Abstract The study examines how the two Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet wrote about England, Germany and Russia during World War One. The study examines the two newspapers’ changed view of the three countries during the course of the war. Furthermore there is a compararition between what the two newspapers wrote. The study is a qualitative and comparative analysis based on material from Dagens Nyheters and Svenska Dagbladets editorial pages. The method that has been used is a qualitative content analysis and a comparative method. Framing theory is used as the study's theoretical ground. The result of the study shows that Dagens Nyheter had a neutral and positive framing of England, a negative and neutral framing of Germany and a mostly negative framing of Germany. Svenska Dagbladet had a mostly negative framing of England, a positive framing of Germany and a negative framing of Russia.

In the last two years of our lives we have been living in a world that revolves around the covid-19-pandemic. During this time we have, and still are, exposed to a large amount of information that circulates both through media but also in real life. This information contains everything from management, scientific research, statistics and people's own experiences about the subject. Everyday we are fed with new pieces of information and the media is the biggest source to collect it from. With an uprising pandemic, there is also a revealed question about vaccines. The question about vaccines and their outcome has been on the table for generations and is still something that the world has very different opinions about. This subject has left whole countries, communities and individuals divided due to their opinions. Medias discursive representation and construction of people or certain groups during crisis is therefore crucial. Our work will be presented and connected to previous research about crises focused on communication methods and where blame often is being placed in situations like this. It will also touch previous scientific research about how groups and sometimes individuals have been constructed and portrayed in media from a pandemic-aspect. In this case it’s about the anti-vaccination movement as a group and antivaxxers as individuals. We will use a theoretical framework based on discourse, framing and social identity to critically review articles from Dagens Nyheter. This study will expose the relations between media and construction of those who haven't been or don't want to get vaccinated for different kinds of reasons. The study examines which discursive strategies are being used to communicate and which actors who are represented and why. Furthermore, the analysis of the selected articles investigates if there are any underlying agendas and if there are aware or unaware ideological perspectives. The study indicates that vaccine- hesitancy or vaccine-resistance are being portrayed as one of the main reasons this pandemic is still an ongoing experience. The discourse shows that unvaccinated people are overall being blamed for continued spread of infection and distribution of disinformation and conspiracy theories. By applying a critical discourse analysis method on our work we have been able to provide empirical evidence which shows how people who haven't gotten vaccinated for different kinds of reasons are being overall constructed in negative terms in the discourse. Often with few chances of defending themselves and their opinions.

This thesis aimed to find out how gang violence had been reported in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet between 2010-2021 and if there had been any changes during the selected time period. The articles for the thesis were chosen through a probability sample technique called systematic sample. There were around 8000 articles in total that were found while using our searchterms. Then every tenth article was chosen for coding from each year. A total number of 811 articles were collected, 466 from Dagens Nyheter and 345 from Aftonbladet. The thesis found that there was no significant difference between the newspapers in the way of reporting about gang violence during the time period. Both Dagens Nyheter and Aftonbladet reported a lot about the criminal actions that the gangs had committed and the newspapers had a tendency to report the crimes that were of a violent nature. The reporting of the gang members showed that they often did not mention their age, gender or ethnicity. Both newspapers also used different words in their reporting, both for gang violence and the gang members, which could make it hard to know the difference between acts done by gangs and by other criminals.

Klimatkrisen är vår tids största utmaning för planeten jordens överlevnad. Politiker, klimataktivister och civila ställs frågande mot varandra över hur klimatkrisen ska skötas och på bästa sätt för att inte längre vara en kris. Klimatjournalistiken ska på bästa sätt få alla parter hörda korrekt. Denna uppsats avser att kritiskt analysera de klimatjournalistiska diskurserna efter klimatkonferensen i Glagow (COP 26) den 1 november 2021 och efter Parisavtalet som är ett internationellt klimatavtal som undertecknades 2016. I denna studie utförs en kritisk diskursanalys som undersöker och jämför hur Dagens Nyheter rapporterar efter dessa klimatkonferenser och hur klimatfrågan i DN gestaltades under dessa perioder.  Studien visar på att Diskurserna i DN har förändrats mellan då Parisavtalet slöts och dagens COP 26 avtal. Studien visade även på en större utveckling för att nå klimatmålet 1.5°C efter COP 26 jämförelse med Parisavtalet. Det finns motsättningar mellan civila, aktivister, forskare och makthavare. Makthavarnas diskurser är mer positiva angående klimatfrågan jämförelse med civila, aktivister och forskare.  Kopplat till gestaltningsteorin visar studien på att artiklarna blir något svåra för läsarna att tolka när det kommer till den politiska sidan, vad politikerna vill och tänker göra åt ämnet. Detta leder till en slags så kallad osäkerhetsgestaltning.

