Denna studie undersöker ämnesvalet på Insidan i Dagens Nyheter och Idag i Svenska Dagbladet utifrån vilka ämnen som de båda redaktionerna skriver och har skrivit om, och huruvida det finns skillnader i ämnesvalen mellan de båda redaktionerna. Dessutom undersöks utvecklingen av ämnesvalen över tid. Studiens teoretiska ramverk består av dagordningsteorin, mediernas makt i samhället samt nyhetsvärdering. Ämnesvalet har undersökts genom en kvantitativ innehållsanalys av 677 artiklar som hämtats från januari, februari, september och oktober åren 1983, 1993, 2003 och 2013. En kvalitativ textanalys har också genomförts på åtta artiklar, en från respektive tidning och år, vilket ger en fördjupad bild av ämnesvalen. Resultatet visar att de båda redaktionerna följer en egen dagordning. De mest populära ämnena är närbesläktade och återkommer under åren, hos de båda redaktionerna. Samtidigt har de inte under något av de undersökta åren samma huvudfokus samtidigt. De populäraste ämnena utgörs av Psykologi och psykisk ohälsa, Kultur, filosofi, religion och andlighet, Barn, Hälsa och sjukvård samt Samliv och relationer. Den kvalitativa textanalysen visar också att en stor del av samtidens diskurs syns i de analyserade texterna.

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva. Undersökningen visar att det finns en diskrepans mellan språkbruket i de artiklar som publicerats innan 2010 och de som publicerats efter tidpunkten. Det visar sig också vara så att Julian Assange och Wikileaks kopplas samman i större utsträckning före och efter 2010. Den största förändringen i språkvalet är ett större ifrågasättande av trovärdighet och motiv för materialsläpp vad gäller Wikileaks, som går parallellt med en beskrivning av Assange som blir allt mer opersonlig efter 2010. Organisationen fortsätter att vara en källa för DN och TT men i synnerhet deras motiv och trovärdighet ifrågasätts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de populära unga bloggskrivarna Kenza, Kissie och Blondinbella ramats in i Aftonbladet och DN (under 2012) och vilka tolkningar av fenomenet läsaren därmed inspirerades till. De teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är konstruktionismen och inramningsteori, framförallt med utgångspunkt från Van Gorp och van der Goots studier. Andra teorier och perspektiv som legat till grund för arbetet handlar om det postmoderna samhället, postfeministisk mediekultur, populärkultur och ungdomskultur. Inramningsteorin ligger till grund för den metod som använts. Analysarbetet har bestått i att identifiera och dekonstruera inramningarna, de s.k. rampaketen, varefter ramarna namngivits och resultatet sammanfattats och utvecklats i en matris där rampaketens ”funktion” redovisas, d.v.s. vilka problemdefinitioner, orsaksförklaringar och problemlösningar som inramningarna har kapacitet att gynna. De fem inramningar som identifierats i texterna är ”Blondinbellahögerns framgångskult”, ”Den odrägliga (Blondinbella-generationen)”,”Entreprenörer, stekare, överklass, mediekändis”, ”De onaturliga (Kissie-)klonerna”, och ”Den naturliga, nakna kvinnokroppen”. Studien kom fram till att de tolkningar som ramarna leder till inte i första hand handlade om bloggkultur eller ungdomskultur utan rör sig inom andra områden. Bloggskrivarna framställdes framförallt som ”typer” med tillhörande attityder och deras roll i texterna handlade inte sällan om att personifiera ämnen eller händelser. De fem ramarna delar vissa manifesta element och ofta förekommer flera ramar i samma text, så tolkningens roll för resultatet är inte obetydlig.

I januari 2014 startade Dagens ETC som en ny dagstidning med rödgrön profil.                  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en rödgrön journalistik ser ut och hur den skiljer sig från en borgerlig tidning. I uppsatsen undersöks om och i så fall hur Dagens ETC skiljer sig från Dagens Nyheter i nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Uppsatsen består av tre undersökningar. Genom en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar från Dagens ETC och Dagens Nyheter undersöks om och hur nyhetsvärderingen i Dagens ETC skiljer sig från nyhetsvärderingen i Dagens Nyheter. Tidningarnas ledare undersöks med en egenutvecklad metod som är både kvantitativ och kvalitativ. Därefter görs en kvalitativ innehållsanalys av utvalda artiklar med det kvantitativa resultatet som utgångspunkt. Syftet med de två sistnämnda undersökningarna är att undersöka ur vilka perspektiv tidningar skildrar samma ämne, samt om tidningarnas ideologiska utgångspunkt syns i ledarna och i nyhetsrapporteringen.  Teorier som har använts är dagordningsteorin, framingteorin och teorier om nyhetsvärdering. Resultatet av denna undersökning visar att tidningarna skiljer sig åt både vad det gäller nyhetsvärdering, perspektiv och gestaltning. Deras ideologiska profil präglar både ledarsidorna och nyhetstexterna. Framförallt syns skillnaden i rapporteringen av ekonomi, miljö, arbete, val och jämställdhet.

