciniais tyrimais siekiama tobulinti specialiųjų poreikių vaikų ugdymą bendrojo lavinimo mokyklose. Darbo objektas – individualaus specialiųjų ugdymo(si) poreikių vaikų lietuvių kalbos mokymo(si) valdymas. Darbo tikslas – teoriškai pagrįsti ir empiriškai ištirti specialiųjų ugdymo(si)/mokymo(si) poreikių turinčių vaikų individualaus lietuvių kalbos mokymo(si) valdymą. Tyrime dalyvavo 60 lietuvių kalbos mokytojų ir 110 mokinių, turinčių specialiųjų ugdymo(si) poreikių. Tyrimas buvo atliekamas Šiaulių ir Raseinių miestų bei minėtų rajonų bendrojo lavinimo mokyklose, nes tų mokyklų administracijos buvo suinteresuotos tyrimo rezultatais. Tyrimo instrumentai – standartizuota mišraus tipo anketa. Apklausa vykdyta raštu. Tyrimo metodologija grindžiama humanistine, progresyvistine ugdymo koncepcijomis, integravimo principu. Tyrimo rezultatai:  Lietuvių kalbos mokytojai, ugdydami specialiųjų ugdymo(si)/mokymo(si) poreikių turinčius vaikus, dažniausiai naudoja tipinius mokymo metodus: aiškinimą, pokalbį, savarankišką darbą, taiko pagalbos mokiniui teikimo būdus.  Mokytojai konstatuoja metodinių kompetencijų trūkumą organizuojant lietuvių kalbos mokymą specialiųjų ugdymo(si)/mokymo(si) poreikių vaikams, tačiau akcentuoja, kad gebėjimų skatinti specialiųjų poreikių vaikų saviugdą, potencinių galimybių plėtrą pakanka. ... [toliau žr. visą tekstą] / Relevance of the thesis: teaching children with special needs is urgent because the tendency of increasing numbers of such children is observed. Educational research is aimed at improving training children with special needs. Object of the thesis: managing individual Lithuanian language teaching/learning with special needs children. Aim of the thesis: to prove theoretically and to make an empiric research of managing Lithuanian language teaching/learning with special needs children. Participants of the research: 60 Lithuanian language teachers and 110 pupils with special needs.The research was carried out in Šiauliai and Raseiniai towns and also in secondary schools of the aforementioned districts, because the administrations of those schools were interested in the results of the research. Tools of the research: a standard mixed type questionnaire in a written form. Methodology of the research is based on humanistic, progressive training concepts, also on the principle of intergration. Results of the research:  Lithuanian language teachers who teach children with special needs usually apply typical methods of teaching: explanation, conversation, independent tasks, other ways of helping a pupil.  Teachers state lack of competence in organising teaching/ learning process with children of special needs. They also stress that they have enough skills to encourage self-help and development of potential possibilities of children with special needs.  Children are able to fulfill... [to full text]

„Iš tiesų sakau jums, kiek kartų tai padarėte vienam iš šitų mažiausiųjų mano brolių, man padarėte“ (Mt 25, 40). Temos aktualumas. Valstybės pagrindas yra šeima, todėl jeigu šeimos pamatas susvyruotų, iškiltų pavojus ir pačiai valstybei. Todėl valstybė privalo rūpintis šeima įvairiais gyvenimo etapais. Gerai, kai šeimoje nėra didelių problemų, bet jeigu šeimoje gimsta vaikas, turintis specialiųjų ugdymosi poreikių, viskas pasikeičia. Tuo momentu šeimai ypač reikalinga visokeriopa pagalba, kuri, ne visada suteikiama. Šeimai, auginančiai neįgalų vaiką – jaunuolį, pastarasis dešimtmetis Lietuvoje buvo ypatingas dviem aspektais: požiūrio į šeimą ir požiūrio į negalią naujumu. Šiuo laikotarpiu, kai senąją socialinę sistemą keičia nauja, šeima atsiduria konfliktinėje situacijoje tarp jos vertės pripažinimo ir socialinės-kultūrinės visuomenės realybės (Butkevičienė, 2001 ). Pateiktoji mintis yra aiški, nes požiūris į tokias šeimas mūsų visuomenėje labai skiriasi. Panagrinėję mokslinę literatūrą, galime prieiti prie išvados, kad apie šeimas, auginančias neįgalų vaiką – jaunuolį, yra diskutuojama ir jų situacija analizuojama tikrai nepakankamai. Jų problemos nėra iki galo išklausomos, o sprendimo būdų ieškoma vangiai. Taip pat nėra daug mokslinių darbų, kurie tyrinėtų šeimų refleksijas gimus neįgaliam vaikui, šeimos narių santykių kaitą, situacijų sprendimus šeimose gimus neįgaliam vaikui. Tai rodo, kad šeimos, turinčios neįgalų vaiką – jaunuolį, patiria materialinių, socialinių ir... [toliau žr. visą tekstą] / Topic relevance. The base of the state is family. If this base wavers, jeopardy rise to the state itself. Therefore the state must take care of family throughout its existence. Life of the family changes dramatically after a