This survey, Do not betray the refugees, has its aim and purpose to analyze how four of Sweden's biggest tabloids during the time, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Arbetet Nyheterna, reported about the refugee flows during the war in Bosnia in 1995. To carry out the study, the work analyzed both leaders and ordinary articles from 1995-01-01 to 1995-12-31. The study found that news coverage during the year was massive,especially in the middle of the year when conquest of various cities was taking place, at the same time thousands of refugees were forced to flee their hometowns which had a major impact on refugee flows to other parts of Europe. The study also found that the majority of the articles gave a description of how the people on the run lived and who was behind the mass refugees from different cities in the divided Bosnia.

Den här studien undersöker hur Dagens Nyheter rapporterade om de tre största riksdagspartierna: Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vid riksdagsvalet 2022. Mer specifikt i artiklar där brottslighet nämns. Studien består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa delen fokuserar på att studera hur helheten av totalt 60 artiklar ser ut gällande statistik. I den kvalitativa delen är fokuset att, med hjälp av en kritisk diskursanalys, studera hur totalt sex stycken artiklar är uppbyggda på ett diskursivt sätt. Fokuset i den kritiska diskursanalysen är bland annat att titta på artiklarnas ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer. Det teoretiska ramverket är uppbyggt på bland annat dagordningsteorin, gestaltningsteorin och diskursteori. Även diskursiv diskriminering har använts. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det var Socialdemokraterna som nämndes enskilt flest gånger medan Moderaterna kom sist med totalt fem artiklar. Den största kategorin av brottslighet nämndes inom “övrigt”. Den namngivna brottsligheten som nämndes flest gånger var gängkriminalitet. Majoriteten av artiklarna var neutrala och bestod för det mesta av sakgestaltning. Det var vanligast att det inte fanns någon diskursiv diskriminering, men i de artiklarna där det fanns bestod majoriteten av en nedvärderande diskriminering. Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar att det finns ideologi, diskursiv strategi och fördjupning av aktörer inom samtliga artiklar. Vissa artiklar visar det på ett tydligare sätt än andra.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka förändringen av brottsrapporteringen mellan två svenska tidningar från två olika tidsperioder. För att uppnå syftet har vi valt att utgå från två uppmärksammade brottsfall, Jeanette Johansson 1969 och Lisa Holm 2015. Undersökningen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys och med utgångspunkt i medielogik, det ideala offret samt ett genusperspektiv. De analyserade tidningarna är Dagens Nyheter och Aftonbladet, som båda under en längre tid uppmärksammande kvinnornas försvinnande och mord. Eftersom det skiljer sig nästan 50 år mellan de två fallen är det intressant att se om det finns några skillnader eller likheter, gällande tidningarnas tillvägagångssätt i rapporteringen om de två kvinnorna. Resultatet av undersökningen visar både skillnader och likheter mellan de två tidningarna och där vi kan se en skillnad gällande tidsperioderna. 1969 visas mindre hänsyn till offret än 2015, till exempel genom mängden fotografier och spekulationer. Dock är det fortfarande tydligt att tidningarna både 1969 och 2015 använder sig av liknande berättartekniker, men i varierande grad, och där Aftonbladet från båda tidsperioder särskilt utmärker sig. / The purpose of this study is to examine the change in crime reporting between two Swedish newspapers from two different time periods. To achieve the purpose, we have chosen two high-profile criminal cases, Jeanette Johansson in 1969 and Lisa Holm in 2015. Which we carried out with the help of a qualitative text analysis and through the theories of media logic, the ideal victim, and a gender perspective. The analyzed newspapers are Dagens Nyheter and Aftonbladet, both of which for a long period of time drew attention to the disappearance and murder of the two women. Since there are nearly 50 years between the two cases, we find it interesting to further examine whether there are any differences or similarities between the cases, regarding the newspapers approach in the news reporting of the two women.  The result of the examination shows both differences and similarities between the two newspapers and where we can see a clear difference regarding the time periods. The newspapers in 1969 shows less consideration for the victim than in 2015, for example the number of photographs and speculations. However, it is still clear that the two newspapers in both 1969 and 2015 use similar storytelling techniques to varying degrees, where Aftonbladet especially stand out from both time periods.

