Den svenska användningen av programvaror i byggsektorn i dagens samhälle använder inte ett gemensamt och digitalt anpassat klassifikationssystem för hanteringen av information inom BIM. Problemet har orsakat ineffektivt informationsutbyte mellan olika aktörer i byggprocessen och fortsatt över hela livscykeln. Stora mängder information förloras och missförstås, vilket har resulterat i förhöjda kostnader och tidsfördröjningar.  I det här examensarbetet undersöks av den anledningen om informationsutbyte mellan olika aktörer kan förbättras. Det här har gjorts genom att undersöka det nuvarande klassifikationssystemet BSAB 96 som används i byggsektorn och ett nytt system benämnt CoClass. Målet med undersökningen har varit att identifiera bristerna med BSAB 96 och utreda om det nya systemet har förmågan att lösa dessa brister. För att sedan kunna bli ett bättre klassifikationssystem som kan används för framtiden av den svenska byggsektorn. Vidare har även svårigheter och hinder vid användning av CoClass undersökts. Insamlingen av information har genomförts med stöd av litteraturstudie och en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Respondenter valdes selektivt för intervjuerna för att erhålla relevant information, då studien har behövt kvalitativ information som har förbindelse med byggsektorn. Studien har visat att det förekommer tydliga brister och problem med BSAB 96 som behöver utvecklas för att bemöta de digitala behov som finns idag. BSAB-systemet anses som inte tillräckligt utbyggt längre för att klassificera effektivt och korrekt av en del aktörer i byggsektorn. Vidare har systemet inte heller någon form av gränssnitt som kan stödja kommunikationen mellan andra applikationsprogram och programvaror. Det nya klassifikationssystemet CoClass däremot är ett vältänkt och digitalt anpassat system som har visat en utökad mängd tabeller, klasser, egenskaper och många nya funktioner. CoClass har en stor potential för att lösa bristerna med BSAB 96 och samtidigt täcka de digitala behov som finns i dagens samhälle. Men det nya systemet kommer inte utan utmaningar, utan det har även uppfattats som rätt abstrakt och komplicerat av aktörer som arbetar i byggsektorn. Den nuvarande lättillgänglighet som finns för CoClass är inte optimal eftersom endast en del av systemet är gratis. För att få full tillgång till systemet behövs en prenumeration, vilket har skapat en motsatt effekt till att vilja använda det. / The swedish usage of software in the construction sector, currently does not use a mutual and digitally adapted classification system for the management of information in BIM. Problems such as inefficient exchange of information among participants occur during the construction process and continues to do so over the whole life cycle. Large amounts of information are lost and misunderstood, which causes severe cost increases and time delays. Thus, in this thesis a study has been conducted to research if the exchange of information among participants during the construction process can be improved upon. This have been accomplished by investigating the current classification system BSAB 96 that is being used, alongside the introduction of a new one entitled CoClass. The aim of this study has therefore been to identify the problems with BSAB 96. And to clarify if CoClass can resolve these problems and become a better classification system for the future of the swedish construction sector. A literature study and an empirical study in the form of qualitative research interviews have been carried out to conduct this study. In conclusion, the study has shown that there are clear signs of problems with the usage of BSAB 96 regarding the digital needs that are required in our current society. The introduction of the new classification system, CoClass, has shown impressive signs of potential to attain the requirements needed. But it does not come without challenges, among the interviewees a lot of them have interpreted the new system as very abstract and complicated, which can also be considered as deterrent.

Digital informationsmodellering i anläggningsarbeten och byggnader har blivit allt vanligare i byggbranschen. Detta till följd av branschens teknikutveckling, nya standarder och behov av att se byggnadsobjekten i ett livscykelperspektiv. Det har resulterat i att allt större krav ställs på att kunna samordna och klassificera informationen under hela bygg- och förvaltningsprocessen. Syftet med denna studie är att undersöka den potentiella nyttan av att använda CoClass i ett förvaltningsskede och vad som krävs för att underlätta implementering av CoClass för fastighetsförvaltare. Studiens design har utformats som en fallstudie för att uppnå studiens syfte. Som datainsamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer gjorts där fem personer som arbetar med systemförvaltning intervjuats. Det erhållna resultatet visar att systemleverantörer av fastighetssystem är redo att tillämpa CoClass men att det saknas kunskap och kompetens vilket medför att det är svårt för förvaltare att kravställa CoClass. Studien har bidragit till djupare förståelse för hur det nya klassifikationssystemet CoClass är uppbyggt och hur det är tänkt att tillämpas. Studien har också visat att CoClass har potentialen att vara det framtida klassifikationssystemet för all bebyggd miljö i Sverige men det krävs att branschen är eniga och har kunskapen som krävs för att nyttja det.

