Corporate Social Responsibility This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries. The industries of intrest The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods. Selected Companies All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry. The way of investigation The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility. / Inledning I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility. Syfte och Problemformulering Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008. Metod Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag. Bakgrund Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan. Analys Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt. Slutsatser Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.

Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world. The paper will also discuss how fund companies make a good balance between ethics and profit. The study is based on interviews with people involved in Corporate Social Responsibility and Responsible Investments. The results suggest that companies themselves have difficulties to define what an ethical fund is, but they all believe they have a good chance to influence the various companies. Research on ethical funds and their returns have shown different results. This makes it difficult to determine if ethics and returns go hand in hand or if ethical funds instead leads to a lower risk, with a smaller yield. / I dagsläget finns det ingen enhetlig definition för vad en etisk fond är. Fondbolagen väljer själva vad de anser är etiskt och inte. Den uteblivna definitionen gör det svårt för konsumenter att förstå vad som utmärker just de här fonderna, gentemot andra. Syftet med den här studien är att undersöka tre svenska företag, KPA Pension, Swedbank Robur och Folksam, för att på så sätt få en klarare bild av etiska fonder och dess definition. Studien beskriver vad de olika företagen har för syn på etik och hur de kan påverka de företag de är delägare i. Uppsatsen kommer även att diskutera hur fondbolagen kan få en bra balans mellan etik och avkastning. Studien bygger på intervjuer med personer som arbetar med Corporate Social Responsibility och ansvarsfulla investeringar. Resultatet tyder på att företagen själva har svårt att definiera vad en etisk fond är, men att de alla anser att de har en bra chans att påverka de olika företagen. Forskningen angående etiska fonder och dess avkastning har visat olika resultat. Vilket gör det svårt att bestämma om etik och avkastning går hand i hand eller om etiska fonder istället medför en mindre risk, med en mindre avkastning.

<p>Bakgrund: CSR, det vill säga miljömedvetenhet och socialt ansvarstagande, har på senare tid kommit att stå i fokus och konsumenter ställer allt högre krav på företag. Detta har lett till att fler företag väljer att frivilligt redovisa sociala och miljömässiga frågor i och kring sin verksamhet.</p><p>Problem: Redovisning av CSR bygger på frivillig information som inte regleras i svensk lag. Istället finns det ett antal standarder och riktlinjer som är till för att vägleda och underlätta för företagen i deras hållbarhetsredovisning. Dessa är emellertid många och denna uppsjö av riktlinjer samt bristen på standardiserade krav skapar därmed stor förvirring.</p><p>Syfte: Problematiken kring redovisning av CSR ledde därmed fram till uppsatsens syfte. Syftet med denna kandidatuppsats är att klargöra hur större svenska företag bör arbeta för att uppnå en hög kvalitet på sin hållbarhetsredovisning och utifrån detta framtaga bästa redovisningspraxis.</p><p>Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts. Detta är baserat på sex telefonintervjuer och en e-mail intervju med privata och statliga bolag samt revisorer. Dessutom utfördes en granskning av Large Cap-listade företags hållbarhetsredovisningar för att få klarhet i omfattningen av deras hållbarhetsredovisning, vilka riktlinjer de har använt sig av samt om de låter den granskas av en oberoende part</p><p>Slutsats: Hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt begrepp och den redovisningspraxis som finns är fortfarande inte fullt utvecklad. För att öka hållbarhetsredovisningens kvalitet bör företag emellertid sträva efter att använda allmänt vedertagna riktlinjer i den mån det är möjligt. För att öka hållbarhetsredovisnings trovärdighet är det också bra att låta den bli granskad av en oberoende part.</p> / <p>Background: CSR, that is environmental awareness and social responsibility, have been in focus for some time and consumers are putting a lot of pressure on companies. This has led to that more companies are choosing to report on social and environmental questions willingly.</p><p>Problem: CSR-reporting is build upon optional information that is not regulated in Swedish law. Instead there are a large number of standards and guidelines that will guide and facilitate companies in their sustainability reporting. These standards are many and this abundance of guidelines as well as the lack of standardized requirements creates a great confusion.</p><p>Purpose: The problem concerning CSR-reporting led us to the purpose of the thesis. The purpose is to clarify how larger Swedish companies should work to achieve high quality sustainability reporting and through this establish best accounting praxis.</p><p>Method: To fulfill the purpose of the thesis a qualitative approach were chosen. It is based on six interviews and one e-mail interview with private and public corporations as well as auditors. Furthermore, a review was made on the Large Cap-listed companies. Through this review we wanted to obtain clarity into the extent of their sustainability reports, what guidelines they are using and if the report were inspected by an independent external party.</p><p>Conclusion: Sustainability reporting is still a relatively new term and the accounting praxis that exists today is still not fully established. In order to increase the quality of the report, companies should strive after using de facto standards to the extent possible. To increase the reliability it is also of great importance to let it undergo an external verification.</p>

