På grund av pandemin COVID-19 råder det en extern kris i samhället, detta har påverkat många människor men inte minst organisationer. Myndigheter har utfärdat särskilda restriktioner vilket gör att organisationer måste anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta har lett till att organisationer måste anamma de åtgärder som myndigheter utfärdat då de inte kan bedriva sin verksamhet på samma sätt. Detta har lett till att organisationerna måste arbeta internt med att hantera den externa krisen. Denna kvalitativa studie ämnar att undersöka hur den interna krishanteringen samt kriskommunikationen ser ut i idrottsorganisationer under en extern kris. Vilka åtgärder som vidtagits och hur organisationens interna kommunikation ser ut. För att få svar på hur idrottsorganisationer blivit påverkade av den externa krisen har semistrukturerade intervjuer genomförts med beslutsfattande personer inom IK Sävehof och Önnereds HK, två elithandbollsorganisationer baserade i Göteborgsområdet. Dessa intervjuer har stått för grund till empiriinsamlingen. Det resultat och slutsats som kommit fram genom att analysera empirin är att pandemin COVID-19 har haft en stor påverkan på den interna organisationen i handbollsklubbarna. Båda klubbar står inför liknande hot då de återfinns inom samma bransch samt att båda arrangerar stora arrangemang i form av ungdomsturneringar där Sävehof har fått ställa in och Önnered hotas av att ställa in på grund av COVID-19. Detta är de mest inkomstbringande källorna för respektive förening och det är en stor ekonomisk förlust. Ingen av organisationerna hade en tydlig bearbetat krishantering innan COVID-19, vilket är något som hade varit gynnsamt att ha då det kan ge en fördel när en kris väl inträffar. / Due to COVID-19 pandemic, there is an external crisis in society which has affected many people, as well as organizations. Authorities have issued special restrictions due to COVID-19. Hence organizations must adapt their activity to these restrictions and embrace measures that the authorities have issued. The organizations cannot continue their activities in the same way as before the COVID-19 pandemic. Hence there has been a major impact in society which has led organizations to work internally to deal with the external crisis. This qualitative study aims to investigate what the internal crisis management and crisis communication look like in sports organizations during an external crisis. What actions have been taken and how the organization’s internal communications looks like. In order to get answers to how the sports organizations have been affected by the external crisis, semi-structured interviews have been conducted with decision-making people within IK Sävehof and Önnereds HK, which are two elite handball organizations based in the Gothenburg area in Sweden. These interviews have provided the basis for the empirical data collection. The results and conclusion reached by analyzing the empirical data is that the COVID-19 pandemic has had a major impact on the internal organizations of the handball clubs. Both clubs face the same threat as they are found in the same industry, both have major events in form of youth tournaments where Sävehof has had to cancel and Önnered is threatened to cancel due to COVID-19. These events are the most generating sources of income for each organization which means that it is a great financial loss. Sävehof is a larger organization than Önnered, which can be studied in the way they handle the crisis internally as Sävehof has larger resources. None of the organizations had a clearly processed crisis management. This is something that would have been beneficial to have when an external crisis strikes. The essay is written in Swedish.