Bakgrund: Sveriges riksdag har lagstiftat ett långgående miljömål om att Sverige som nation ska vara klimatneutralt till år 2045. I Sverige står bygg- och fastighetsbranschen för ca 18 % av det totala nationella utsläppet av växthusgaser. Det växande behovet av byggande gör att det blir allt viktigare att ta hänsyn till ökande klimatpåverkan från byggnadsmaterialtillverkningen, byggandet och förvaltningen. Dokumentation av bygg- och anläggningsprojekts klimatpåverkan i form av Livscykelanalyser (LCA) börjar att efterfrågas av flera offentliga och privata beställare. Det är dock väldigt tids- och resurskrävande att utföra en LCA för ett projekt. Beräkning och planering av åtgärder för att minska klimatpåverkan, baserat på en LCA är inte ännu kopplat till tekniska projekteringen. Detta utgör ett hinder för att byggsektorn kan uppnå miljömålet om klimatneutralitet.Svenska byggföretag lagrar projektdata i olika IT-baserade produktions- och planeringssystem t.ex. kalkylsystem, digitala designprogram (CAD, Computer Aided Design), interna LCA-verktyg etc. Ett sätt för att effektivisera och göra mindre kostsamma LCA:er är att använda redan befintlig information i CAD-programvara. Den största offentliga beställaren på anläggningssidan Trafikverket ställer krav både på leverans av byggprojekthandlingar i ett digitalt format och rapportering av minskad klimatpåverkan i sina projekt. Idag saknas dock ett smidigt sätt att överföra projektinformation, t.ex. ingående byggnadsmaterial och dess mängder för konstruktionsdelar, från CAD-verktyg till LCA-programvara.Det nya byggklassifikationssystemet, CoClass erbjuder ett nytt sätt att strukturera digital projektinformation i CAD-verktygen. Det pågår en rad branschgemensamma initiativ för att utreda om användandet av CoClass kan förenkla överföring av projektinformationen från digitala modeller till LCA-programvaror.Syfte: Syftet med denna rapport var att ta fram en arbetsprocess för parametrisering av digitala modeller i enlighet med det nya CoClass-systemet och överföring av informationen på ett digitalt sätt till en LCA-programvara.Metod: Tillvägagångssättet baserades på flertalet semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna inriktade sig mot konstruktörer och klimat/LCA-samordnare. I arbetet utfördes parametrisering av en digital modell för en betongbro i en CAD-programvara, Tekla och överföring av informationen till en LCA-programvara, Gabi.Slutsats: Resultatet från intervjuerna och testerna visar att det är tekniskt möjligt att använda CoClass för att parametrisera informationen i digitala modeller med avseende på LCA redan idag. Det har också konstaterats att det i nuläget saknas incitament för beställare, entreprenörer och konsulter att börja strukturera sina digitala modeller enligt CoClass- systemet. En ytterligare slutsats är att de ökade beställarkraven på minskandet av klimatpåverkan i bygg- och anläggningsprojekt skulle kunna bli en drivkraft för olika marknadsaktörer att gå över till CoClass-systemet. Implementering av CoClass- systemet i byggbranschen kommer skapa nya affärsmöjligheter med klimateffektiva konstruktioner och tekniska utföranden, vilket kommer stödja uppfyllandet av Sveriges mål om klimateffektivitet. / Background: The Swedish Parliament has legislated a long-term environmental objective that Sweden as a nation should be climate neutral by 2045. In Sweden, the construction and real estate industry accounts for about 18% of the total national greenhouse gas emissions. The growing need for expanding construction makes it important to take into account the increasing climate impact of production of building materials, construction and maintenance. Documentation of the construction project's carbon footprint in terms of life cycle analysis (LCA) begins to be requested by several public and private clients. Creating an LCA-report today is a very time and resource consuming process. There is no connection between calculation and planning of climate impact, based on an LCA and the technical project planning which constitutes an obstacle to reach the climate targets.Swedish construction companies store project data in various IT-based production- and planning systems, eg. calculation systems, digital design programs (CAD, Computer Aided Design), internal LCA tools, etc. The Swedish Transport Administration (Trafikverket) sets demands on both delivery of construction documentation in a digital format and reports of reduced climate impact in their projects. But currently the procedure lacks an effective way to transfer project information, such as building materials and their amount of construction parts, from CAD tools to LCA software.The new building classification system, CoClass, offers a new way of organizing digital project information in CAD tools. Initiatives from the construction industry are underway to investigate whether the use of CoClass can simplify the transfer of project information from digital models to LCA software.Purpose: The purpose of this report is to develop a process of parameterization in digital models in accordance with the new CoClass system and investigating ways of transferring information in a digital way to an LCA software.Method: In this report, the approach has been several semi-structured interviews. The interviews ware targeting building constructor and climate/LCA coordinators. In the work based on information from the interviews a parametrization of a concrete bridge was performed in a CAD-software, Tekla and further the information was transferred to LCA software, GaBi.Conclusion. The results of the interviews and the test shows that it is technically possible to use CoClass to parameterize the information in digital models regarding to LCA, today. There is currently no incentive for clients, entrepreneurs and consultants to start structuring their digital models according to the CoClass system. But the increased demand requirements for reducing climate impact in construction projects can become a spur for different market participants to switch to the CoClass system. Implementation of the CoClass system in the construction industry will create new business opportunities with climate-efficient constructions and technical designs, which will support the fulfillment of Sweden's climate efficiency targets.

