The objectives of this study are to critically map and analyse past and current  discussions, negotiations and social processes that take place and relate to conditions created by living in- or monitoring the World Heritage City Angra do Heroísmo in the Azores, Portugal. Based on ethnographic fieldwork and qualitative interviews with the stakeholders in the city, the purpose has been to study how, and with what result and consequences, contested values, interests, rhetoric and powers are mobilized and made into dynamic forces for these stakeholders. Hence, this thesis gives a chronological presentation of selected issues and discussions, which have been taking place in the city from 1980 to 2012. The first subjects attended to are the 1980 earthquake and the nomination process which led to the inscription of Angra to the World Heritage List in 1983. However, some of the core objectives relate to the implications of living in a World Heritage City, given the preservation provisions which follow such a classified area. The aim has further been to assess the point of departure for the official monitors and their views on monitoring a vibrant historical area. The discussions analysed relate to the predicaments occurring when modern development is set up against preservation. However, the analyses show how policies and preservation ideals change, as well as how powers and authorities are challenged and affected by forces within and outside the “authorized heritage discourse”. Finally, this study has assessed the notions of pride, local attachment and identity among the inhabitants in Angra. The World Heritage Status can trigger a double sense of feelings; on the one side it holds emotions related to pride and recognition, on the other it represents obstacles for living- and developing the city in accordance with the present needs. World Heritage and tourism are closely linked, and this investigation explores how the stakeholders in Angra relate to the possibilities and threats which tourism holds. Angra represents a site where there is a limited influx of tourist, and we can see how most stakeholders speak for a quality-based tourism. In this respect, one could say there is a prevailing consensus among the stakeholders. Finally, this study has assessed the notions of pride, local attachment and identity among the inhabitants in Angra. These sensations are related to the historical cityscape, an environment which also frames personal experiences and processes. The World Heritage Status can trigger a double sense of feelings; on the one side it holds emotions related to pride and recognition, on the other it represents obstacles for living- and developing the city in accordance with the present needs. Angra do Heroísmo is studied for its particularities, yet comparisons made with other studies reveal that the matters and aspects addressed in this thesis can be universal rather than particular. / Avhandlingen er en kritisk kartlegging og analyse av tidligere og pågående diskusjoner, forhandlinger og sosiale prosesser som er relatert til det å leve i og forvalte verdensarvbyen Angra do Heroísmo på Asorene i Portugal. Basert på etnografisk feltarbeid og kvalitative intervjuer med for eksempel innbyggere, kulturminneforvaltningen, politikere og utviklere har formålet vært å forstå hvordan, og med hvilke konsekvenser, ulike verdier, retorikker, interesser og ressurser er mobilisert og gjort til drivende krefter for disse stakeholderne. Avhandlingen gir en kronologisk fremstilling av utvalgte tematikker og diskusjoner fra 1980 og frem til 2012, hvor de første temaene er knyttet til jordskjelvet som rammet byen i 1980, og den påfølgende nominasjonsprosessen til verdensarvlisten som ga Angra do Heroísmo verdensarvstatus i 1983. Et hovedanliggende for denne avhandlingen er problemstillinger knyttet til det å leve i en verdensarvby, med de restriksjoner som følger et klassifisert område. Videre har målet vært å studere myndighetenes- og kulturminnevernets ståsted og deres bevaringspolitikk. I skjæringspunktet mellom hensynet til bevaring og behovet for utvikling oppstår diskusjoner og forhandlinger, og avhandlingen analyserer utvalgte diskusjoner som hovedsakelig er knyttet til utbyggingsprosjekter. Studien viser imidlertid hvordan bevaringsidealer- og politikk endres, og likeledes hvordan myndigheter og autoriteter utfordres av krefter innenfor og utenfor ‘the authorized heritage discourse’. Avslutningsvis gir avhandlingen en analyse av hvilken betydning verdensarvstatusen har for innbyggerne, noe som berører temaene identitet, stolthet og lokal tilknytning. Verdensarven har således en dobbeltsidig størrelse, som på den ene siden trigger følelser som stolthet og annerkjennelse, mens på den andre siden representerer begrensninger og diskusjoner.

This thesis aims to present and explore a mathematical model of attitude change within society. Building on the foundations set up by Lave and March [2] and Eriksson and Strimling [1] we propose a model which includes the possibility of having an overt as well as covert opinion by any individual on a given issue. We lay out the verbal and mathematical specifications for our model, interpret them in the framework of discrete-time dynamical systems and simulate the behavior using Matlab programming. Finally, we propose three conjectures based on the results of our simulations and proceed to subject two of them to further analytical treatment.