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibility (CSR) är ett ramverk som beskriver företags sociala ansvar och engagemang. Vidare förknippas CSR även med stakeholder management som handlar om företags bemötande och balansering av sina intressenters intressen. Oenigheter i teoretiska definitioner av CSR tyder på att det empiriskt sett kan uppstå missförstånd kring ramverket. Carlsberg Sverige och Spendrups är två företag som tar ställning och socialt ansvar via CSR men kritiseras trots detta på grund av sin produktion och försäljningen av flaskvatten, som även visat sig har en negativ påverkan på företagens försäljning. Detta tyder på att det kan vara av företagens intresse att vilja bemöta och åtgärda de kritiska aspekter vilket görs utifrån CSR. Syfte: Studien syftar till att teoretiskt och empiriskt undersöka förhållandet mellan två bryggerier och dess kritikyttrande intressenter, vilket bidrar till ökad kunskap om komplexiteten av ramverken Corporate Social Responsibility och stakeholder management. Metod: En kvalitativ metod har använts där studien baseras på sekundärkällor för undersökningen av de två fallföretagen Carlsberg Sverige och Spendrups samt en undersökning av kritiken som riktas mot flaskvatten och dess produktion. Analys och slutsats: Produktionen, transporterna samt materialåtervinning och –förbränning kritiseras för att ha en negativ påverkan på miljön. Vidare jämför kritiker flaskvattnet med kranvatten som förhållandevis är ett sparsammare alternativ. Carlsberg Sverige och Spendrups är aktiva inom CSR och studien visar att företagen bemöter kritiken genom att påpeka konkreta åtgärder, projekt samt mål för exempelvis minskat koldioxidutsläpp. Författarna drar slutsatsen att, sett ur ett större perspektiv, talar de båda sidorna förbi varandra. Kritiker anser flaskvatten vara en onödig produkt vilket innebär att det inte är en önskvärd produkt på marknaden. Företagen å andra sidan sätter produkten samt dess påverkan på miljön i andra sammanhang där flaskvattnet visar sig vara mindre harmfullt. Vidare kan företagen inte bemöta kritikerna till hundra procent då detta skulle innebära att de inte tillgodoser andra intressenter som efterfrågar produkten. Utifrån ett stakeholder managment-perspektiv gäller det för företagen att hitta en balans mellan intressenterna. Detta resulterar i synen på CSR som ett verktyg snarare lämpat för generella än specifika ändamål. Med det i åtanke underlättas undvikandet av snäv kritik då denna inte behöver eller kan bemötas direkt. Företaget kan således prioritera sin egennytta. / Background and problem: Corporate Social Responsibility (CSR) is a framework which describes a companies social obligations and commitment. Further CSR is usually mentioned alongside another framework which is stakeholder management which in term promotes the idea that one has to balance every stakeholder’s interest. Disagreement regarding a definition of CSR can result in practical misunderstandings concerning the usage of the framework. Carlsberg Sverige and Spendrups are two companies that engage in CSR but are nonetheless criticized for their production and distribution of bottled water. This critique has resulted in diminished sales for both companies and can give the corporations a real reason for trying to meet and tackle the open critique, which has its origin in CSR. Purpose: The purpose of this study is to theoretically/empirically describe and explain the interaction between two breweries and their critical stakeholders. This will contribute to further knowledge regarding the complexity of the frameworks Corporate Social Responsibility and stakeholder management. Method: A qualitative method was used on secondary information of our case study corporations; Carlsberg Sverige and Spendrups. The same was undertaken with those critical towards bottled water in Sweden. Analysis and conclusion: The production process, transportation and the recycling process have all because of their negative impact on the environment been subject to criticism. Further there are those that compare bottled water to tapped water which is a more environmentally friendly and more economical reasonable alternative. This study is concerned with Carlsberg Sverige and Spendrups’ work within the CSR areas. It has shown that the corporations try to meet (fulfill) the requests of their critics largely by for instance mentioning specific actions/measures they have taken, future projects and goals concerning carbondioxid emission. The authors draw the conclusion that, when observing the whole situation, one can see that the two parties are not speaking from the same perspective. Critics of bottled water view it as an unnecessary product which in term means that they want it off the market. The corporations on the other hand see it from another perspective which in their eyes shows how environmentally friendly bottled water actually is compared to other beverages and/or food. Further it is not possible for the corporations to fully meet the critic’s requests because that would result in a direct conflict with other stakeholders. The stakeholder management framework emphasizes the need to balance the interests of all stakeholders. Trying to balance all stakeholders’ interests’ results in that CSR becomes a tool which suits a more general than specific purpose. This however may prove to be of an advantage for the corporations because it gives them the opportunity to avoid harmful critic and lets them focus on what is best for the company.