Skapande och användande av byggnadsinformationsmodeller (BIM) har fått ökat intresse från byggbranschen på grund av dess förmåga att lagra och hantera information. Med detta ökade intresse har även nya användningsområden utvecklats, bland annat tillämpning inom fastighetsförvaltning. Detta ställer dock krav på att informationen är strukturerad, vilket har hanterats genom utveckling av flertalet internationella standarder och nationellt anpassade klassifikationssystem, bland annat CoClass i Sverige. Tidigare presenterad litteratur visar att fastighetsförvaltning kan effektiviseras då förvaltningspersonal har informationsbehov som måste uppfyllas och att en tillämpning av BIM i fastighetsförvaltning kan möta dessa behov. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka informationsbehov och nuvarande arbetsprocesser hos förvaltningspersonal för att förstå hur ett strukturerat BIManvändande kan stödja förvaltningspersonal och vad CoClass kan bidra med vid en sådan tillämpning. Denna studie har genomförts som en fallstudie hos det statligt ägda företaget Specialfastigheter Sverige AB där empiri insamlats primärt genom semistrukturerade intervjuer för att sedan jämföras med befintlig litteratur och teori inom ämnet. Den insamlade empirin analyserades med en tematisk analys som utgjorde grund för examensarbetets slutsatser. Dessa slutsatser visar att förvaltningspersonal verksam inom offentlig fastighetsförvaltning har informationsbehov som kan delas i grupper för lokalisering, tidsmässiga egenskaper och tillvägagångssätt vilka sedan kan levereras på olika nivåer och jämförs med en generisk lista över information för fastighetsägare. Vad gäller stöd från ett strukturerat BIM-användande kunde tidigare potentiella fördelar exemplifieras och möjliga processer för informationshantering mot det identifierade behovet presenteras. Vidare har CoClass i ett BIM-användande en stor möjlighet till gemensamt språk och entydig struktur på flera nivåer för byggbranschen men det finns tydliga hinder för ett utökat användande, bland annat brist på programvarustöd och svårkvantifierade värden kopplat till användning. / The creation and use of building information models (BIM) has received increased interest from the construction industry due to its ability to store and manage information. With this increased interest, new application areas have been developed, including application in facility management. However, this requires that the information is structured, which has been handled through development of several international standards and nationally adapted classification systems, including CoClass in Sweden. Previously presented literature shows that facility management can be streamlined since operation and management personnel have information needs that must be fulfilled and that an application of BIM in facility management can meet these needs. The purpose of this thesis is therefore to investigate the information needs and current working processes of operation and management personnel to understand how a structured use of BIM can support operation and management personnel and what CoClass can contribute with to such an application. This study has been conducted as a case study at the public facility owners Specialfastigheter Sverige AB where empirical data was collected primarily through semistructured interviews and compared with existing literature and theory within the subject. The collected empirical data was then analyzed with a thematic analysis which formed the foundation for the conclusions of this study. These conclusions show that operation and management personnel active in public facility management have information needs that can be divided into groups of location, timely properties and approach which can be delivered at different levels and was compared with a generic list of information for property owners. Regarding the support from a structured use of BIM, previous potential benefits could be exemplified and possible processes for information management against the identified need was presented. Furthermore, within an application of BIM in public facility management, the use of CoClass creates a possibility for common language and unambiguous structure at several levels for the construction industry, but there are clear obstacles for increased use, including a lack of software support and different values which are difficult to quantify linked to the use.