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014. Den kvalitativa analysen har genomförts med stöd av bland annat Martin Conboys teorier om nyhetsspråk och Brigitte Mrals modell av en klassisk retorikanalys. Den kvantitativa studien visar bland annat att officiella religiösa aktörer, som präster och imamer, kommer till tals oftare i Dagen än i DN. Religionsrapporteringen i Dagen har även en jämn fördelning mellan inrikes och utrikesnyheter, i kontrast till DN som oftast rapporterar om religion i andra länder. I DN spelar religionen en mindre roll och förekommer i en kulturell eller politisk kontext snarare än en religiös sådan, medan Dagen oftare belyser tro och andliga perspektiv med religionen som huvudämne. Den kvalitativa analysen antyder också att DN har ett kritiskt och sekulärt förhållningssätt till samtliga religioner, medan Dagens förhållningssätt varierar beroende på vilken religion som behandlas, till förmån för kristendomen.

Efter att Caremaskandalen uppdagades hösten 2011 brusade en häftig samhällsdebatt upp om huruvida vinster i välfärden skulle vara tillåtet eller inte. Flera undersökningar visade att majoriteten av svenskarna var emot vinstintresset, och Vänsterpartiet profilerade sig i frågan. Uppsatsen syftar till att undersöka hur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har framställt frågan om vinster i välfärden året innan riksdagsvalet 2014, samt om det finns några åsiktsmässiga skillnader mellan prenumeranter och icke prenumeranter. Syftet är även att undersöka överensstämmelsen mellan väljarens åsikt, tidningens journalistik och partiernas ståndpunkt i just frågan om vinster i välfärden. Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring hur väljare kan påverkas av medier. Teorier kring dagordning har legat till grund för denna uppsats utgångspunkt. De tre metoder som använts för att samla in det empiriska materialet är surveyundersökning, kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys. De slutsatser som går att dra av resultatet är att frågan om vinster i välfärden var av betydelse för majoriteten av väljarna i det undersökta valdistriktet. Frågan värderades högst av de som i distriktet röstade på Vänsterpartiet eller Socialdemokraterna. En annan slutsats som kan dras är att det finns ytterst små skillnader i hur frågan värderas av prenumeranter och icke prenumeranter. Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ökade sin rapportering gällande vinster i välfärden efter uppdagandet av Caremaskandalen, Dagens Nyheter gjorde dessutom flera stora avslöjanden. Det är i störst utsträckning Vänsterpartiet, Socialdemokraterna eller Jonas Sjöstedt som agerat huvudaktör i de undersökta artiklarna.

Vår grundläggande forskningsfråga är om miljöproblemens centrala betydelse i samhället återspeglas i att de också får ökat genomslag i journalistiken. För att få ett hanterbart svar på frågan har vi gjort en jämförande studie av miljöjournalistiken i två ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehållet i de båda tidningarna under en vecka vart tionde år från 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrågor. Vi har använt materialet från den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har även genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie där fyra miljöreportrar, två från vardera tidning, har intervjuats. Samtliga intervjuade är eller har varit aktiva miljöreportrar under en längre period. Utifrån det insamlade materialet har vi kommit fram till att miljöfrågorna har fått ökad betydelse och ökat utrymme i DN och G-P sedan 1952. I och med att kunskapen om miljö blev större runt 1960-talet fick även miljöfrågor större utrymme i de båda tidningarna. Därefter har miljöfrågornas utrymme i tidningarna stadigt ökat i takt med miljödebattens framväxt. Däremot visar både den kvantitativa studien, med stöd av den kvalitativa, att miljöfrågorna dock har fått mindre utrymme i DN och G-P under det senaste årtiondet. Anledningen till minskningen är inte att kunskapen om miljöfrågor inte finns utan beror enligt intervjupersonerna på andra faktorer.  Dels minskat intresse från redaktionsledningen men också på grund av nedskärningar och omorganiseringar på tidningarna. Ett annat intressant resultat är att tre av de fyra intervjuade menar att det krävs en allvarlig katastrof för att miljöjournalistiken åter ska få mer fokus. Vår undersökning visar också att miljörapporteringen generellt sett varit större i G-P än i DN vid de undersökta veckorna.

