This study has analysed how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet are using rhetorical instruments in their Facebook posts. To examine this, 50 posts from each newspaper has been chosen based on the number of interactions. The posts were divided into three parts: text, image and headline and have been analysed separately. Initially the images were analysed semiotics to make it possible to analyse all three parts by the neo-classical analysis model. This has been investigated for the reason to find out if the convergence has had an impact on the language Swedish newspapers are using on Facebook. This study has four issues: how is the rhetorical appeals used in the Facebook posts? How is the stylistic devices used in the Facebook posts? What rhetorical patterns are possible to identify by the analysed material? And how can these patterns be interpreted in the context of convergence theory? This study is based on theories about rhetoric, semiotic and convergence. The results of the study show that the convergence has contributed to how Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet have adapted the language to the changed media landscape on the internet that is increasingly based on emotions. Using emotions, the newspapers can make the audience interact. / Denna uppsats har undersökt hur dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för sig retoriskt på sina Facebook-sidor. För att ta reda på detta har 50 inlägg från respektive tidning valts ut utifrån antalet interaktioner. Inläggen har delats upp i tre delar: inläggstext, bild och rubrik och dessa har analyserats var för sig. Till en början analyserades bilderna semiotiskt för att sedan analysera de tre delarna retoriskt enligt den neo-klassiska analysmodellen. Detta har undersökts för att ta reda på om och hur konvergensen påverkar hur traditionella medier för sig språkligt på Facebook. Undersökningen har fyra frågeställningar: hur används retoriska argumentationsmedel i Facebook-inläggen? Hur används retoriska stilfigurer i Facebook-inläggen? Vilka retoriska mönster kan urskiljas i det analyserade materialet? Samt hur kan dessa mönster tolkas i samband med konvergensteorin? Denna undersökning utgår från teorier om retorik, semiotik och konvergens. Resultatet visar att konvergensen har bidragit till hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har anpassat språket efter det förändrade medielandskapet på internet som i allt större utsträckning blir alltmer känslobaserat. Genom att tidningarna på olika sätt uttrycker sig känslomässigt lockar det till att publiken interagerar med innehållet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den urbana normen i Stockholmsfokuserad nyhetsmedia. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur porträtteras landsbygd och glesbygd i en dagstidning med Stockholmsfokus? Kring vilka teman framställs landsbygd och glesbyd? Hur uttrycks relationen mellan land och stad? 41 artiklar har sorterats utifrån tema, nyhetens laddning, porträttering och utifrån om landsbygd nämns i relation till staden. Utifrån diskursanalys har artiklarna analyserats med hjälp av teorier om konstruktivism, urban norm och andrafiering. Resultatet visar att det finns en urban tidningsdiskurs som uttrycks i beskrivningen mellan land och stad. De teman som identifieras är kultur, infrastruktur, bil och bensin, avfolkning, partipolitik, nedläggning, integration/segregation, vård och omsorg, barnafödande och klimat. Valet att rapportera om just dessa nyheter är ett aktivt val och innebär att andra händelser inte lyfts fram i nyhetsrapporteringen. Rapporteringen är alltså bara ett utsnitt av alla nyheter på landsbygden varför bilden av landsbygden i Dagens Nyheters nyhetsrapportering är ofullständig. Studien visar också att landsbygden andrafieras till en plats som nästan alltid står i relation till staden, som framställs som mindre attraktiv och som framkommer i motsats till staden.