Den världsomfattande coronapandemin har påverkat mänskligheten på många plan och Sverige har tvingats möta en kris som krävt stora uppoffringar, både individuellt och kollektivt. I mars 2020 höll därför statsminister Stefan Löfven sitt första tal till nationen. I november samma år höll han det andra. Två tal till nationen under samma år och som bemöter samma kris är en historisk händelse som vi valt att analysera. Som kommunikationsstudenter ansåg vi det intressant att analysera retoriken och den retoriska situationen kring talen samt kriskommunikationen i relation till pandemin. Med tanke på coronapandemins aktualitet och den ovanliga talsituation som ett tal till nationen är, finns det ett allmän intresse för denna typ av studie och studien kommer behålla sitt värde för många år framöver. Studien har vi gjort med hjälp av en kvalitativ textanalys med fokus på retorisk ochsemiotisk analys och med hjälp av teorier rörande kriskommunikation och diskursanalys. Frågor vi ställt rör vilka skillnader som finns vad gäller retorik och semiotik mellan de båda talen, om det finns särskilda avsnitt i talen som har särskilda syften och i sådana fall vad dessa är, samt om det finns skillnader i Löfvens tonalitet och framställning. Utifrån dessa frågor kunde vigöra en retorisk analys och en semiotisk analys som i sin tur lade grunden för en analys kringkriskommunikationen och diskursen i samhället i mars respektive november 2020. Vi kom fram till att de retoriska och semiotiska skillnaderna mellan talen är få, men att det finns en viss skillnad i tonalitet och framställning vilket är ett resultat av den förändrade diskursen kring pandemin. / The corona virus has affected the world globally on many levels and together with the rest of theworld, Sweden has been forced into a crisis, which affected the citizens both individually and nationally. In Mars 2020, Swedish head of State Stefan Löfven spoke to the nation addressing thepandemic for the first time. In November the same year, he did it a second time. As this is a historical event we decided to analyze these two speeches regarding the corona virus. Since we are communication students we find it interesting to analyze the rhetoric as well as the semiotic situation regarding the speeches and the pandemic. Considering the timeliness of the coronapandemic and the unusual speech situation that a speech to the nation is, there is a public interest in this type of study and it will retain its value for many years to come. We made this study by using a qualitative text analysis, focusing on rhetoric andsemiotic analysis together with theories concerning crisis communication and discourse analysis. we have asked are if there are any rhetoric and semiotic differences between thetwo speeches, if there are several parts of the speeches with a specific purpose and in that casewhich they are and also if there are any differences regarding voice and formality. From these questions, we did a rhetorical as well as a semiotic analysis, which formed the base for further analysis regarding crisis communication and the discourses about the pandemic in March and November 2020. From this study we can see that the rhetorical and semiotic differences between thespeeches are few, but that there are some differences in voice and formality which are a result ofthe varying discourse in Sweden regarding the pandemic between March and November

Covid-19, also known as the coronavirus, took the world by storm after the outbreak in Wuhan in December 2019. A rapid spread of infection started and it is still ongoing. Many parts of the society are affected, and the flow of information to society has not been as important for long. That information is interpreted and transmitted correctly is of great importance. How are recommendations from responsible authorities interpreted at national level, at regional level, and at local level?    This policy study analyzes regulations and documents from national, regional and local levels of society on the basis of the theories Risk and Crisis communication, Distributed Cognition and quality theory. Finally, it contributes to an increased understanding of how public Risk and Crisis communication is interpreted from national to regional and local levels of society during an ongoing pandemic.   By analyzing the result with a WPR approach to analysis, the study finds a lack in communication, which leads to the information representation from regional and local society levels not being optimal during a crisis situation like COVID-19. The study finds patterns in the communication that can be improved and one conclusion is that DC can be used as an explanatory model to how information is being spread through different levels of society. Proposals for further research is to examine how DC can be applied in the development of communication for information transfer and how the quality theory can be applied to better the information transfer. / COVID-19, även känt som coronaviruset, tog världen med storm efter utbrottet i Wuhan december 2019. En snabb smittspridning startade och pågår fortfarande. Flödet av information till samhället har inte varit så viktig som i detta skede på länge i och med att många delar av samhället påverkas. Att information tolkas och överförs på rätt sätt är av stor betydelse. Hur tolkas information och föreskrifter angående COVID-19 från ansvariga myndigheter på nationell nivå till den regionala och lokala informationsrepresentationen?    I denna policystudie analyseras föreskrifter och skrifter från nationella, regionala och lokala aktörer genom att teorierna Risk- och Kriskommunikation, Distributed Cognition (DC) och kvalitetsteori används. Resultatet kan leda till ökad förståelse om hur offentlig risk- och krisinformation tolkas från nationell till regional och lokal nivå under en pågående pandemi.    Genom att analysera resultatet med en ’What´s the problem represented to be?’-analys (WPR-analys) finner studien brist i kommunikationen, vilket leder till att informationsrepresentationen från regional och lokal nivå inte är optimal vid en krissituation likt COVID-19. Studien finner mönster i kommunikationen som kan förbättras och en slutsats är att DC kan användas som förklaringsmodell till hur information sprids mellan olika samhällsnivåer. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur DC kan tillämpas vid utveckling av kommunikation för informationsöverföring och hur kvalitetsteorin kan tillämpas för att förbättra informationsöverföringen.

