Problem: In this study, tour operators' perceptions of market changes linked to the pandemic have been investigated. Based on their perceptions, the most effective competition strategies have been described both before and after the pandemic. Aim: The study's intention was to gain an understanding of how Swedish tour operators experience changes in the tourism industry linked to Covid-19 and what competition strategies the companies use before and plan to use after the pandemic. Method: The study uses a qualitative research strategy with an inductive approach and grounded theory as a method. The collected data material has been analyzed mainly by in-depth interviews which were then transcribed and coded from Glaser’s point of view, containing open, selective, and theoretical phase. This resulted in two core categories that expressed the study's main problems: competition strategies and the tourism industry and competition in Sweden. Conclusion: The study results have shown that the most effective competition strategies according to Swedish tour operators are customer orientation, vertical integration, and digitalization. Regarding perceptions of market changes, respondents believe that there have been no major changes in the tour operator market, but the pandemic has affected the tourism industry and competition in general, where market demand and competition between other industries have changed. In addition, the competition strategies used by companies before the pandemic were effective and provide competitive advantages, which results in that these strategies will be largely unchanged after the pandemic. / Problemställning: I denna studie har researrangörernas uppfattningar om marknadsförändringar kopplade till pandemin undersökts. Baserat på deras uppfattningar har de mest effektiva konkurrensstrategierna beskrivits både före och efter pandemin. Syfte: Studiens avsikt var att få förståelse över hur svenska researrangörer upplever förändringar i turistbranschen kopplade till Covid-19 samt vilka konkurrensstrategier företagen använder sig av innan och planerar att använda efter pandemin. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsstrategi med induktiv ansats samt grundad teori som metod. Det insamlade datamaterial har analyserats främst med hjälp av djupintervjuer som sedan transkriberades och kodades utifrån Glasers syn, innehållande den öppna, selektiva och teoretiska fasen. Detta resulterade i två kärnkategorier som uttryckte studiens huvudproblematiken: konkurrensstrategier och turistbranschen och konkurrensen i Sverige. Slutsats: Studien resultat har visat att de mest effektiva konkurrensstrategierna enligt svenska researrangörer är kundorientering, vertikal integration och digitalisering. När det gäller uppfattningar om marknadsförändringar anser respondenterna att det inte har skett några större förändringar på researrangörsmarknaden, men pandemin har påverkat turistindustrin och konkurrensen i allmänhet, där marknadens efterfrågan och konkurrens mellan andra industrier har förändrats. Dessutom ansågs de konkurrensstrategier som företag använde före pandemin vara effektiva och ge konkurrensfördelar, vilket resulterar i att dessa strategier kommer i stort sett att vara oförändrade efter pandemin.

Remote work was already an ongoing trend amongst software developers, but the sudden and unexpected occurrence of the COVID-19 pandemic made it normal due to the obligations for many people to stay and work from home.  To go from the safeness of the work office with an always-working Internet connection and colleagues around to exchange ideas with, to working from home can be a big change from one day to another. Without a good structure or adjustment from the organization, this would lead to a decrease in good work results, communication issues and difficulty for managers to keep track of what is done and by whom. To facilitate this, commonly used methods are the Agile Methodologies. Beck et al. (2001) make it significant in the 12 principles of Agile that the most efficient and effective method of conveying information is by face-to-face conversation for the best results. Investigating the work that was done face-to-face previous to the pandemic but is now done remotely from home within agile teams is therefore of much relevance today. This thesis was intended to investigate and learn how the use of agile methodologies has facilitated the sudden transition to remote work from home and affected the aspects of communication and work results within an agile development team. The study was conducted using the qualitative method with interviews consisting of seven open-response and two closed-response questions with respondents in agile teams from a software development company in Sweden. The analysis was made thematically in relation to Bridge’s Transition Model, and in relation to previous research. The study identified three themes to answer the research question based on the theoretical framework; The Change, Communication and Work Results. The results of the study show that the use of Agile Methodologies indeed has simplified the sudden transition to remote work from home, which was called The Change, as many of the agile practices already were done online previous to the pandemic. The study has also concluded that the use of Agile Methodologies has positively affected the aspects of communication and work results in an agile team, as it was found that forms of communication became more creative as they occurred more frequently while working from home, and it ultimately led to more valuable end-results. / Distansarbete var redan en pågående trend bland mjukvaruutvecklare, men den plötsliga och oväntade förekomsten av COVID-19-pandemin gjorde det normalt på grund av restriktionerna för många människor att arbeta hemifrån. Att gå från arbetskontorets säkerhet med en alltid fungerande internetuppkoppling och kollegor runt om för att diskutera idéer med, till att arbeta hemifrån kan vara en stor förändring från en dag till en annan. Utan en bra struktur eller anpassning från organisationen skulle detta leda till en minskning av goda arbetsresultat, dålig kommunikation och svårigheter för chefer att hålla reda på vad som görs och av vem. Vanliga metoder att använda för att underlätta detta är de agila metoderna. Beck et al. (2001) gör det tydligt i de 12 principerna för Agile att den mest effektiva metoden för att förmedla information i ett projekt är genom konversationer face to face, för bästa resultat. Att undersöka det arbete som innan pandemin gjordes face to face men nu görs på distans hemifrån inom agila team är därför av stor relevans idag. Denna studie var avsedd att undersöka och få kunskap om hur användningen av agila metoder har underlättat den plötsliga övergången till distansarbete hemifrån och påverkat aspekterna av kommunikation och arbetsresultat inom ett agilt utvecklingsteam. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa metoden med intervjuer bestående av sju öppna frågor och två slutna svarfrågor med respondenter i agila team från ett mjukvaruutvecklingsföretag i Sverige. Analysen gjordes tematiskt i förhållande till Bridge’s Transition Model och i förhållande till tidigare forskning. Studien identifierade tre teman för att besvara forskningsfrågan utifrån det teoretiska ramverket; The Change, Communication och Work Results. Resultaten av studien visar att användningen av agila metoder har förenklat den plötsliga övergången till distansarbete hemifrån, eftersom många av de agila aktiviteterna redan gjordes online före pandemin. Studien har också dragit slutsatsen att användningen av agila metoder har påverkat aspekterna kommunikation och arbetsresultat positivt i ett agilt team, eftersom det visade sig att kommunikationsformer blev mer kreativa eftersom kommunikationen blev mer frekvent inträffande när de arbetade hemifrån, och det ledde slutligen till mer värdefulla slutresultat i projekt.