Purpose: The construction industry loses a total of SEK 60 billion annually in the absence of communication. Svensk Byggtjänst has recently released CoClass, which is a new classification system for the construction industry. CoClass is considered to be the solution for the lack of communication and will eventually phase out the existing BSAB96 classification system. CoClass is a modern classification system and is adapted for digital information management. CoClass focuses on buildings' full life cycles, instead of production only as BSAB96 does. This gives rise to many benefits for the end user of the information. The digitization also gives rise to other uses. In order to deepen the knowledge of this system the goal was to compare the advantages of CoClass with BSAB96. In what areas can the system be used and what does it take to fully implement it in the field of work.  Method:  This final thesis work has contained several methods, also known as method-triangulation, to achieve the goals set up in the beginning of the work. Selected methods for carrying out this work are to work with a case study, where document analysis of published information about CoClass, literature studies about theories regarding the subject, calculations of the cost in real projects and supplementary interviews with the leading actors within the process of developing CoClass are included. Findings: The construction industry is an industry known for its conservative actions, which will also be reflected in the implementation of CoClass. Customers can however claim CoClass as a default in projects which will speed this up. CoClass brings many advantages and will be used in the future with ease. The benefits that the system brings to users varies between actors, but on the other hand, it is possible for everyone in the construction process to utilize benefits in their own niche. Implications: CoClass is a system that is not fully developed at the moment (2018) and therefore has few minor shortcomings. The fact that not more companies have implemented the system in their organizations is mainly due to a more final version, especially when their project "AMA function" has been completed and evaluated. Limitations: This final thesis work only corresponds to the versions of CoClass released in February 2018. The limitations set at the beginning of the work around the analyzed typing rooms discussed more specifically what inside the room would be calculated. The work has focused most around the leading actors within CoClass, which should have the most knowledge about the area. They have mostly been the subject to get information about their implementation-strategies and what they think is needed for it to happen.   Keywords: CoClass, BSAB96, Implementation, Classification, BIM, ICT. / Syfte: Byggbranschen förlorar årligen sammanlagt 60 miljarder kronor per år i bristande kommunikation. Svensk Byggtjänst har nyligen släppt CoClass som är ett nytt klassifikationssystem för byggbranschen. CoClass anses vara lösningen på problemet med bristande kommunikation och ska så småningom fasa ut det befintliga klassifikationssystemet BSAB96. CoClass är ett modernt klassifikationssystem och är anpassat för digital informationshantering. CoClass riktar in sig på byggnaders fulla livscykler, istället för enbart produktion som BSAB96 gör. Detta ger upphov till många fördelar för slutanvändaren av informationen. Digitaliseringen ger även upphov till andra användningsområden. För att fördjupa kunskaperna kring detta system har målet varit att jämföra fördelarna med CoClass jämfört med BSAB96. Vilka exempel på användningsområden som CoClass kan tillämpas på och vad som krävs för att en fullständig implementering ska ske. Metod: Detta examensarbete innehåller flertalet olika metoder för datainsamling, så kallad metodtriangulering, för att uppnå de mål som sattes upp i början av arbetet. Valda metoder för att genomföra detta arbete har varit att använda en fallstudie, där dokumentanalys av publicerad information kring CoClass, litteraturstudier kring teorier som anknyter till ämnet, beräkningar av kostnader på ett verkligt projekt samt kompletterande intervjuer med de ledande aktörerna kring framtagningen av CoClass ingår. Resultat: Byggbranschen är en bransch känd för sitt konservativa agerande, vilket även kommer återspeglas vid implementeringen av CoClass. Däremot kan beställare kravställa CoClass som standard i projekt, vilket kommer skynda på detta. CoClass bär med sig många fördelar och kommer i framtiden att kunna användas med enkelhet. Fördelarna som systemet bär med sig till användarna riktar sig olika till olika aktörer, däremot finns det möjlighet för samtliga inom byggprocessen att nyttja fördelar på ett eget nischat vis. Konsekvenser: CoClass är ett system som inte är fullt utvecklat för tillfället (2018) och har därför några mindre brister. Att inte fler företag har implementerat systemet i sina organisationer än beror främst på att de väntar på en mer slutgiltig version, främst när deras projekt ”AMA-funktion” har blivit avklarat och utvärderats. Begränsningar: Detta arbete svarar enbart för versionerna av CoClass utgivna under februari 2018. Avgränsningarna som sattes upp i början av arbetet kring de analyserade typrummen behandlade mer specifikt vad i rummet som skulle beräknas. Arbetet har även nischat sig kring de ledande aktörerna för CoClass när det gäller frågeställning 3 om implementering. Nyckelord: CoClass, BSAB96, Implementering, Klassificering, BIM, ICT.