The ‘Red Phone’, understood as a telephone connection between the Cremlin and the White House, never existed. In this paper I treat it as a hybrid object of knowledge, whose materiality is mixed with facts and fictions. When the fictitious object first appeared in literature and film it was still relatively amorphous and insignificant. Only due to an increased production of signs, symbolic attributions, narrative strategies and rhetorical figures was the notorious Cold War apparatus constituted. As a discursive object the ‘Red Phone’ in turn provides specific information on a form of knowledge characteristic of this period. The ‘Red Phone’ is closely connected to crisis situations that deal with apocalyptic scenarios. To better understand this hybrid object this paper will analyze the short story „Abraham ’59 – A nuclear Fantasy“ (Harvey Wheeler) and the novel Fail-Safe (Eugene Burdick/Harvey Wheeler) that both stage a telephone connection between Moscow and Washington, which aims at deescalating a crisis situation.

This study investigates what roles the Chinese state-owned media play in the Covid-19 outbreak in terms of what kind of messages they delivered on Weibo and the quality of the messages. It also explores how the public is engaged with these messages on Weibo. Both the messages and the engagement are examined by mix-method content analysis.   The exploration of the Weibo messages relies on the Crisis and Emergency Risk Communication (CERC) framework. The CERC framework combines various existing theories and compiles them into a communication guideline for a health crisis. This study examines the messages by focusing on sensemaking and self-efficacy. Sensemaking is informing the public of the nature of the crisis; self-efficacy reflects people’s confidence in the capacity to change behaviours and deal with the problems. It was found that Weibo provides a platform for delivering sensemaking messages and self-efficacy messages in the coronavirus outbreak. However, considering the accuracy, relevance and intelligibility of strategic health communication, the quality of the messages is debatable in some cases.   The exploration of social media engagement relies on Liu, Lu and Wang’s virality theory on social media which discusses four aspects of engagement: authority, privacy, evidence and incentive appeal. This study shows how each of these aspects influences how people engage with messages on Weibo: the effect of different authorities on the message engagement; the usage of one-to-one communication and one-to-many communication in the engagement; and the engagement in positive appeals and negative appeals.

Vid krissituationer som berör en hel nation är det av yttersta vikt att kommunikationen mellan myndigheter och medborgare fungerar. Den måste vara utformad på ett tillgängligt sätt för att så många som möjligt ska kunna ta del av informationen. I samband med covid-19-pandemin skickade Folkhälsomyndigheten (FoHM) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), på uppdrag av regeringen, ut ett sms till befolkningen med syftet att uppmana om att följa de nya restriktionerna. Meddelandet väckte stor uppståndelse i media och på sociala medier där det bland annat dömdes som innehållslöst, blev förlöjligat i jämförelse med liknande kommunikation i andra länder och fick kritik för att sakna en klickbar länk. Meddelandet skickades även bara ut på svenska.  Denna studie fokuserar på att granska originalmeddelandet och med hjälp av metoder som textanalyser, enkäter och intervjuer undersöka behovet av och möjligheten till en förbättring av kommunikationen. Med stöd i teorier om klarspråk, lättläst, krisinformation, lässvårigheter och visualisering har jag utvärderat originalmeddelandet utifrån ett tillgänglighetsperspektiv samt skapat och testat olika gestaltningsförslag. Utifrån resultaten har jag formulerat tydliga riktlinjer vars syfte är att effektivisera utformandet av denna typ av kommunikation.  Resultatet av rapporten visar att omfattande förbättringsmöjligheter finns och att de riktlinjer jag kommit fram till eventuellt skulle kunna underlätta för myndigheter i deras arbete med kortfattad kriskommunikation.  Studien är ett examensarbete för avläggande av filosofie kandidatexamen inom Informationsdesign med inriktning mot Textdesign. / In the event of a crisis that affects a whole nation it is of utmost importance that the communication between the authorities and the citizens is satisfactory. It needs to be designed in an accessible way so that as many as possible can assimilate the information. During the covid-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden (FoHM) and the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), sent out an SMS, on behalf of the Swedish government, to urge the citizens to follow the newly enforced restrictions. The message caused a great stir in the media as well as on social media where it was accused of being empty, was ridiculed in comparison with similar communication in other counties and received criticism for not including a clickable link. Also, the message was only sent out in Swedish.  This thesis focuses on examining the original message and through the methods of text analysis, surveys and interviews explore the necessity of and possibilities for an improvement of the communication. With support in theories of plain language, writing very legible, crisis communication, reading difficulties and visual perception I have evaluated the original message from an accessibility perspective and created then tested different design proposals. Based on the results I have put together a set of guidelines that might help streamlining the process of forming this type of communication in the future.  The result of the study shows that there is room for extensive improvements and that the guidelines I have formulated might help agencies in their work with short crisis communication.  This study is a bachelor’s thesis in the field of Information design with focus on Text design.