The purpose of the current study is to examine the experiences of social workers who have worked with violence in close relationships during the restrictions of the Covid-19 pandemic. In addition, the study aims to investigate how social workers felt that their approach and discretion were affected during the pandemic's restrictions. The previous research as well as the theoretical concepts Discrection and Coping Strategy have formed the study's theoretical basis which has been used to analyze the study's results through a thematic analysis. The study has a qualitative approach with five semi-structured interviews whose respondents work on various supportorganizations that work with violence in close relationships. The results of the study showed that the social worker's experiences clarified that the organizations have followed the restrictions and designed new approaches to be able to reach victims of violence who need support and help. The social workers' personal competence and discretion were decisive factors as to whether the social workers' approach was shaped during the pandemic. The results also showed that it varied in the experiences around the pandemic's impact. The organizations had to adapt to the digitalization of social work, which in turn resulted in varying challenges in social work. / Den aktuella studiens syfte är att undersöka erfarenheter hos socialarbetare som har arbetat med våld i nära relationer under Covid-19 pandemins restriktioner. Dessutom syftar studien till att undersöka hur socialarbetare upplevde att deras tillvägagångssätt och handlingsutrymme påverkades under pandemins restriktioner. Den tidigare forskningen samt de teoretiska begreppen Handlingsutrymme och Copingstrategi har utgjort studiens teoretiska underlag som har använts för att analysera studiens resultat genom en tematisk analys. Studien har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer vars respondenter arbetar på olika stödverksamheter som arbetar med våld i nära relationer. Studiens resultat visade att socialarbetarens erfarenheter synliggjorde att verksamheter har tillämpat restriktionerna och utformat nya tillvägagångssätt för att kunna nå våldsutsatta personer som behöver stöd och hjälp. Socialarbetarnas personliga kompetens och handlingsutrymme var avgörande faktorer till huruvida socialarbetarnas tillvägagångssätt formades under pandemin. Resultatet visade dessutom att det varierade i upplevelserna kring pandemins påverkan. Den främsta påverkan som verksamheterna fick anpassa sig efter var digitaliseringen av det sociala arbetet som i sin tur resulterade i varierande utmaningar i det sociala arbetet.

I och med Covid-19 pandemin började allt fler arbeta på distans i hemmamiljö och tidigare studier har visat olika utfall som till exempel ökade och minskade muskuloskeletala besvär. Det var lämpligt att genomföra en studie om upplevelser av fysisk hemarbetsmiljö hos tjänstemän inom IT branschen under Covid-19 pandemin för att eventuellt kunna komplettera befintlig forskning och bidra till arbetsgivares riktlinjer om fysisk arbetsmiljö för distansarbete. Det empiriska materialet samlades utifrån fem semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att informanterna kunde uppleva fysiska förändringar med två olika utgångspunkter, enklare att bli mer fysisk aktiv och enklare att bli sittande framför datorn i långa perioder. Informanterna upplevde även olika ergonomiska förutsättningar att skapa anpassade arbetsstationer både med möjligheter och begränsningar. Resultatet kan bero på ökad upplevd balans mellan arbete och fritid, tidsflexibilitet, familjesituation, bostadsyta och arbetsgivarens stöttning. Utifrån resultatet skulle det kunna vara väsentligt att arbetsgivare stöttar arbetstagare med kunskap i ergonomi och utrustning vid distansarbete i hemmet. Studien kan ses som en ingång till fortsatt kvalitativ forskning om fysiska aspekter av arbetsmiljö vid distansarbete.