The purpose of this study is to analyze and compare the representations made by Aftonbladet (AB) and Dagens Nyheter (DN) of Swedish security policy due to the Russian annexation of Crimea in 2014 and Russia’s invasion of Ukraine 2022. The period of the investigation is one week for each conflict, based on when Russian troops officially invaded Ukraine.The essay has been done through a qualitative content analysis and a security policy theory. The results as for the Crimea conflict in 2014 show Swedish security policy changing tune after recognising the worse security position in Sweden´s immediate area and increased resources for the armoured forces. As for the Russian invasion 2022 many different consequences occurred for example again increased spending for the armoured forces, direct sanctions against Russia and Sweden sent apart from aide also military equipment to Ukraine.The analysis results showed that Sweden stopped focusing on inward-facing security policy goals and are today placing as much focus on outward-looking security policy goals.

Under sommaren år 2023 var Australien och Nya Zealand värdnationerna för världsmästerskapet i fotboll. Ett världsmästerskap där människor runt om i hela världen samlades för att bevittna ett av de största sportevenemangen i hela världen. Efter slutsignalen stod det klart att Spanien hade vunnit över England i VM-finalen. Vid prisceremonin gick en av de högt uppsatta i det spanska fotbollsförbundet över gränsen under firandet. Det var när förbundspresidenten Luis Rubiales valde att kyssa fotbollsspelaren Jennifer Hermoso på munnen som medierna skulle komma att reagera. I en värld som sägs ha kommit långt i utvecklingen gällande könsroller, utvecklat en #metoo-rörelse som står för kvinnors rätt i samhället och minskat klyftorna mellan kvinnor och män, så visar det sig att män av den högre rangen inom maktordningen fortfarande tar sig friheten att begå sociala övertramp. Problemområdet kring denna studie är att svenska medier gestaltar Luis Rubiales och Jennifer Hermoso olika beroende på respektive maktpositioner och makthierarkier inom genusvetenskap. Detta kan kopplas till att män och kvinnor har fått tillskrivna roller efter den sociala strukturen och deras maktförhållanden. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys ligger vårt fokus på budskapet i de utvalda artiklarna från nyhetsmedierna, Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter. Det väsentliga för den här studien är själva innehållet i artiklarna och inte mängden av dem. När vi tolkade artiklarna genomfördes detta av en strukturerad process med hjälp av ett frågeschema. Med detta frågeschema har vi identifierat, analyserat och kategoriserat huvudsyftet i vårt material. Materialet i vår undersökning består av tre artiklar från vardera nyhetsmedium och dessa artiklar har valts ut mellan datumen 20:e och 25:e augusti. Anledningen till detta val grundar sig i att nyhetsrapporteringen efter den 25:e augusti byter spår. Mellan den 20:e och 25:eaugusti är nyheten fortfarande färsk och gestaltar händelsen. Resultatet av vår undersökning tyder på att Aftonbladet, SVT och Dagens Nyheter har gestaltat Luis Rubiales som en makthavare och Jennifer Hermoso som ett offer för skandalkyssen. Studiens nyhetsmedier har framställt kyssen som en skandal. Med tanke på att händelsen blev uppmärksammad över hela världen har skandalkyssens nyhetvärde blivit högt och prioriterats i nyhetsrapporteringen.

In spring of february 2022 Russia attacked Ukraine because of indifferent politics and indifferences. This war has led to a massive refugee stream throughout Europe which has also led to news media following the events. The aim of this study was to analyze how Dagens Nyheter is visually framing Ukrainian refugees in pictures, since in 2015 earlier research has found evidence of news media portraying middle east refugees stereotypical. The questions examined were: How have refugees been visually portrayed in Dagens Nyheter 2022, does the proximity principle matter for the portrayal of refugees in images published in 2022 and have Ukrainian refugees been portrayed differently compared to refugees in 2015? To answer these questions a semiotic analysis has been used to study 10 pictures on Dagens Nyheter website. This study has acquired a qualitative method to look closer and in depth on the subject. The theories that have been used are framing theory and representation theory to get a better understanding of Dagens Nyheter and how they portray refugees. The findings of this study shows that news media have changed since 2015, the refugees are seen as travelers going from point A to point B. Refugees were rarely portrayed as poor or rich since the majority of pictures are seen as neutral.