<p>The aim of the study was to investigate the degree of usage of 15 English loanwords atthe Swedish broadsheets Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s websites, during2002-2008. Three different aspects were investigated; total usage during 2002-2008,what kind of articles the loanwords occurred in and lastly, the gender of the journalistswho had written the articles containing any of these 15 loanwords. The result did notindicate any major usage of the 15 English loanwords; the highest usage was found insections like Sport and Culture & Entertainment and in the Economy section the usagewas very low. Some indications were found pointing at the idea that gender also plays apart in the frequency of usage of English loanwords with a greater use for men thanwomen.</p>

<p>Sedan andra världskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förändrat såväl människors omvärld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillämpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförändrade maten har dock inte gått obemärkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt ämne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen på senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett ämne som på samma gång som det är tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vår vardag befinner sig medierna. Då deras roll är så central är det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framställning av frågan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs på området. </p><p>Det övergripande syftet med studien har därför varit att analysera och kritiskt granska hur frågan om den genförändrade maten framställs och kommuniceras i Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter (DN) i vår närtid, närmare bestämt från och med januari 2000 till och med april 2004. Intentionen har varit att på så vis synliggöra och problematisera den diskurs på området som DN medverkar till att producera och reproducera. Med utgångspunkt i diskursanalys som teori och metod har 57 artiklar publicerade i DN analyserats. </p><p>Genom analysen har det framkommit att frågan om den genförändrade maten i många avseenden kan ses som ett uttryck för det risksamhälle vi i dag lever i. Detta karaktäriseras bl a av att vi nu till skillnad från tidigare står inför risker, eller snarare faror, som är resultatet av mänskliga beslut och därmed kan ses som självförvållade. Produktionen av varor och värden går hand i hand med produktionen av risker. Eftersom vi uppenbarligen kan välja om vi vill producera denna nytta och dessa risker är det kanske inte så konstigt att det uppstår meningsskiljaktigheter kring hur vi skall handla. Detta är också vad som sker inom det studerade utsnittet av diskursen för genförändrad mat. Den bild som framträder i Dagens Nyheter är nämligen polariserad. Dessutom är förhållandet mellan olika aktörer och synsätt ojämlikt. Det är i huvudsak två perspektiv på genförändrad mat som diskursen formuleras kring och som ställs mot varandra: förhoppningar och hotbilder. Förhoppningarna, mestadels representerade av forskarna, ledarskribenterna och företagens språkrör, får i Dagens Nyheters framställning större plats än hotbilderna vilka i sin tur representeras av allmänheten, miljöorganisationerna och konsumentföreningarna. Medan de förra ofta får personifiera vetenskapen och förnuftet får de senare stå för de etiska ställningstagandena vilka stundtals mer eller mindre likställs med desinformation. Etik ställs med andra ord mot vetenskap och allmänhet mot forskare vilket aktualiserar för samhället grundläggande frågor om demokrati och teknokrati. Analysen har också visat att missuppfattningar lätt uppstår mellan aktörer på de olika sidorna om konfliktlinjen då dessa stundtals grundar sin argumentation på skilda värden utan att själva inse detta. Medan de som intar en mer restriktiv inställning till den genförändrade maten grundar sin pessimism på såväl osäkerhet och risk som på etiska värden tycks aktörerna som ser positivt på gentekniken endast uppfatta att motståndet beror på de eventuella riskerna gentekniken kan föra med sig och missar därmed helt den del av de negativt inställda aktörerna som grundar argumenten på etik. Missförstånd som detta bådar för att beslut kommer att bygga på felaktiga förutsättningar och att det därför också kan bli svårt att komma fram till en gemensam handlingsväg när det gäller frågan om den genförändrade maten. Det finns dock vissa starka gemensamma värden som står stadigt trots att det annars råder turbulens inom diskursens ramar. Det handlar om människans rätt till valfrihet, att det som är naturligt är gott samt vikten av tillit och genomskinlighet i en tillvaro som genom sin komplexitet blir alltmer oöverskådlig. </p>

<p>Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.</p><p> </p>

<p>On September 10th 2003 the Swedish foreign minister Anna Lindh was brutally murdered in a shopping mall in central Stockholm. An intense police pursuit was initiated immediately and shortly after, a man who later proved to be innocent was portrayed as the murderer in the Swedish media. The main purpose of this essay was to examine how the suspect and the police were described in the evening newspaper Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter. Do the descriptions differ in any way? A total of fifteen texts were examined, eight articles from Aftonbladet and seven from Dagens Nyheter. The method we used were critical discourse analysis, with focus on theories like media logic and representation. The result showed that both DN and Aftonbladet used dramaturgical methods as intensification and polarization in their reporting. Both papers also engaged in an extensive description of the 35-year-old's personal history and payed little or no mean to press ethics, in terms of personal integrity. A fact that could indicate the growing convergence between evening and morning press.</p>