Problemformulering År 2015 beslutade FN om en ny universell hållbarhetsplan, vid namn Agenda 2030, som syftar till att förbättra de sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden som råder i världen. Enligt EU-kommissionen ska CSR-arbete ledas på initiativ av företaget. Det här skapar en intressekonflikt mellan företag och de mål som FN satt upp i Agenda 2030 då vissa menar att ansvar för hållbar utveckling inte ska, eller ens kan, ligga på företaget. Sverige anses idag ligga i framkant när det gäller frågor som berör mänskliga rättigheter och demokrati, men för att kunna nå de ambitiösa målen i Agenda 2030 krävs ytterligare ansträngning. Då vi hävdar att näringslivets ansvar har ökat i takt med samhällsutvecklingen, innehar företagen en central roll för uppfyllandet av Agenda 2030. Utan förståelse och vilja, från företagens sida, att ta ansvar för hållbar utveckling tror vi det kommer vara närmast omöjligt att nå målen i Agenda 2030. Därför anser vi att det är viktigt att undersöka ifall Agenda 2030 leder till en större förståelse och vilja för vad företagen behöver göra för att uppnå hållbarhetsmålen. Forskningsfrågor Vad karaktäriserar och motiverar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Vad influerar svenska energiföretags CSR-arbete idag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller synen på ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar hos svenska energiföretag? Har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om ja: Hur har Agenda 2030 förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag? Om nej: Varför har Agenda 2030 inte förändrat eller påverkat CSR-arbetet hos svenska energiföretag?  Syfte Studien syftar till att undersöka hur svenska företag inom energisektorn arbetar för hållbar utveckling och vad som influerar deras hållbarhetsarbete. Vidare är syftet med studien även att utreda i vilken utsträckning företagens CSR-arbete har anpassats till deglobala mål som FN beslutat om i Agenda 2030. Resultat Studien har förklarat vad som karaktäriserar, motiverar och influerar svenska energiföretags CSR-arbete. Vidare har studien beskrivit hur företagens syn på samhällsansvar och CSR-arbete har förändrats efter Agenda 2030s införande. Resultatet från studien visar att samtliga fallföretag utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån tre dimensioner; ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Motivationen till att ta ansvar kommer från dels ett självdrivet intresse, men också då många av företagen beskriver att hållbarhetsarbete är nödvändigt för företagets långsiktiga lönsamhet och överlevnad. Olika intressentgrupper påverkar fallföretagen på olika sätt och uttrycker olika förväntningar på företagen. De mest framstående intressentgrupperna är dock ägare, medarbetare och kunder. Studien fann att varken företagens syn på samhällsansvar eller deras CSR-arbete har förändrats till följd av Agenda 2030. Det som många av fallföretagen uttryckte var dock att de såg många fördelar med Agenda 2030 och att företag generellt förmodligen får hjälp av agendan när de utformar sitt CSR-arbete. Kunskapsbidrag Studien har ämnat öka förståelsen för hur svenska energiföretag arbetar med CSR i syfte att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Målsättningen är att öka intresset och inspirera andra svenska företag till att satsa mer på CSR-arbete, samt bättre förstå sitt bidrag till hållbar utveckling. Genom att undersöka hur Agenda 2030 har förändrat eller påverkat energiföretagens CSR-arbete är ambitionen att hjälpa de företag som vill eller försöker implementera CSR-arbete i sin organisation, i syfte att bidra till hållbar utveckling. / Problem discussion By 2015, the UN decided on a new universal sustainability plan, called Agenda 2030, which aims to improve the social, economic and environmental conditions in the world. According to the EU Commission, CSR work is conducted on the initiative of the company. This creates a conflict of interest between companies and the goals set by the UN in Agenda 2030, as some argue that responsibility for sustainable development should not, or even may, lie on the company. Sweden is now considered to be at the forefront of issues relating to human rights and democracy, but in order to achieve the ambitious goals of Agenda 2030 further efforts are required. As we argue that the responsibility of business and industries has increased in line with the development of the society, companies have a key role to play in fulfilling Agenda 2030. Without a understanding and willingness of companies to take responsibility for sustainable development, we believe it will be impossible to achieve the goals of Agenda 2030. Therefore, we consider it important to investigate if Agenda 2030 leads to a greater understanding and willingness for what businesses need to do to achieve the sustainability goals. Research questions What characterizes and motivates Swedish energy companies' CSR work today? What influences Swedish energy companies' CSR work today? Has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed or influenced the view of economic, social and environmental responsibility of Swedish energy companies? Has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If yes: how has Agenda 2030 changed the CSR work of Swedish energy companies? If no: why has Agenda 2030 not changed the CSR work of Swedish energycompanies? Aim The aim of the study is to examine how Swedish companies within the energy sector work for sustainable development och what influences their sustainability efforts. Furthermore, the aim of study is also to investigate to what extent the companies CSR work has been adapted to the global sustainability goals decided by the UN in Agenda 2030 Results The study has explained what characterizes, motivates and influences the Swedish energy company's CSR work. Furthermore, the study has described how companies' views on CSR and sustainability have changed since the introduction of Agenda 2030. The result of the study shows that all fallopian companies base their sustainability work on three dimensions; economic, social and environmental sustainability. The motivation to take responsibility comes from a self-driven interest, but many of the companies also describes that sustainability work is necessary for the company's long-term profitability and survival. Different stakeholders affect the companies in different ways and express different expectations on the companies. However, the most prominent stakeholders are owners, employees and customers. The study found that neither companies' view of social responsibility nor their CSR work has changed as a result of Agenda 2030. However, what many of the companies said were that they saw many benefits of Agenda 2030 and that companies are generally likely to be helped by the agenda when they design their CSR work. Science contributions The study aims to increase the understanding of how Swedish energy companies work with CSR in order to achieve the sustainable development goals of Agenda 2030. The aim is to increase interest and inspire other Swedish companies to invest more in CSR, as well as better understand their contribution to sustainable development. By examining how Agenda 2030 has changed or affected the energy company's CSR work, the ambition is to help those companies that want to or are trying to implement CSR in their organization, in order to contribute to sustainable development.