Utifrån kritisk diskursanalys som metod och tillvägagångssätt har denna studie analyserat hur de rikstäckande nyhetstidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter porträtterar och beskriver kvinnan respektive mannen som gärningsperson med genusperspektivet som utgångspunkt. Studien har genomförts genom en jämförande analys av nyhetsartiklar utifrån två kända rättsfall, mordet i Arboga med Johanna Möller och Mohammad Rajabi samt styckmordet i Karlskrona med Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind som gärningspersoner. För att analysera materialet användes Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt andra teorier som bedömdes som relevanta för sammanhanget och ändamålet där genusteori och feministisk teori är de mest framträdande. Studien visade att det mest centrala i fallet med Johanna Möller är att förklara hennes brottsliga beteende genom hennes barndom, familj och psykiska hälsa. Vidare ges Johanna Möller smeknamnet arbogakvinnan som senare används i media i stället för hennes riktiga namn. Bland annat har dokumentärer släppts om Johanna och hon har blivit till ett slags varumärke där ”arbogakvinnan” är aktuellt med nyhetsrapporteringar än idag. I artiklarna används ofta starkt laddade ord i beskrivningen av Johanna som resulterar i en framväxande identitet där ledorden är aggressivitet, manipulation och okänslighet. Centralt i nyhetsmedias beskrivning av Anatoliy Pettersson och Leonard Höglind är att objektivt förklara brottets planering och händelseförlopp. Det går att se en normalisering av brottet genom den neutrala ton som används i artiklarna. Det finns inga lockande rubriker och inget värdeladdat språk används i beskrivningen. Männen nämns sällan vid namn vilket gör att nyhetsmedias bild av männen hålls neutral, informativ och anonym. / Based on a critical discourse analysis as a theory and method, this study has analyzed how Swedish national newspaper, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter portray and describe women and men as perpetrators by a comparative analysis of two known legal cases based on a gender perspective. The cases are the murder in Arboga with Johanna Möller and Mohammad Rajabi as the perpetrators and the murder in Karlskrona with Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind. To analyze the material, Fairclough’s three-dimensional model of critical discourse analysis was used, as well as other theories that were chosen to be relevant to the context and purpose, where gender theory and feminists’ theory are the most prominent. The study showed that the most central thing in the case of Johanna Möller is to explain her criminal behavior by searching for answers in her childhood, family, and mental health. Furthermore, Johanna Möller is given the nickname arbogakvinnan which is later used in media instead of her real name. Podcasts, documentaries, summertalks on Swedish radio station P1 and interviews are released connected to her. A kind of brand is created and the case of arbogakvinnan still occurs in the news today. The articles often use highly charged words in their description of Johanna Möller, which results in an identity emerging where the watchwords are aggressiveness, manipulation and insensivity. Central to the news media’s description of Anatoliy Pettersson and Leonard Höglind is to objectively explain the crimes planning and sequence of events. It is possible to see a normalization of the crime through the neutral tone of the articles as there are no attractive headlines, no strongly value-laden language, words, or statements by others doesn’t appear either. The men are rarely mentioned by their names, which results in news media’s image of the men is kept neutral, informative, and anonymous.

The purpose of this study is to investigate the medial portrayal of Romani people in the newspaper Dagens Nyheter from 2013 and 2014. In the theoretical chapter the concepts of new racism is used to speak of what is considered racist in the Swedish society today. Other concepts that are used are type and stereotype which are used to explain how our context is depending on distinctions to understand what surrounds us. Concepts such as myths and binary-oppositions are other theories that are used in this study.  Six debate articles have been selected to investigate how the Romani people are represented. Discourse analysis was used to answer the main questions in this study and was used to answer the purpose of this study. The main result was that the Romani people was discriminated and were not given the opportunity to speak their mind. It was always someone else outside this ethnic group who presented their view on something. They were considered passive as a group, in need of help from the remaining society. Said newspapers made generalizations about the group and connected them to begging. Finally, the perhaps most interesting result that this study finds is that the media makes distinctions between the Romani people and other social groups. The Romani people are made out as “the others” and a “we” and “them” in the Swedish society becomes prominent.

The following study is a comparativ discourse analysis of three swedish newspapers, with different political tendencies, depiction of refugees in the 1990’s and the 2010’s. The study is based on the theory of discourse and discourse analysis and the method is an adapted form of Ulf Mörkenstam’s analysis of the description of the samis in swedish law texts. This method is formed from the conclusion that by identifying what the author mediate as a problem, the cause of the problem, and the solution of the problem, you can form an percetion of the subjects discourse. To help create an estimation of the subjects he uses so called chains of analogy, or as the famous discourse theorists Ernesto Laclau and Chantal Mouffe calles them, chains of equivalence. In this case the term ”refugee” is connected to other phrases within the same text and together with the context of the problem – cause – solution it forms the discourse. The subject of the discourse is then compared between two different points in times to see if it has been a change within the last 23 years. The study showed that the discourse have indeed changed. While the characters within the discourse have remained the same and the subject is connected to similair problems in 2015, the fact that the newspapers do not write about the resistance against the countrys refugee intake in an atempt to act as an opposition against the xenophobia, as they did in 1992, the result of this study shows that xenophobia has been more accepted in the swedish media during the last decades. This is also shown through the chains of analogy where the phrase ”refuge” is related to words with more negative association in 2015 than in 1992.