Quotations like the Sharpest Claws describes a multimedia installation composed of paintings and sound that explores the theory of cognitive dissonance, a controversial psychological model that attempts to explain how we deal with inconsistency in incompatible beliefs. Imagination is given primacy as a source for truth-seeking and world-building. The uncanny and surreal are used as entry points into this topic. The title is derived from a description of Eileen Myles’ poetry I once read in an anonymous review. Their writing was described as beyond poetry in a way that it could only be described as such when surrounded by “quotations like the sharpest claws.” This phrase has since stuck with me as a way to describe my own work, dealing with “truth,” “metaphor,” and “cognition”, although in my case these claws are indicative of doubt surrounding the aforementioned subjects.

<p>Småföretag har inte samma finansiella och personella resurser som stora företag och kan få svårt att genomföra önskade IT-relaterade förändringar. De företag som väljer att satsa för att uppnå sina visioner måste många gånger hitta andra lösningar för att nå framgång. Avhandlingen bygger på en åtta månader lång fallstudie i ett småföretag och identifierar kompensationer som ett sätt att lösa problemet.</p><p><em>En kompensation </em>är en ersättning för en förändring i ett informationssystem. Ett exempel på kompensation är att göra dubbelarbete istället för att integrera två informationssystem. Andra exempel är att införa regler för hur informationen skall användas och tolkas istället för att sätta restriktioner i informationssystemet, eller att ta fram en rapport ad hoc med en rapportgenerator istället för att låta externa experter utveckla rapporten direkt i verksamhetssystemet.</p><p>Småföretagens korta planeringshorisont med intuitiva och erfarenhetsbaserade beslutsprocesser bildar <em>en gynnsam miljö </em>för att arbeta med kompensationer - det går snabbt att samla hela personalen och säga: ”nu gör vi så här istället”. Men, kompensationen kan också visa sig vara ett tveeggat svärd. I fallstudien visar sig kompensationerna många gånger bidra till <em>negativa bieffekter </em>när de väl används. Exempel på negativa bieffekter är merarbete, stress, ökad osäkerhet och tekniska problem.</p><p>Fyra risker med att arbeta med kompensationer har identifierats. <em>Resursberoendet</em>: om kompensationen leder till att arbetsbördan ökar, är risken stor att personerna får mindre tid att delta i förändringsarbetet <em>Illusionen</em>: om kompensationen ger sken av att lösningen fungerar i praktiken, är risken stor att ledningens fokus flyttas till andra mer akuta projekt trots att viktiga problem kvarstår. <em>Den tekniska skulden</em>: när tekniska problem inte åtgärdas ordentligt, utan hanteras med kompensationer, ackumuleras problemen till en ”teknisk skuld”. Skulden växer i takt med att nya förändringar genomförs och den tekniska infrastrukturen blir mer och mer komplex. På sikt blir det både svårt och dyrbart att åtgärda problemen. <em>Legitimeringen</em>: om arbetet med kompensationer anses ”fungera i praktiken” kan det bli legitimt att inte lösa problem ordentligt. Det bidrar till att företaget inte utvecklar viktiga kompetenser som till exempel användning av formella metoder, beställarkompetens och förmågan att samarbeta med externa experter.</p><p>Kompensationer är en viktig del i småföretagets arbete med IT-relaterade förändringar och kan inte undvikas. Tidigare forskning har dock inte tagit hänsyn till hur kompensationer påverkar förändringsarbetets framgång. Dessa studier har identifierat <em>framgångsfaktorer </em>som användarinvolvering, VD:s stöd, samarbetet med externa experter och användningen av formella metoder. Den här studien visar på att <em>kompensationerna kan påverka framgångsfaktorerna negativt </em>via de fyra riskerna, exempelvis genom att tiden för användarinvolvering minskar, VD:s fokus förskjuts samt att relationerna med externa experter aldrig utvecklas.</p><p>Implikationen är att <em>kompensationerna måste hanteras medvetet </em>därför att de får konsekvenser som kan vara svåra att förutse intuitivt. Dessa konsekvenser kan bidra till att förutsättningarna för framtida förändringar försämras. Det är därför viktigt att överväga vad som lönar sig mest för att uppnå en varaktig framgång: att <em>tillsätta resurser </em>för att göra de nödvändiga förändringarna i informationssystemen, att sänka <em>ambitionsnivån </em>eller att hitta <em>smarta kompensationer</em>. För småföretag som vill förbättra sättet att bedriva förändringsarbete blir konsekvensen att det inte räcker att ta hänsyn till traditionella framgångsfaktorer. De småföretag som verkligen vill få bättre effekter måste också <em>ifrågasätta hur det egna, invanda sättet att arbeta med IT-relaterad förändring påverkar möjligheterna att genomföra både aktuella och framtida förändringarna.</em></p> / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