I och med rådande covid-19 pandemi har flera restriktioner införts som bland annat social distansering och att arbeta hemifrån om möjlighet finns, som en följd av pandemin och dess restriktioner har våra sociala kontakter minskat både på arbetet och privat. Det har tidigare rapporterats om både för-och nackdelar med att arbeta hemifrån och effekten på den arbetsrelaterade hälsan skiljer sig i tidigare forskning. Många tidigare studier som berör covid-19 och arbetshälsa är utförda i andra länder med hårdare restriktioner och andra förutsättningar, det finns därför en kunskapslucka och det upplevs också finnas behov av mer forskning kring hur förutsättningar i vår arbetsmiljö har förändrats i och med covid-19 pandemin. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare upplever sin sociala arbetsmiljö vid arbete hemifrån under covid-19 pandemin. Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod och intervjuerna utfördes genom digitala kommunikationsverktyg. Studien innefattar 10 informanter som arbetar inom en kommunal sektor som i och med pandemin arbetar hemifrån. Resultatet visade att de upplevde sin sociala arbetsmiljö som väldigt annorlunda med endast digital kontakt med kollegor och chef. Upplevelser av den sociala arbetsmiljön innefattade färre sociala och spontana kontakter, dock försökte informanterna att prata kontinuerligt med sina kollegor och det upplevdes viktigt att stötta varandra. De upplevde också fördelar och nackdelar med att kommunicera via digitala verktyg men upplevelsen var att samarbetet med kollegor fungerade bra även om det fanns vissa svårigheter. Informanterna hade olika upplevelser av kontakten med chef och möjligheterna till att få stöd. / With the current COVID-19 pandemic, several restrictions have been introduced, including social distancing and working from home if possible, as a result of the pandemic and its restrictions, our social contacts have decreased both at work and in private life. There have been previous reports of both the pros and cons of working from home and the effect on work-related health differs in previous research. Many previous studies concerning COVID-19 and occupational health have been carried out in other countries with tighter restrictions and other conditions, there is therefore a knowledge gap and there is also a need for more research into how conditions in our work environment have changed with the COVID-19 pandemic. The purpose of the study is to investigate how employees experience their social work environment when working from home during the COVID-19 pandemic. This study is a qualitative study with semi-structured interviews as a method and the interviews take place through digital communication tools. The study includes 10 informants who are working from home during the pandemic. The results showed both that the informants perceived their social work environment as very different with only digital contact with colleagues and managers. Experiences of the social work environment included fewer social and spontaneous contacts, however, the informants tried to talk continuously with their colleagues and it felt important to support each other. They also experienced the advantages and disadvantages of communicating through digital tools, but the experience was that the collaboration with colleagues worked well even though there were some difficulties. The informants had different experiences of contact with the manager and the possibilities for receiving support.

With teleworking becoming an increasingly normalized work arrangement after the Covid-19 pandemic, it opens up possibilities for workers to be located elsewhere than their workplace. This indicates that work-related relocation may not be a necessity anymore for parts of the workforce, because they can choose to work remotely instead of relocating. The overall purpose of the thesis has been to investigate whether the normalization of telework as a part of the employee value proposition’s benefits will make people in the workforce less likely to relocate for work. The employee value proposition theory was used to understand the current role telework has as a part of the benefit component, and how telework may affect the employees' likelihood to relocate for work. Two research questions were used to answer the overall purpose:  Has telework resulted in the benefit component having a greater influence than other components for the workforce? Has telework offered as a benefit made people in the workforce less likely to relocate for work? The research purpose for the study was exploratory and the research approach was a deductive, qualitative study approach. Semi-structured interviews were used to collect the data and the sampling were selected by both the purposive and snowball sampling method. The sample for the interviews were employees who have a job where it is possible to do teleworking and were between 25-35 years old. After the interviews were conducted, the data was analyzed by using thematic analysis. The finding of the study indicates that the influence of the benefit component did not change compared to previous research and still had a mid-level of importance. It is not likely that telework has made the benefit component to have an overall greater influence compared to other components, but there were components such as affiliation that were very influential when making relocation decisions. It was also found that family members, especially partners and children, were a big influence on relocation decisions. The participants were more likely to consider teleworking instead of relocating when they had partners and children. Several of them could not see themselves only doing teleworking long-term though, because the connection with the colleagues and team at their workplace were also important. The findings of the study indicate that human connection and relationships have become increasingly important for the employees, and this affects both their teleworking and relocation decisions.