Problemformulering: Författarna har inte identifierat forskning om CSR-strategi utifrån ett avdelningsperspektiv. Kunskapsluckan studien vill undersöka är därför företagsavdelningars drivkrafter att arbeta med CSR, likheter och skillnader mellan avdelningars CSR-arbete och hur de samordnas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avdelningarnas CSR-arbete stödjer integreringen av företagets totala CSR-strategi. Frågeställning: Vilka drivkrafter bidrar till avdelningarnas arbete med CSR? Hur genomför respektive avdelning sitt CSR-arbete samt vilka likheter och skillnader finns det? Hur samordnas CSR-arbete mellan avdelningarna? Slutsats: Att göra rätt saker i rätt avdelningen och att beroende på företagsavdelning göra olika CSR-aktiviteter är effektivt enligt uppsatsförfattarna. Samordningen däremellan behövs och för Stadium har kommunikation främst skett genom ett hållbarhetsråd. Uppsatsförfattarna ser också fler möjligheter, exempelvis dokumentation om CSR-strategi, resultat och nyckeltal. Om avdelningar tillsammans tar sitt ansvar, arbetar mot ett gemensamt mål samt stödjer varandra uppnås högre nytta och CSR är då ett strategi- och styrningsmedel som kan skapa nytta för företag och samhället. Kunskapsbidrag: Studiens kunskapsbidrag resulterar i en ökad förståelse om att samordning och integration mellan avdelningar ökar chansen för en total CSR-strategi med önskat strategiskt utfall av högre totalt värdeskapande för företag och samhället. / Problem discussion: The authors have not identified research on CSR strategy based on a departmental perspective. The knowledge gap that the study examines is therefore the business departments' driving forces to work with CSR, similarities and differences between departments' CSR work and how they are coordinated. Purpose: The purpose of the paper is to investigate how the departments' CSR work supports the integration of the company's overall CSR strategy. Research questions: What driving forces contribute to the departments' work with CSR? How do each department carry out its CSR work and what similarities and differences are there? How is CSR work coordinated between departments? Conclusion: To do the right things in the right department and to do different CSR activities according to the business department is effective according to the authors. Coordination between them is needed and for Stadium, communication has been done primarily through a Sustainability Council. The authors also see more opportunities, such as documentation about CSR strategy, results and key indicators. If departments take responsibility, work towards a common goal and support each other, greater benefit is achieved, and CSR is then a strategy and guidance that will benefit businesses and society. Science contributions: The study's knowledge contribution results in an increased understanding that coordination and integration between departments increases the chance of a total CSR strategy, with the desired strategic outcome of higher total value creation for companies and society.

Corporate Social Responsibility (CSR) är företagens ansvar för den sociala-, miljömässigaochekonomiska påverkan de har på samhället. Begreppet inkluderar även företagens förmågaatt självmant engagera sig mer än vad lagen kräver. Under de senaste åren har det uppdagats ettflertal skandaler som har lett till att det numera har blivit allt viktigare för företag att engagerasig inom CSR och kommunicera ut denna information till sina intressenter. Tidigare forskningvisar dock på att det finns begränsat med forskning kring företagens kommunikation av derasCSR-engagemang. Dessutom implementerades en ny lag i årsredovisningslagen i slutet av2016, vilket kommer att tvinga fler företag att hållbarhetsrapportera. Ungefär 1 600 företagberörs av lagändringen då Sverige har valt att inkludera fler företag än vad EU-direktiven kräver.Således har det blivit relevant att fortsätta diskussionen och studera konsumenters förtroendeför den information som företag kommunicerar ut. Syftet med denna studie är därmed attbidra till en fördjupad diskussion angående förtroendet till företags CSR-kommunikation. Studiensforskningsfråga har formulerats på följande sätt: Vad anser konsumenter vara förtroendeingivandeCSR-kommunikation gällande klädföretag?Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv forskningsansats. Insamlingen av det empiriskamaterialet har skett genom en diskursanalys på fyra företags hemsidor; H&amp;M, KappAhl,Haglöfs och Fjällräven, samt sju semi-strukturerade intervjuer. Vad gäller studiens analys hartidigare forskning samt två teorier tillämpats på det empiriska materialet; The pyramid of corporatesocial responsibility och Legitimitetsteorin.Det framkommer i studien att fokus vid kommunikation av företagens CSR-engagemang primärtbör ligga vid etiskt ansvar för att legitimitet ska erhållas. Studien visar på att klädföretagensfokus på denna ansvarskategori stämmer överens med respondenternas värderingar. Inometiskt ansvar bör företagen främst uppmärksamma de mänskliga rättigheterna i form av de anställdasförhållanden och en intolerans av barnarbete. Utöver detta är det relevant för företag attkommunicera ut ett engagemang inom företagens juridiska- och filantropiska ansvar för att ettförtroende ska genereras. Det är även av vikt att kommunicera ut information som är transparentoch som belyser både för- och nackdelar gällande verksamheten. Slutligen bör företag undvikaatt kommunicera ut information som kan uppfattas vara en förskönad bild av verkligheten samtinformation som kan tolkas ha ett marknadsföringssyfte. / Corporate Social Responsibility (CSR) is a concept that involves the companies’ responsibilityfor the social-, the environmental- and the economic impact they have on the community. Italso includes the companies’ aspiration to do more than the law require them to do. During thelast years, several scandals have been revealed which have resulted in the importance of engagingwithin CSR for the companies. Furthermore, to communicate this information to the companies’stakeholders. However, previous research shows that there is limited research regardingthe companies’ communication of their CSR engagement. In addition, a new law was implementedby the end of 2016, which will force more companies to establish a sustainability report.Approximately 1 600 more companies will be affected by the change of law since Sweden havechosen to include more companies than the EU directives require. Consequently, it has becomemore relevant to continue the discussion and to study the trust of the consumers regarding theinformation that companies communicate. The purpose of this thesis is to contribute to the discussionabout what is considered as trustworthy information regarding the companies’ CSRcommunication. The research question of the thesis is: What do consumers consider to be trustworthyCRS-communications regarding apparel companies?The thesis is of a qualitative nature with an abductive research approach. The collection ofempirical data has been gathered through a discourse analysis on four companies’ websites;H&amp;M, KappAhl, Haglöfs and Fjällräven and seven semi-structured interviews. When it comesto the analysis of the thesis, previous research and two theories have been applied to the empiricaldata: The Pyramid of Corporate Social Responsibility and Legitimacy Theory.In the thesis it appears that the companies primarily focus regarding the CSR engagement,should be to communicate the ethical responsibility to obtain legitimacy. The thesis shows thatapparel companies’ focus on ethical responsibility equals the respondents’ values. Within theethical responsibility the companies primarily should pay attention to the human rights such asthe conditions of the employees and an intolerance concerning child labor. In addition to theethical responsibility it is relevant for the companies to communicate an engagement regardingthe legal- and philanthropic responsibilities to obtain trust. It is also important to communicateinformation that is transparent and highlight both the pros and cons of the business. Finally,companies should avoid communicating information that may be perceived as a false image ofthe reality, as well as information that can be interpreted as having a marketing purpose.