Bakgrund: När covid-19 spred sig i Sverige under våren 2020 blev både samhället, näringslivet och andra samhällsfaktorer drabbade. Regeringen utformade flera restriktioner under årets gång och speciellt drabbad blev restaurang- och hotellbranschen. För företagen blev det snabbt viktigt att anpassa sig och tillämpa rätt strategi för att överleva. När covid-19 drabbade världen i modern tid skapade det ett unikt tillfälle att undersöka vilka faktiska strategival företag har tillämpat under en kris. Syfte: Syftet med studien är att nå en djupare förståelse i hur företag arbetat med strategiförändringar till följd av covid-19 och hur planering används i företags strategiarbete. Metod: I denna studie tillämpas en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att kunna undersöka forskningsfrågan har en intervjustudie gjorts. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer från sex olika företag som ligger till grund för empirin. Slutsats: I studien framkommer det att samtliga företag har arbetet med att tillämpa nya strategiförändringar för att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet till följd av covid-19. Företagen har inte använt någon långsiktig planering vid deras strategiarbete. Deras strategiarbete i covid-19 har istället handlat om kortsiktig planering, samarbete, kommunikation och kreativt entreprenörskap. / Background: When covid-19 spread in Sweden in the spring of 2020, both society, business and other important societal factors were affected. The government designed several restrictions during the year and the restaurant and hotel industry was particularly affected. For companies, it quickly became important to adapt and apply the right strategy to survive. When covid-19 hit the world in modern times, it created a unique opportunity to examine strategy choices companies have applied during a crisis. Purpose: The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how companies worked with strategy changes as a result of covid-19 and how planning is used in companies' strategy work. Method: In this study, a qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to investigate the research question, an interview study has been conducted. Data have been collected through semi-structured interviews from six different companies that form the basis of the empirical data. Conclusion: The study shows that all companies have had to apply new strategy changes in order to stay in business due to the covid-19. The companies have not used any long-term planning in their strategy work. Their strategy work in covid-19 has instead focused on short-term planning, collaboration, communication and creative entrepreneurship.