Ett stort steg in den digitala världen är att arbeta med BIM – byggnadsinformationsmodell. Tekniken har under senaste decenniet använts i stor utsträckning under både projekterings- och produktionsskeden, men under förvaltningsskedet är användningen begränsat. Denna studie undersöker därför hur förvaltningsorganisationer arbetar med BIM. De flesta BIM-modeller utarbetas under projekterings- och produktionsskeden och kan innehålla väldigt mycket användbar information för den framtida förvaltande organisationen. Förvaltningsorganisationer behöver således veta vilken information från projekterings- och produktionsskeden är användbara för just deras organisation. Detta hjälper organisationerna att ställa lämpliga krav på leverans av information. Studien undersöker därför förvaltningsorganisationers informationsbehov och kravställningar gällande BIM. Rapporten är baserat på en intervjustudie tillsammans med en dokumentanalys där BIM-manualer från fyra förvaltningsorganisationer undersöks. En BIM-manual är ett styrande dokument som föreskriver en organisations krav och anvisningar gällande BIM. Även en litteraturstudie är genomförd för att kunna samla relevant data till intervjufrågor och dokumentanalysen. Vid intervjustudien har personer som arbetar aktivt med både BIM-frågor och digitalisering inom bygg- och förvaltningsbransch valts. Resultatet visar att användning av BIM är lågt i förvaltningsbranschen. Den främsta skälen till att BIM inte används i stor utsträckning är att en stor del av dagens fastighetsbestånd saknar BIM-modeller vilket gör att det anses som en extra kostnad av de flesta fastighetsägare. De existerande BIM-modeller inom förvaltningen varken används eller uppdateras. I studien framgår att förvaltningsbolag kravställer endast namngivning, numrering, litterering och redovisning av utrymmen i sina manualer. Rapportens resultat visar att det saknas branschmässiga standarder för informationsleverans och informationsnivå. För att kunna möjliggöra ett oavbrutet informationsflöde måste branschmässiga standarder upprättas. / A big step into a digital world is to work with BIM- buildinginformation model. The technology has been used extensively duringthe last decade in both the design and production phases, but thetechnology is not used actively during the facility managementphase. This study looks therefore through how facility managementorganizations work with BIM. The most BIM models are developed during the design and productionphases and can contain a lot of useful information for the futurefacility management organization. Facility managementorganizations need therefore to know what information from thedesign and production phases is useful for their organization. Itwill help the organization to set appropriate requirements for theprovision of information. The study will therefore examinefacility management organizations' information needs and theirrequirements regarding BIM. The report is based on an interview study together with a documentanalysis where BIM manuals from four different facility managementorganizations are examined. A BIM manual is a governing documentthat prescribes an organization's requirements and instructionsregarding BIM. A literature study has also been carried out inorder to gather relevant information and data for interviewquestions and the document analysis. In the interview study,people who work actively with both BIM and digitization in bothconstruction- and facility management industry have been chosen. The result shows that the use of BIM is low in the facilitymanagement industry. The main reason to why BIM is not widely usedis that a large part of today's buildings does not have any BIMmodels which makes it as an extra cost for most property owners.The organizations have many BIM models in their archives, butthese models are neither used in practical activities nor updatedif a change is made. The study shows that facility management companies haverequirements regarding naming, numbering, code marking andaccounting of spaces. The report's results show that there are noprofessional standards for information delivery and informationlevel. The facility management organizations must establishprofessional standards in order to enable an continuously flow ofinformation.

Avvikelser i ett byggprojekt leder till bland annat förseningar. De kan även leda till för tidigt avslutadeaktiviteter. Oavsett blir detta ett problem då kontraktstiden för underentreprenörer är bestämda.Vad detta betyder är att blir en underentreprenör färdig för tidigt kommer det finnas en tidbuffert itidplan mellan färdig- och nästa aktivitet. Detta anses som en kostnad eftersom det inte utförs någotarbete. Blir en underentreprenör sen med färdigställande av en aktivitet blir detta ocksåproblematiskt då detta skjuter fram aktiviteter på den kritiska linjen. Förutsatt att de aktiviteternaligger på den kritiska linjen. Det ska förtydligas att fler former av avvikelser finns. Bland annatfelleverans, försenad transport, oförutsedda hinder under produktion m.m. En metod att åskådliggöra avvikelser tidigt efter initiering är att kontinuerligt under produktion följaupp aktiviteter med hjälp av mängdgrafer. Mängdgrafer är diagram som visar byggd mängd pertidsenhet och kumulativ byggd mängd. De ger en visuell bild över hur produktionen ligger till inuläget och med hjälp av dessa kan beslut fattas om ändringar i produktionen för att projektet skatidsmässigt åter hamna i fas. Mängdgrafer kommer i tre former. Planerade-, aktuella- &prognostiserade mängdgrafer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur BIM-verktyg under projektering kan stödja ettprojekt under produktion genom att förutse avvikelser. Ifall avvikelser upptäcks tidigt kan resurserjusteras eller arbetstider ändras för att projektet färdigställs enligt tidplan. Studien visar att mängdgraferna kan utvecklas relativt enkelt men det krävs väl genomtänktplanering och struktur på arbetet. Det rekommenderas att samordna en bra arbetsmetod