Thesis (M.A. (Human Resource Management))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Småföretag har inte samma finansiella och personella resurser som stora företag och kan få svårt att genomföra önskade IT-relaterade förändringar. De företag som väljer att satsa för att uppnå sina visioner måste många gånger hitta andra lösningar för att nå framgång. Avhandlingen bygger på en åtta månader lång fallstudie i ett småföretag och identifierar kompensationer som ett sätt att lösa problemet. En kompensation är en ersättning för en förändring i ett informationssystem. Ett exempel på kompensation är att göra dubbelarbete istället för att integrera två informationssystem. Andra exempel är att införa regler för hur informationen skall användas och tolkas istället för att sätta restriktioner i informationssystemet, eller att ta fram en rapport ad hoc med en rapportgenerator istället för att låta externa experter utveckla rapporten direkt i verksamhetssystemet. Småföretagens korta planeringshorisont med intuitiva och erfarenhetsbaserade beslutsprocesser bildar en gynnsam miljö för att arbeta med kompensationer - det går snabbt att samla hela personalen och säga: ”nu gör vi så här istället”. Men, kompensationen kan också visa sig vara ett tveeggat svärd. I fallstudien visar sig kompensationerna många gånger bidra till negativa bieffekter när de väl används. Exempel på negativa bieffekter är merarbete, stress, ökad osäkerhet och tekniska problem. Fyra risker med att arbeta med kompensationer har identifierats. Resursberoendet: om kompensationen leder till att arbetsbördan ökar, är risken stor att personerna får mindre tid att delta i förändringsarbetet Illusionen: om kompensationen ger sken av att lösningen fungerar i praktiken, är risken stor att ledningens fokus flyttas till andra mer akuta projekt trots att viktiga problem kvarstår. Den tekniska skulden: när tekniska problem inte åtgärdas ordentligt, utan hanteras med kompensationer, ackumuleras problemen till en ”teknisk skuld”. Skulden växer i takt med att nya förändringar genomförs och den tekniska infrastrukturen blir mer och mer komplex. På sikt blir det både svårt och dyrbart att åtgärda problemen. Legitimeringen: om arbetet med kompensationer anses ”fungera i praktiken” kan det bli legitimt att inte lösa problem ordentligt. Det bidrar till att företaget inte utvecklar viktiga kompetenser som till exempel användning av formella metoder, beställarkompetens och förmågan att samarbeta med externa experter. Kompensationer är en viktig del i småföretagets arbete med IT-relaterade förändringar och kan inte undvikas. Tidigare forskning har dock inte tagit hänsyn till hur kompensationer påverkar förändringsarbetets framgång. Dessa studier har identifierat framgångsfaktorer som användarinvolvering, VD:s stöd, samarbetet med externa experter och användningen av formella metoder. Den här studien visar på att kompensationerna kan påverka framgångsfaktorerna negativt via de fyra riskerna, exempelvis genom att tiden för användarinvolvering minskar, VD:s fokus förskjuts samt att relationerna med externa experter aldrig utvecklas. Implikationen är att kompensationerna måste hanteras medvetet därför att de får konsekvenser som kan vara svåra att förutse intuitivt. Dessa konsekvenser kan bidra till att förutsättningarna för framtida förändringar försämras. Det är därför viktigt att överväga vad som lönar sig mest för att uppnå en varaktig framgång: att tillsätta resurser för att göra de nödvändiga förändringarna i informationssystemen, att sänka ambitionsnivån eller att hitta smarta kompensationer. För småföretag som vill förbättra sättet att bedriva förändringsarbete blir konsekvensen att det inte räcker att ta hänsyn till traditionella framgångsfaktorer. De småföretag som verkligen vill få bättre effekter måste också ifrågasätta hur det egna, invanda sättet att arbeta med IT-relaterad förändring påverkar möjligheterna att genomföra både aktuella och framtida förändringarna. / Lic.-avh. Stockholm : Handelshögskolan, 2006

Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer. Under tiden på IV förbättrades deras motivation till studier, vilket märktes bland annat på ökad närvaro jämfört med i grundskolan. Den ökade motivationen berodde på en stärkt tilltro till den egna förmågan. Detta har skett tack vare att respondenterna brutit mönster, haft engagerad personal och att de hade framgång inom områden där de tidigare misslyckats. / Very few students chose to not continue school after 9th grade. The ones that lack grades for upper secondary school, have the option go to an individual program (IV) to get them. The purpose with this thesis is to make students experiences from IV visible. A qualitative interview method has been used. The result shows that the pupils at IV have a low self-image. During the time at IV the respondent’s motivation gets stronger because of enlarged self efficacy. That’s because of engage staff and success in areas that the individual was unsuccessful in earlier.