child with special educational needs is born. Family, raising a child with special educational needs, requires full support from the state, however, often state does not provide this support. The last decade for family raising child with special needs in Lithuania was very important because of two reasons: the approach to family and disability changed significantly. At this period of time, when old social system transforms into new one, family appears to be in conflict. It struggles for recognition of values and social-cultural reality of society ((R. Butkevičienė 2001). Approach to such families is contraversial, therefore this problem requires further studies and discussions. State needs to listen to problems of such families and react immediately. Unfortunately it takes a long time to make decisions concerning families raising children with disabilities. There is not many scientific studies concerning transformation of relations amongst members of family, the change of decision-making in the family after the child with special educational needs is born. This cause families raising child with special needs facing material, soacial and mental problems, that can not be solved easily. Object. Parents raising children and teenagers with disabilities... [to full text]

This study presents some teachers' views on whether today's school is a school for everybody or not. It has also looked into what special resources that are put in for children in special needs. The purpose of this study is to find out some teachers' views and thoughts on the concept of "an Education for everybody" and how these teachers said they worked with children in special needs. After taking part of and processed recent research results and literature, I chose to examine this through qualitative interviews. I interviewed three teachers, one primary school teacher, one special education teacher and one preschool teacher. The conclusions were that the concept of education could be understood in different ways. One teacher said that today’s school is for everyone because all children have the right to go to school. The other teachers said that today’s school is not a place for everybody since some children go to separate schools and special schools. The importance of including all students became clear since the teachers felt that that was the goal, but that the environment and time plays a big role when working with it. The teachers felt that more recourses would contribute to a more including and integrating environment. The school must adapt to the students' needs regardless of what they might be.

Syfte med detta arbete är att få en ökad kunskap om hur pedagoger planerar sin lärmiljö så att den är anpassad för barn i behov av särskilt stöd. Jag vill också med arbetet få en bild av hur mycket miljön överhuvudtaget påverkar ett barns lärande i förskolan. Syftet har besvarats genom intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor. Resultat visar att pedagogerna har ett noggrant tänk bakom miljön som byggs upp inför varje nytt läsår på förskolan. Är det en avdelning som har barn som är i behov av särskilt stöd ska detta självklart tas på allvar. De förskolor som jag har varit på använder sig bland annat av bilder som stöd för att se till att alla barn kan på något sätt bli förstådda genom att använda sig av bilder i kommunikation med andra. Pedagogerna trycker på att man alltid ska se till det enskilda barnets behov för att skapa det bästa för just det barnet. När man jobbat en stund så man skapat det bästa för de enskilda barnen kan man sedan jobba med barngruppen i helhet för att skapa den bästa miljön för just denna barngrupp. / The purpose of this work is to gain more knowledge about how educators plan their environment to be adapted for children with special needs. I also want to get a picture of how much the environment affects a child's learning. This purpose is answered through interviews with a total of four teachers at two different preschools. Through these interviews have I come up with a result where the educators have a great idea of the environment that is being built for every new year at the preschool with every new group of children. If it is a department that has children with special needs, this should of course be taken seriously. The preschools I have been at are, among other things, using pictures to ensure that all children can be understood in some way. All four educators I have been talking to are taking this very seriously and they all said that they have to look to every single child needs to create the best environment for the whole group.