Organisationer har i och med globaliseringen fått en allt större makt och med det även ett större ansvar över den omgivning de verkar. Att företag implementerar corporate social responsibility (CSR) i sin verksamhet har blivit allt vanligare på grund av yttre påtryckningar och förväntningar. Implementeringen av CSR kräver att företag har en fungerande intern kommunikation. Detta för att abstrakta mål och strategier ska kunna omsättas till en mer konkret nivå längre ner i verksamheten. Det förutsätter att medarbetare förstår arbetet med CSR och sin roll i det hela. Syftet med denna studie är att undersöka om CSR kan anses vara implementerat i ett större industriföretag och vilken betydelse den interna kommunikationen har för detta. Utifrån formulerat syfte har dessa frågeställningar härletts:   <ul type="disc">Hur kan organisationens arbete med att leda och planera implementeringen av CSR beskrivas? På vilket sätt kan organisationens interna kommunikation av CSR beskrivas? Vilka hinder och möjligheter gällande intern kommunikation av CSR kan identifieras och hur kan dessa förstås?     Empirin har insamlats via intervjuer med strategiskt utvalda personer inom det valda industriföretaget. Studien utgår från teorier om intern kommunikation och strategisk implementering. Undersökningen visar att företaget inte har lyckats implementera CSR på grund av en bristande intern kommunikation. Analysen indikerar att en komplex organisationsstruktur skapar variationer i kommunikation och implementering samtidigt som ansvariga på strategisk nivå har valt att inte kommunicera CSR-strategin i sin helhet. Det kan därav tänkas påverka medarbetares förmåga att kunna relatera sina dagliga arbetssysslor till det övergripande hållbarhetsarbetet. Vilket i sig kan ha resulterat i att en motivationsklyfta har uppstått mellan strategisk och operativ nivå. Det kan förklaras med att en informations- och kunskapsförskjutning har minskat medarbetares förståelse för CSR-strategin och därmed deras möjligheter att omsätta CSR från ord till handling. Ett till synes bristfälligt internt kommunikationssystem kan därmed sägas göra CSR till en pappersprodukt. / Due to globalization, organizations have gained ever-increasing power, and also have greater responsibility in the environment they operate. The fact that companies implement corporate social responsibility (CSR) in their business has become more common due to external pressure and expectations. The implementation of CSR requires of companies to have an effective internal communication system. This allows abstract objectives and strategies to be transformed into a more concrete level further down the organization. It assumes that employees understand the CSR- related work and their part to play. The purpose of this study is to investigate if CSR permeates a major industrial company and the importance of internal communication. Based on the stated purpose, these questions have been derived:   <ul type="disc">How can the organization's management and planning implementation of CSR be described? In what way can the organization's internal communication of CSR be described? <ul type="disc">What obstacles and possibilities regarding internal communication of CSR can be identified and how can these be understood?   The empirical data has been collected through interviews with strategically selected individuals within the chosen industrial company. Due to ethical reasons, the company will be anonymous and so also the informants. The study is based on theories of internal communication and strategic implementation. The analysis indicates that a complex organizational structure creates variations in communication and implementation while at the same time, trategic-level managers have chosen not to communicate the CSR-strategy in its full context. It may therefore affect the ability of employees to relate their daily work to the overall sustainability work. Which may have resulted in a motivational gap having arisen between strategic and operational levels. This can be explained by the fact that an information and knowledge shift has reduced employee understanding of the CSR-strategy and thus their ability to transform CSR from word to action. An apparently inadequate internal communication system can thus be said to make CSR a paper product.