för helaarbetet från början till slut genom att ha en samordnare som styr över modellen men också andratjänstemän som känner till programmet tillräckligt bra för att stötta och avlasta samordnaren vidbehov. Studien visar också att det är viktigt att modellutvecklare levererar modellen med bra ochstrukturerad namnbeteckning för objekten. Detta för att enklare kunna koppla KPI-tal till korrektmängdgraf. CoClass-klassifikationssystem (projektnamn BSAB 2.0) borde ligga till grund förnamngivning av objekt. / Deviations in a construction project lead to delays. They can also lead to prematurely completed activities. In any case, this will be a problem since the contract period for subcontractors is determined. What this means is that if a subcontractor completes its task prematurely, there will be a time buffer in the timetable between completed and next activity. This is considered a cost because no work is being done. If a subcontractor completes an activity late, this is also problematic as it displaces activities on the critical line. If the activities are on the critical line. It should be clarified that more types of deviations exist. Including delivery, delayed transport, unforeseen obstructions during production, etc. One method of avoiding deviations is to continuously monitor production activities using quantity take-off graphs. These graphs are charts showing built-up amount per unit of time and cumulative built-up amount. They give a visual picture of the state of production, and from there, decisions can be made about changes in production so that the project will follow the time schedule again. Quantity take-off charts come in three forms. Planned, actual & forecast quantity take-off graphs. The purpose of this degree project is to investigate how BIM tools during design phase can support a project under production phase by predicting deviations. If deviations are early discovered, resources can be adjusted or working hours changed to complete the project according to time schedule. The study shows that the quantity graphs can be developed relatively easily, but well thought out planning and structure are required. It is recommended to coordinate a good working method for the entire work from start to finish by having a coordinator who controls the model but also other officials who know the program well enough to support and relieve the coordinator if necessary. The study also shows that it is important that model developers deliver the model with a good and structured designation of object. This is easier to connect KPI-numbers to the correct quantity takeoff graph. CoClass classification system (project name BSAB 2.0) should be used as the basis for naming of objects.

I takt med att byggsektorn övergår till digital informationsmodellering av sina projekt ökar även behovet för att samordna och effektivisera hanteringen av denna information. Ett gemensamt språk i form av ett branschgemensamt klassifikationssystem kan leda till miljardbesparingar. Inom kalkyleringen är det viktigt att rätt informationshantering sker för att bidra till att en så noggrann kalkyl som möjligt kan utföras. Syftet med studien är att undersöka hur de tre olika systemen, BSAB 83, BSAB 96 och CoClass, skiljer sig och ställa de i kontrast mot varandra för att påvisa dessa skillnader. Målet är att studien skall kunna ligga till grund för hur ÅF kan skapa kalkyler klassade enligt CoClass. För att uppnå rapportens syfte och besvara frågeställningar har granskningen bestått av litteraturstudier, intervjuer, en komparativ studie och en fallstudie. Dessa metoder har bidragit i sin tur att resultatet av studien visade att ÅF skulle kunna övergå till CoClass på ett effektivt sätt. Vid jämförelsen mellan systemen har det visat sig att CoClass är ett mer omfattande och ett heltäckande system som struktureras på ett annat vis i motsats till de tidigare klassifikationssystemen. Med hänsyn till studiens resultat kan en kalkylstruktur enligt CoClass implementeras i ÅF:s nuvarande arbetssätt, där färdiga recept för byggdelar fortfarande kan användas. Rekommendationen är att betrakta komponent-tabellen som likvärdig till produktionsresultatet vid kalkylarbete med CoClass struktur i MAP. Detta hade i det långa loppet varit en sund strategi, både ekonomiskt men främst tidsmässigt. / As the construction industry shifts to digital information modeling of its projects, the need to coordinate and improve the efficiency of the management of this information increases. A common language in the form of an industry-wide classification system could lead to billions in savings annually. In the calculation, it is important that the correct information management is included in order to provide the most accurate calculation possible. The aim of this study is to examine how the three different systems, BSAB 83, BSAB 96 and CoClass, differ and stand in contrast to each other to highlight and demonstrate such differences. The purpose of the study is that it should be used as a basis for how ÅF can create classified calculations with CoClass. To achieve the aim of the report and answer the research questions, the examination consisted of literature studies, interviews, a comparative study and a case study. These methods contributed to the following result: ÅF could effectively transfer to the CoClass system. When comparing the systems, it has been shown that CoClass is a more extensive and comprehensive system structured in a different way as opposed to the previous classification systems. Based on the results of the study, a calculation structure according to CoClass can be implemented in ÅF's current working methods, where ready-made recipe for building components can still be used. The recommendation is to consider the component table as equivalent to the production result in the calculation work with CoClass structure in the MAP. In the long run, this would have been an efficient strategy, both economically and primarily less time-consuming.