I denna uppsats genomför vi en kvalitativ granskning av bilder och text i artiklar från VM i längdskidåkning i Falun, 2015. Tidningarna som är del av undersökningen är Aftonbladet och Dagens Nyheter. Syftet är att undersöka representationen av kön i tidningarna och utröna vilka eventuella mönster och avvikelser från mönster som går att identifiera i framställningen av skidåkarna. Vid granskning av bilder utgår vi ifrån Helena Tolvheds mall för bildanalys som fokuserar på bildkomposition och gestaltning av kroppar. Vid granskning av text försöker vi identifiera mönster utifrån begreppen trivialisering, infantilisering och ambivalens. Resultaten av studien visar att kvinnliga längdskidåkare i större utsträckning trivialiseras och infantiliseras genom skribenternas språkbruk. De kvinnliga längdskidåkarna framställs också mer frekvent på ett sätt som ger intryck av att vara arrangerat i bild. Vår studie visar således att det råder en något skev nyhetsbevakning i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor i tidningarna, vilket också flera tidigare studier kommit fram till. Däremot verkar skillnaderna vara mindre påtagliga än i studier där tidigare perioder i historien legat i fokus, likt i Helena Tolvheds studie. Det bör dock inte förringa att skillnader fortfarande förekommer i framställningen av idrottsmän och idrottskvinnor.

Bonnier is one of the largest media companies in the Nordic. Because of their strong position in the market, they have an opportunity to influence the media landscape in Sweden. Due to the affects of media concentration, we wanted to find out if Bonniers concentrated ownership changes the outcome of news in the swedish newspaper Dagens Nyheter. Through an quantitive content analysis, we examined how Dagens Nyheter writes news about the two swedish TV-channels TV4 and SVT. Since Bonnier is the owner of both Dagens Nyheter and TV4, it was interesting to see if the news about the two channels somehow differ. Our results indicate that there where no major differences in how the two channels were represented in Dagens Nyheter. Although, the newspaper seems to put more focus on the TV4-profiles, as well as they use more pictures for the articles about TV4. According to the results of this study, our conclusion is that media concentration is not yet a threat to the media landscape in Sweden, at least not when it comes to the cross-ownership of TV-channels and newspaper.

This study aims to increase awareness of the portrayal of refugees in Swedish media. In order to achieve this we performed a content analysis of the articles found in the newspaper Dagens Nyheter. Through a strategic selection we chose six news articles published during the fall of 2015 that depicted various refugees’ destinies. We studied the articles in several steps and identified the frames used in the presentation and portayal of the refugees. These frames consisted of roles, characteristics and selected quotations in which the persons were assigned. In the analyzed articles we found that Dagens Nyheter tends to portray refugees in a relatively generalized way, where different categories of refugees are similarly portayed and no refugee gets the role of a hero. They are portrayed in a way that makes them look like they are subordinate to aid organisations and authorities and as if they are in need of help. However, children and elderly tend to be discriminated since they in many cases are being excluded or assigned a subordinate role compared to other categories of refugees.

The aim with this study is to compare the American newspaper The New York Times and the Swedish newspaper Dagens Nyheter and its framing of the organization the Islamic State. The study uses a selection of articles during the period when Barack Obama ordered airstrikes against the Islamic State. The period is 2014/07/27-2014/08/14 and it gave 107 articles to the analysis. The study undertakes a methodology based on the quantitative content analysis. The study leans on the theory of framing and theories of war journalism which is a common and well suitable theory for the study’s aim. The result shows both differences and similarities between the two newspapers frame. The most notable difference between the newspapers' articles were the appellation of the Islamic State and also how the newspapers used sources and statements. The Swedish newspaper had a more religious orientation in the appellation of IS, while the American newspaper had a military orientation in the appellation of IS.

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.