Sammanfattning   Titel: Relationen mellan ledarskap och hållbarhet i svenska kommuner. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi  Författare: Latifa Aitattaleb &amp; Karin Östling Handledare: Daniella Fjellström Datum: 2022 - juni   Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur Sveriges kommunala organisationer arbetar med hållbarhet och relevansen av CSR, samt att bidra till ökad kunskap inom den offentliga sektorn om hållbarhet och Agenda 2030. Detta syfte besvaras med hjälp av följande forskningsfrågor; Hur påverkar ledarskapet hållbarhetsarbetet i svenska kommuner? På vilket sätt är CSR relevant inom kommunal verksamhet? samt Hur arbetar svenska kommuner med Agenda 2030 i sitt hållbarhetsarbete?   Metod: Forskningen består av en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomförda på nio respondenter från åtta olika kommuner med befattningar med ledarroll. De semistrukturerade intervjuerna innehöll frågor som berörde ledarskap, hållbarhet samt Agenda 2030.   Resultat och slutsats: Resultatet visar att ledare inom offentlig organisation har en påverkan i engagemang och medvetenhet inom hållbarhetsfrågor genom sitt ledarskap, vilket kan stärkas genom att praktisera en etisk ledarstil. Termen CSR förekommer inte i den offentliga sektorn eftersom dess kärnverksamhet redan syftar på att öka samhällsnyttan lokalt. Resultaten visade även att kommuner aktivt arbetar med att integrera Agenda 2030 genom olika styrdokument och strategier samt deltagande i Glokala Sverige.    Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit till fördjupad kunskap om hur landets kommuner arbetar med hållbarhet i allmänhet och Agenda 2030 i synnerlighet. Den stärker tidigare studier och bidrar dessutom med att ge en bredare, aktuell insikt hur det aktiva arbetet med hållbarhet genom ledarskap praktiseras i den offentliga sektorn.    Förslag till fortsatt forskning: För att kunna få ytterligare infallsvinklar så föreslår vi att gruppintervjuer genomförs under samma tema inom offentlig sektor, där en grupp representerar ledning och en styrelse, för att utmynna än mer förståelse och kunskap i ämnet. / Abstract   Title: The relationship between leadership and sustainability in Swedish municipalities. Level: Bachelor's degree in the subject Business Administration Authors: Latifa Aitattaleb &amp; Karin Östling Supervisor: Daniella Fjellström Date: 2022 - June   Aim: The purpose of the survey is to create an understanding of how Sweden's municipal organizations work with sustainability and the relevance of CSR, and to contribute to increased knowledge in the public sector about sustainability and Agenda 2030. This purpose is answered with the help of the following research questions; How does leadership affect the sustainability work in Swedish municipalities? In what way is CSR relevant in municipal activities? and How do Swedish municipalities work with Agenda 2030 in their sustainability work?   Method: The research consists of a qualitative study with semi-structured interviews conducted on nine respondents from eight different municipalities with positions that have leadership roles in different areas. The semi-structured interviews included questions related to leadership, sustainability and Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Result and conclusions: The result of this study shows that leaders in public organizations have an influence in commitment and awareness in sustainability issues through their leadership, which can be strengthened by an ethical leadership style. The term CSR does not occur in the public sector because its core business already aims to increase the benefit to society locally. The results also showed that municipalities are actively working to integrate Agenda 2030 through various governing documents and strategies as well as participation in Glokala Sverige.   Contribution of the thesis: This study has contributed to in-depth knowledge of how the country's municipalities work with sustainability in general and Agenda 2030 in particular. It strengthens previous studies and helps to provide a broader, relevant insight into how active work with sustainability through leadership is practiced in the public sector.   Suggestions for future research: In order to get further perspectives, we propose that group interviews would be conducted under the same theme in the public sector, where a group represents management and a group represents the bord, in order to result in even more understanding and knowledge in the subject.