Byggbranschens effektivitet beror på många faktorer, en av dem är logistik. Välplanerad logistik kan bland annat minska slöseri av tid och kostnader. Studier har tidigare visat att ineffektiv tidshantering i byggbranschen förekommer oftare än i branscher. Examensarbetet har skrivits för att undersöka vilka problem kan förekomma i logistikprocessen och hur digitalisering kan förebygga problem i logistikflödet. Digitalisering som återspeglas i Building Information Modeling (BIM) skapar möjligheter för att uppnå ett effektivt logistikflöde. Rapporten innehåller två huvuddelar: Faktainsamlingen omfattar begreppet logistik och olika strategier relaterade till ämnet som Lean och Just In Time och tillämpningen av dem i byggbranschen. Jämförelser mellan olika standarder kopplade till förbättrad hantering och klassifikation av material tas upp, bland dessa BEAst och Coclass. Även BIM-projekteringens inverkan på logistik har teoretiskt undersökts med programvaran Vico Office och dess 4D samt 5D-funktioner. Den andra delen fokuserar på enkätundersökningar på byggarbetsplats och intervjuer med BIM-specialist, logistikchef, forskare med utvalda intervjufrågor. Frågorna är utformade efter respektive arbetsroll och alla svar finns transkriberade i slutet av rapporten som bilagor. All samlad information från enkätresultat och intervjuer redovisas i resultat och analys för att slutligen diskutera fördelar och nackdelar med BIM-projektering för logistiska ändamål. Rapporten föreslår mer användning av BIM-projektering i projekteringsstadiet för att effektivisera logistik i byggbranschen. / The efficiency of the construction industry depends on many factors, one of which is logistics. Well-planned logistics can, among other things, reduce waste of time and costs. Studies have previously shown that inefficient time management in the construction industry occurs more often than in other industries. This report has been written to investigate which problems can occur in the logistics process and how digitization can prevent problems in the logistics flow. Digitization reflected in Building Information Modeling (BIM) creates opportunities for achieving an efficient logistics flow. The report contains two main parts: The collection of facts covers the concept of logistics and various strategies related to the topic such as Lean and Just In Time and their application in the construction industry. Comparisons between different standards related to improved handling and classification of materials are addressed, among them BEAst and Coclass. The impact of the BIM design on logistics has also been theoretically investigated with the software Vico Office and its 4D and 5D functions. The second part focuses on surveys about construction workplaces and interviews with BIM specialists, logistics managers, researchers using selected interview questions. The questions are designed according to each work role and all answers are transcribed at the end of the report as appendices. All collected information from the survey results and interviews are presented in results and analysis to finally discuss the advantages and disadvantages of BIM design for logistics purposes. The report proposes more use of BIM design in the design stage to streamline logistics in the construction industry.

Dagens samhälle står i stort inför en förändring gällande digitalisering där kostnadseffektivitet, produktivitet samt digitalisering samspelar. Den svenska byggsektorn har visat sig ha en låg utvecklingsgrad inom digitalisering. Ottosson upplyser om att drygt 80% av alla komplikationer i byggprojekt har sin grund i bristande kommunikation. Svensk byggtjänst har visat att kostnaderna för byggproduktionen och förvaltningen fördyras med omkring 60 miljarder kronor varje år. Det handlar i grund och botten om hur aktörer kommunicerar sinsemellan men även hur information hanteras digitalt. Ett känt begrepp i dagens byggbransch rörande digitalisering och kommunikation är BIM, ”Byggnadsinformationsmodell/modellering”. Konceptet handlar om att skapa och nyttja exakta digitala modeller från byggprojekt. Det går ut på att få fram information från den digitala modellen som är betydande för förverkligandet av byggnadsverket och som då uppfyller konceptet BIM. Begreppet berör informationshanteringen, det vill säga kommunikationen mellan olika aktörer. ÅF-Infrastructure AB sektion ”Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden” tilldelade författarna till detta examensarbete att undersöka en specifik metod för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller som underlag. Syftet med detta examensarbete är att utreda förslaget till tillvägagångssätt för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller i syfte att utveckla företagets interna kostnadsbedömningsverktyg. I och med detta förfaringssätt kan rätt underlag i rätt stadium inom det tidiga skedet bidra till att öka kvaliteten i fattandet av ekonomiska beslut. Examensarbetet baserar sig på en kvalitativ metod i form av litteraturstudier, intervjuer, deltagande vid ämnesaktuella seminarier, observationer av möten samt en kvantitativ metod utförd i syfte att simulera flerbostadshusprojekt. Metoderna har undersökt möjligheten om informationshanteringssystemen Level Of Development och CoClass kan stå till förfogande med underlag inför kostnadsbedömning utav de tre stadierna inom tidiga skeden: idé- förstudie- och programhandlingsstadiet. Studien