No description available.

Thesis (M.Tech.: Marketing)-Dept. of Marketing, Durban University of Technology, 2007 x, 164 leaves / According to postpurchase behaviour theory, there is a tendency for individuals to seek consistency among their cognitions (i.e., beliefs, opinions). When an inconsistency between attitudes or behaviours (dissonance) occurs, some change must be made in order to eliminate this behaviour. In the case of a discrepancy between attitudes and behaviour, it is most likely that the attitude will change to accommodate the behaviour. The objective of this study is to determine the extent of post purchase behaviour amongst tertiary students, with specific reference to the Durban University of Technology.

Frontline client service workers are central to the service elements of any small and medium enterprise. People who have much customer or client contact are seen to be subject to stronger emotional display rules. These display rules may result in compromising the psychological and/or physical health of workers, because they often lead to a disturbing dissonance between felt emotions and the emotions one must exhibit. It is, therefore, of vital importance for service workers to exhibit Emotional Intelligence, which will enable them to manage both their own emotions and their interactions with other people. Their inability to do so may result in stress as well as physical and emotional exhaustion, also known as Burnout. The objective of this research was to determine the relationship between Emotion Work, Emotional Intelligence, Well-being and Social Support of client service workers within small and medium enterprises, A cross-sectional survey design was used. An availability sample was taken from small and medium enterprises employing client service workers in the Mpumalanga Province (N = 145). The Greek Emotional Intelligence Scale (GEIS), Frankfurt Emotion Work Scales (FEWS), Utrecht Work Engagement Scale (UWES), Oldenburg Burnout Inventory (OLBI) and Social Support Scale, as well as a biographical questionnaire were used as measuring instruments. Cronbach alpha coefficients, factor analysis, inter-item correlation coefficients, Pearson product moment correlation coefficients, stepwise multiple regression analysis, and Multivariate analysis of variance (MANOVA) were used to analyse the data. Principal component analysis resulted in a one-factor solution for Engagement labelled Work Engagement, and a two factor solution for Burnout namely: Disengagement and Emotional Exhaustion. Regarding Social Support, a three factor model was extracted namely; Social Support - Co-worker, Social Support -Supervisor and Social Support - Family. A three factor model was extracted for Emotion Work namely: Emotional Dissonance, Display of Client Care and Extent of Client Interaction. A four-factor solution was extracted for Emotional Intelligence namely: Emotional Expression/Recognition, Use of Emotions to Facilitate Thinking, Control of Emotion as well as Caring and Empathy. An analysis of the data indicated that all of the correlations between the different constructs mentioned below are statistically and practically significant, Disengagement was positively related to Emotional Exhaustion and negatively related to Emotional Expression/Recognition, Emotion Use to Facilitate Thinking and Work Engagement. Emotional Exhaustion was positively related to Emotional Dissonance and negatively related to Emotional Expression/Recognition. Emotional Dissonance was positively related to Display of Client Care, while Display of Client Care was positively related to Extent of Client Interaction, as well as Caring and Empathy. Emotional Expression/Recognition was positively related to both Emotion Use to Facilitate Thinking and Work Engagement. Emotion Control was positively related to Emotion Use to Facilitate Thinking, while it in turn was positively related to Work Engagement. Finally, Social Support from Co-workers was positively related to Social Support from Supervisors and Family, and Social Support from Supervisors was positively related to Social Support from Family. A multiple regression analysis indicated that Emotion Work, Social Support and Emotional Intelligence predicted 29% of the variance in Work Engagement, 30% of the variance explained in Disengagement and 37% of the variance in Emotional Exhaustion. A multivariate analysis of variance (MANOVA) which was used to determine differences between the departmental, age, race, qualification, language and gender groups with regard to Emotion Work, Emotional Intelligence, Well-being and Burnout, indicated no statistical significant differences (p < 0,05). The results indicated a correlation between Emotional Intelligence, Emotion Work and Well-being factors. Emotional Intelligence factors predicted Work Engagement and Emotion Work predicted Emotional Exhaustion. Recommendations were made for the profession of client service work in small and medium enterprises, as well as for future research purposes. / Thesis (M.A. (Industrial Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.