Titel: CSR i tider av Covid-19-pandemin - En kvantitativ studie om Covid19-pandemins påverkan på svenska börsbolags CSR-aktiviteter Författare: Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson Handledare: Torbjörn Tagesson Nyckelord: Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemin,innehållsanalys Bakgrund: Covid-19-pandemin hade sin startpunkt år 2020 och är en kris som påverkat enskilda individer, samhällen och företag. I tidigare studierges ingen entydig indikation om hur företags CSR-aktiviteter påverkasav oförutsedda, ej företagsspecifika kriser. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur omfattningen av svenskabörsbolags CSR-aktiviteter har förändrats under den pågående Covid19-pandemin; således mellan åren 2019–2020. Forskningsfråga: Har svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteter minskat/ökat eller inte påverkats under Covid-19-pandemi-året 2020 i jämförelsemed 2019? Metod: Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och har en explorativoch explanativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt. Studiens syfte uppfylls genom att utföra en innehållsanalys avsekundärdata i form av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter från företag noterade på Stockholmsbörsen. Resultat: Studien visar att svenska börsbolags omfattning av CSR-aktiviteterdelvis ökat under Covid-19-pandemin. Omfattningen av CSRaktiviteter kopplade till den miljömässiga och den socialadimensionen av CSR visade sig öka under Covid-19-pandemin. Däremot visade sig omfattningen av totala CSR-aktiviteter samt CSRaktiviteter kopplade till den ekonomiska CSR-dimensionen varaopåverkade under Covid-19-pandemin. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till ökad kunskap om hur Covid-19-pandemin påverkat omfattningen av svenska börsbolags CSR-aktiviteter. Detta kan ökaförståelsen för vilken effekt en oförutsedd, ej företagsspecifik krispåverkar företags arbete med CSR. / Title: CSR in times of the Covid-19 pandemic - A quantitative study of theimpact of the Covid-19 pandemic on CSR activities at companieslisted on the Stockholm Stock Exchange Authors: Ellinor Gustafsson och Joel Mattsson Supervisor Torbjörn Tagesson: Keywords: Corporate Social Responsibility, CSR, Covid-19-pandemic, contentanalysis Background: The Covid-19 pandemic had its starting point in 2020 and is a crisisthat has affected individuals, societies, and companies. There havebeen no one-sided indications of how companies' CSR activities areaffected by unpredictable and non-company-specific crises in earlierstudies. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether and how the extentof Swedish listed companies' CSR activities has changed during theongoing Covid-19 pandemic; between the years 2019–2020. Research question: Has the extent of Swedish listed companies' CSR activities decreased /increased or not been affected during the Covid-19 pandemic year2020 in comparison with 2019? Method: The study has a quantitative research strategy and has an exploratoryand explanatory research method with a deductive approach. Thepurpose of the study is fulfilled by performing a content analysis ofsecondary data in the form of annual reports and sustainabilityreports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange. Result: The study shows that Swedish listed companies' extent of CSRactivities partially increased during the Covid-19 pandemic. The studyfound CSR activities linked to CSR's environmental and socialdimension increased during the Covid-19 pandemic. However, theextent of total CSR activities, as well as CSR activities linked to theeconomic CSR dimension, were found to be unaffected during theCovid-19 pandemic. Contribution: The study contributes to increased knowledge of the effect that theCovid-19-pandemic has had on Swedish listed companies' CSRactivities. This study can increase the understanding of what impactan unpredictable, non-company-specific crisis may have oncompanies' work with CSR.