<p><p>This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim.</p><p> </p><p>We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events. With the foundation of our chosen theories we have seen a certain amount of articles that is slightly perfunctory and you can tell a template have been layed upon many articles.</p><p> </p><p>One of our conclusions from our survey is that Aftonbladet is a more frequent user of indecent and powerful metaphores and metonymies than Dagens Nyheter. For example is the term bloodbath used a couple of times by Aftonbladet but not by Dagens Nyheter. We have also found out that the perpetrator is generally described as a stereotype when his bad qualities are strenghten and his good qualities are ironed out.</p></p>

<p> <p> </p></p><p> </p><p>Did the mass media report in a different way about the real estate tax before the Swedish national election 2006 than they did after the election? If there were differences, what could be the cause?</p><p>This study aims to answer these questions by using a quantitative analysis of articles about the real estate tax published in the Dagens Nyheter (DN), the biggest morning daily.</p><p> </p><p>The summer before the election, the ‘Alliance’, (the non-socialist coalition, launched an election promise to abolish the real estate tax. Instead they planned to introduce a low community charge.The Alliance won the election and formed a government to implement their election promise.</p><p> </p><p>The analysis was made on all the published articles in DN that covered the real estate tax issue. In total there were 43 such articles. These where all published between the launch of the campaign promise until the electionday and a month before the proposal was launched 19/9 2007, until the proposal was implemented in 2008.</p><p> </p><p>The study results in three interesting conclusions. After the election, when the election promise was about to become political reality, DN reported more negatively about this specific issue. The genre of the articles varied heavily before and after the election. Before the election more news articles where published than after the election and the letters-to-the-editor about the real estate tax were published almost only before the election. This study also treats the intresting phenomenon that the Alliance, before the election, had the power to define their election promise but after the election they seem to have lost this power and instead the real estate tax question was defined by the media. The Alliance claimed that they would  ”abolish the real estate tax and introduce a low community charge” and DN used this definition in their newspaper. After the election, DN reported about the election as a new real estate tax, which is a very different thing.</p>

<p>Aim: The study's aim and run-up are to investigate how journalists frame texts, during impact of those standards and values that they have, combined with the organization and in the nation where they work.</p><p>Method/Material: The study looks on how the authors of articles at the Swedish newspaper "Dagens Nyheter" and the Norwegian newspaper "Dagbladet", uses the concept al-Qaida, in their news rapport, during the period 19:th of mars – 24:th of august 2003. Two hundred articles were collected and divided into two groups, 1) the explicit group, there the text actu ally treated al-Qaida, 2) the implicit group, there the text e.g. linked to the name al-Qaida and the article itself treated another subject. Is it possible to see differences or resemblances, in the way that journa lists frame their texts? The main theoretical run-up is framing accor- ding to R. Entman (1993). The study works with an overall hypothesis: that it advises differences between these two countries and newspapers framing of al-Qaida.</p><p>Main results: Among the explicit articles, the newspaper "Dagbladet" distinguihes themselves most, both in the number of articles and how many times they used the concept al-Qaida. Among the implicit articles, it is the newspaper "Dagens Nyheter" that have the largest amount of articles, but it is the "Dagbladet" that mentions the concept al-Qaida more times. I therefore draw the conclusion that "Dagbladet" "refers/ mentions" al-Qaida considerable more times in their articles than "Dagens Nyheter". The reason to this is probably the cultural, indivi dual, organizational and national differences that are between the countries. And probably that Norway were a part of the Iraq coalition force's 2003.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om <em>Dagens Nyheter</em> och <em>Svenska Dagbladet</em>, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.  </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling <em>The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership</em>.<em> </em><em>A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid</em> (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – <em>Vi</em> – ses som rationella, medan <em>De Andra</em> – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen <em>Vi</em> och <em>De Andra</em>. I vår undersökning står västerlänningarna för <em>Vi:</em>et medan den haitiska befolkningen är <em>De Andra</em>. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen.</p><p>Våra frågeställningar är: </p><ul><li>Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag?</li><li>Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna?</li><li>På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer?</li></ul><p>Undersökningen visar att både <em>Dagens Nyheter</em> och <em>Svenska Dagbladet</em> framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning.</p><p>Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Purpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt.</p><p>Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material.</p><p>Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and “big” decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues. The investigation has found much support of Yvonne Hirdmans theories of the gender system.</p><p>Keywords: Dagens Nyheter, DN Debatt, Gender, Gender Images, Media</p>

<p>A B S T R A C T</p><p>Title: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?)</p><p>Number of pages: 36</p><p>Author: Carolina Vallin</p><p>Tutor: Else Nygren</p><p>Course: Media and Communication Studies C</p><p>Period: Autumn term 2006</p><p>University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University</p><p>Purpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy.</p><p>Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.</p><p>Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can’t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.</p><p>Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy.</p>