The purpose of my scientific essay is to examine how children with special needs should be included in school and after school center and which preconditions i have as a pedagogue to work with this. During my writing process, I have made my own thoughts and experiences visible by reflecting on them, and put them against other educationalists’ thoughts, discussed with other students and looked back through my own work experiences. The problem of inclusion is too common in our school and it has been interesting to work with what the literature has to say about the subject, and what experiences colleagues and co-students have had. Through the writing process I have examined the notion of inclusion, especially inclusion concerning children with special needs. The pupils behavioral problems affects classmates and me as a pedagogue at the after school center. In my work role in school and at the after school center i face inclusion processes with children with special needs, where my strategies do not work and where my reception does not have any effect. In the inclusionwork at a school, many different knowledge, properties and prerequisites are required in order for the educationalists to make the day bearable for the pupils, which the management has to give them. My conclclusion is that there is not one way to interact with people, the interaction needs to be formed individually. Every now and then I meet pupils where the way throught the school systems is not straight forward. To assist every pupil the teamwork among pedagogues key to reach the goal. / Syftet med min vetenskapliga essä är att undersöka hur elever med särskilda behov ska inkluderas i skolan och på fritidshemmet. Samt vilka förutsättningar har jag som blivande fritidshemslärare i mitt arbete med detta? Under min skrivprocess har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, samtalat med studiekamrater och gått tillbaka till mina yrkeserfarenheter. Dilemmat jag beskriver är ett alltför vanligt exempel i verksamheten. Det har varit intressant att utforska vad som sägs i litteraturen, vad studiekamrater samt vad kollegor haft för upplevelser om inkludering. Genom skrivprocessens gång har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd. Beteendeproblem hos eleven påverkar klasskamrater samt påverkar mig som fritidshemslärare. I min yrkesroll i skolan och på fritidshemmet står jag inför inkluderingsprocesser med barn i behov av särskilt stöd där mina strategier inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. I arbetet med inkludering på en skola, krävs det många olika kunskaper, egenskaper och förutsättningar hos pedagogerna för att få till en bra vistelsetid för eleverna och det måste skolans ledning se till att ge. Jag har kommit fram till att det finns inte enbart finns ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver utformas för varje elev. Då och då möter jag en elev där vägen mot målet inte är så enkel att gå. Men samarbetet och förutsättningarna i arbetslaget är kärnan för att försöka nå målet.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur ett antal förskollärare såg på uttrycket barn i behov av särskilt stöd. Vi ville också veta hur verksamheten i förskolan möter barns rätt till lärande. För att kunna fokusera på att beskriva vad förskollärarna tänkte kring vårt syfte och de frågor vi ställde i arbetet använde vi oss av en kvalitativ metod. Vi beskrev det respondenterna sa att de upplevde i förskolans verksamhet. Av resultatet framgick att barn delades upp i två kategorier som var barn i behov av stöd och barn i behov av särskilt stöd. Vi såg också att en grupp respondenter såg barn i behov av särskilt stöd och barn i behov av stöd som ett gemensamt begrepp. Många av respondenterna upplevde att de behövde mer kunskap för att kunna tillgodose de behov som barnen i behov av stöd och särskilt stöd hade. Samtidigt såg vi att erfarenhet var en stor del i arbetet med barn i behov av stöd eller särskilt stöd. Relationer och lek var två viktiga delar i verksamheten, oavsett vilket behov barnen hade. I slutsatsen kom vi fram till vilken betydelse en diagnos kunde ha och hur viktigt det ibland blev att kategorisera barn i förskolan. Vi såg att alla barn skulle få den hjälp de behövde utifrån sina enskilda behov. Risken med en diagnos kunde vara att barn som hade ett behov av stöd som inte var så omfattande blev missat om det inte fick en diagnos, det hamnade i en gråzon där det blev svårt att upptäcka dess problem.