Denna studie syftade till att analysera hur krisen med pandemin Covid-19 har hanterats inom fastighetsbolaget AMF Fastigheter samt att utvärdera hur väl krishanteringsplanen har implementerats under krisens gång. Studien var av kvalitativ form där intervjuer genomfördes med personer som är i ledande positioner på AMF Fastigheter. Resultaten visade på att AMF Fastigheter har gynnats av att ha följt en förutbestämd krishanteringsplan som innehåller information om vad som ska göras och kommuniceras under krisen. Däremot har viss improvisation skett under tidens gång på grund av att de ibland ställdes inför nya främmande situationer, varför det går att argumentera för att företag bör vara öppna för viss improvisation. Vidare visade även resultaten på att personliga karaktärsdrag och tidigare erfarenhet från kriser hos medarbetarna har varit värdefullt. Dock visade resultaten på att det ibland har varit för många medarbetare inblandade i beslutprocesser, samt att det ibland togs förhastade beslut som i vissa fall även behövde förtydligas. / This study aimed to analyze how the crisis with the pandemic Covid-19 has been handled within the real estate company AMF Fastigheter and to evaluate how well the crisis management plan has been implemented during the crisis. The study was of a qualitative form where interviews were conducted with people who are in leading positions at AMF Fastigheter. The results showed that AMF Fastigheter has benefited from following a predetermined crisis management plan that contains information on what is to be done and communicated during the crisis. On the other hand, some improvisation has taken place over time since they were sometimes faced with new foreign situations, which is why it can be argued that companies should be open to certain improvisation. Furthermore, the results also showed that personal characteristics and previous experience from crises among employees have been valuable. However, the results showed that there have sometimes been too many employees involved in decision-making processes, and that hasty decisions were sometimes made, which in some cases also needed to be clarified.

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus vars framfart klassades som en pandemi av WHO i mars 2020. Sjukdomen som följer på viruset, covid-19, har i Sverige klassats som samhällsfarlig sjukdom vilket inneburit att myndigheterna kunnat vidta extraordinära skyddsåtgärder. I april 2020 infördes i Sverige särskilda rekommendationer riktade till äldre som innebar en uppmuntran till frivillig karantän. Med vetskap från tidigare studier om att många uppgett att denna karantän resulterat i sämre psykiskt mående och stor oro frågar sig den här studien vilka faktorer som ligger till grund för denna oro. Studien använder sig av befintliga fritextsvar från en redan genomförd enkät. Genom att jämföra resultaten med en teori om psykologisk resiliens av John Reich framkommer att många av de äldre oroar sig på grund av bristande information, på grund av en känsla av förlorad kontroll och på grund av en stor saknad efter socialt umgänge. Vidare känner sig många hopslagna som en enda stor riskgrupp vilket gör att de har svårare att acceptera myndigheters beslut. Genom att segmentera den grupp som skall nås av risk- och kriskommunikation och genom att motivera myndigheternas beslut ökar man det psykologiska välbefinnandet i gruppen samtidigt som följsamheten troligen ökar. / At the end of 2019, a new coronavirus made its appearance and in March 2020 it was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). In Sweden, the disease following infection by the virus, COVID-19, has been classified as a danger to society which have allowed the authorities to apply extraordinary measures. In April 2020, the elderly was encouraged to stay in voluntary quarantine. Knowing from earlier studies that this quarantine has resulted in deteriorating psychological well-being and great anxiety, this paper seeks to understand what factors might be contributing to this anxiety. By studying existing text answers from previous studies and analysing them with regards to a theory of psychological resilience by John Reich, results indicate that increased anxiety stems from lack of information, loss of control and a great longing for social contact. Furthermore, many of the respondents feel wrongfully lumped together in a risk category which makes it harder for them to accept decisions made by the authorities. By segmenting the group that is target for risk and crisis communication, and by giving the grounds for decisions taken by the authorities, psychological well-being and compliance to recommendations would probably be increased.

This diploma thesis focuses on an analysis of crisis communication in food retail chains, using pragmatic linguistic methods. In the theoretical part I deal with speech acts theory from the viewpoint of John L. Austin and Emile Benveniste, Grice's Cooperative Principles and the Theory of Argumentation. I use all these methods in analyzing press releases published by retail chains in the case of a negative food affair. I am therefore interested in the way those linguistic tools are used by the authors in the press releases in order to communicate most effectively in a time of crisis, so as to prevent the loss of either costumers or the good name of the company. I will also focus on the most frequent mistakes made by the authors of press releases. The aim of my thesis is to find out whether it is possible to find some repetitive mechanisms used in the communication of different crisis topics. The main hypothesis is that although there are different crisis situations which need to be communicated, communication methods used in individual press releases are similar and they often recur. Key words: pragmatics, speech acts, cooperative principles, argumentation, crisis communication, food affair, press release.