Romer har historiskt blivit marginaliserade och inte åtnjutit samma rättigheter som majoritetsbefolkningen. I en svensk kontext har romer historiskt sätt bland annat fått utstå diskriminering i form av registrering, tvångssterilisering, fördrivning och särbehandling i skolan. Denna uppsats har som syfte att undersöka romers framställning i den svenska nyhetstidningen Dagens Nyheter under åren 2010 och 2014. Studien använder sig av en innehållsanalys med både kvalitativa och kvantitativa inslag för att kunna besvara de valda frågeställningarna. Undersökningen använder sig av teorin över andrafiering som behandlar hur majoritetssamhället definierar ”den andre”. Teorin över diskursiv diskriminering används också för att identifiera diskriminering i nyhetstexter samt hur minoriteter blir försummade i mediaframställningen. Resultatet i denna studie visar på att innehållet i Dagens Nyheter främst kretsar kring hur stater och myndigheter misslyckats i sin behandling av romer, diskriminering, social status, positiva framgångar för romer och tiggeri. Innehållet har till stor del ett konfliktfokus där artikelns innehåll kretsar runt en konflikt om romska frågor. Romer får väldigt sällan höras eller beskriva sina egna intressen i Dagens Nyheter. Istället är det politiker och myndigheter som oftast får höras i romska frågor. Majoriteten av artiklarna har inget fördomsfullt innehåll riktat mot romer och Dagens Nyheter är till största del objektiv i sin rapportering. Slutsatsen som kan dras är att en nyhetstidning som Dagens Nyheter har stor makt i framställningen eftersom det oftast är den enda framställningen majoritetssamhället får av romer. Dagens Nyheter vill främst framhålla romers utsatta situation i samhället genom orättvisa beslut och diskriminering. Dock kan detta skapa en bild av gruppen som passiva och olycksaliga offer.

Denna undersökning syftar att undersöka hur Dagens Nyheter använde sig av opinionsundersökningar från svenska Gallupinstitutet vid deras introduktion i Sverige under 1940-talet och hur man legitimerade användningen, med speciellt fokus på felprognoserna i valen 1948. Undersökningen visar att Dagens Nyheter använde undersökningarna för att politiska debatter kring frågor de ansåg vara av värde samt för tt skapa nyheter om mer vardagliga händelser eller problem. Genom sin publiceringsrätt kunde de kontrollera undersökningarna resultat genom att välja ut svar och göra tolkningar från dessa. Undersökningarna legitimerades genom betoningar om hur värdefullt det var att veta den allmänna opinionen och kunna visa upp denna för befolkningen och beslutsfattarna. Dagens Nyheter:s användning av undersökningarna legitimerades primärt genom att betona Gallups säkra valprognoser som direkt bevisade undersökningarnas trovärdighet. I samband med felen i Gallups valprognoser från 1948 sker det förändringar i legitimeringen. Gallup förlorar sin legitimitet och Dagens Nyheter ändrar därmed sin inställning till undersökningar som endast ansågs kunna visa samtiden effektivt men inte vad som komma framöver. Dagens Nyheter insåg värdet som opinionsundersökningar hade och använde Gallup som ett redskap för att skapa nyheter och debatter fram tills detta inte längre gick att legirimera till läsarna.

The purpose of this study was to examine the structures of female crime in the media. The main issues were the constructions made by the media regarding female crime and how these structures can be understood from a gender perspective. Thesis empirical material consists of a selection of ten articles from the newspaper Dagens Nyheter from the period September to November 2015. The study can not be said to give an overall picture of the Swedish media, instead it is the researcher's interpretation outlined, which is one of the interpretations can be made. Thesis theoretical approach has been from a social gender perspective meaning that gender can be seen as something socially constructed and that the notion of female crime is attributed to a certain meaning. While theories about media and its power to construct female crime is also used as a theoretical basis. Overall, the paper deals with two different areas; constructions of women as criminal and constructions of women as victims. The results showed that there is a construction of female crime in the media. This design is very fragmented, that means that female crime is produced from a stereotypical image or antisocial image. The results have shown that the construction is done by the woman's crime in the media that is the basis of the media who has the power to choose what to publish and how it is described with words and phrases.