har visat på framför allt två utmaningar. Det finns utvecklingspotential både vad gäller klassifikationssystemet CoClass och kostnadsbedömningsverktyget Calc Frame. Gällande CoClass bör det framför allt vara klassifikationssystemet som informerar användaren angående vad som ska inrymmas under respektive informationsnivå. Det bör inte vara upp till näringslivet att tolka vad som ska ingå på respektive informationsnivå utan detta bör förfinas och tydliggöras inne i själva klassifikationssystemet. Ur en kostnadsbedömningssynpunkt har det inte gått att ta fram generiska byggnadsverkskomplex i Calc Frame. Då verktyget klarar av att hantera flera olika byggnadsverk kan dessa således kombineras till specifika och unika byggnadsverkskomplex. Teoretiskt sett skulle utvecklandet av generiska byggnadsverkskomplex vara möjligt om programmet vidareutvecklas. Om detta anses eftersträvansvärt så är vår bedömning att det är möjligt att vidareutveckla och applicera metodiken på byggnadsverkskomplex (med samma princip som programmet är uppbyggt) för att skapa generiska komplex. Vår studie har visat att kostnadsbedömningar i tidiga skeden byggt på BIM går att utföra. Huruvida ÅF-Infrastructure AB,s uppdatering av sitt interna kostnadsbedömningsverktyg är kompatibelt med digitala modeller, anser författarna vara bekräftat i och med att studien har visat att den metod som använts för att öka kvaliteten i kostnadsbedömningar är förenlig med det nya klassifikationssystemet CoClass. Rekommendationen är således att uppdatera samt utveckla kostnadsbedömningsverktyg gentemot klassifikationssystemet CoClass. / Today's society is at the forefront of a paradigm shift in digitization where cost-efficiency, productivity and digitalization interact. The Swedish construction sector has proven to have a low degree of development in digitization. Ottosson has shown that over 80% of all complications in construction projects are due to lack of communication. Svensk byggtjänst declares increasing costs for construction production and management by about SEK 60 billion each year. Basically, it is about how actors in the sector communicate among themselves, but also how information is handled digitally. A known concept in today's construction industry concerning information management and communication is BIM, "Building information model / modeling". The concept is about creating and utilizing precise digital models from construction projects. The aim is to obtain information from the digital model that is significant for the realization of the construction work and which then fulfills the BIM concept. The concept concerns information management, i.e. communication between different actors. ÅF-Infrastructure AB section "Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden" commissioned the authors of this master thesis to examine a specific method for cost assessments using digital models as a basis. The purpose of this thesis is to investigate the suggestion for approaches to cost assessments using digital models in order to develop the company's internal cost assessment tools. With this procedure, the right basis at the right stage within the early stage can contribute to increasing the quality of the adoption of financial decisions. The degree project is based on a qualitative method in the form of literature studies, interviews, participation in subject-specific seminars, observations of meetings and a quantitative method performed in order to simulate multi-dwelling housing projects. The methods have investigated the possibility of the information management systems Level Of Development and CoClass being available with a basis for cost assessment of the three stages in the early stages: the idea- feasibility study- and the program action stage. The study has shown two greater challenges. There is development potential both with regard to the classification system CoClass and the cost assessment tool Calc Frame. Regarding CoClass, it should above all be the classification system that informs the user about what ought to be contained under each level of information. It should not be up to the business community to interpret what information includes in each level in the system, this necessitate should be refined and clarified within the classification system itself. From a cost assessment point of view, it has not been possible to produce generic building complexes in Calc Frame. But since the tool is capable of handling several different construction works, these can thus be combined into specific and unique building works. Theoretically, the development of generic building complexes would be possible if the program were further developed. If this is considered desirable, then our assessment is that it is possible to further develop and apply the methodology on building complexes (with the same principle as the program is designed) to create generic complexes. Our study has shown that an economic evaluation in the early stages of the building process can be done with BIM. Whether ÅF-Infrastructure AB's updating of its internal cost assessment tool is compatible with digital models, the authors consider that the study has shown that the method used to increase the quality of cost assessments is compatible with the new classification system CoClass. The recommendation is therefore to update and develop cost assessment tools against the classification system CoClass.