Den här studien fokuserar på mediers framställning av fenomenet terrorism i nyhetsinnehållet i pressen. Mer specifikt undersöks nyhetsrapporteringen i Dagens Nyheter och Aftonbladet från de tre följande dagarna efter självmordsbombningen i Stockholm 2010, som rubriceras som terrorbrott, och skolattacken i Trollhättan 2015, som rubriceras som hatbrott. Båda brott är dock enligt definitionen som finns i svensk lag terrorism. Syftet med studien är att se vad som framhävs och vad som hamnar i bakgrunden när det kommer till terrorism för att på så vis skaffa en bredare kunskap och förståelse för hur fenomenet terrorism framställs i media. För att komma åt detta används gestaltning som både teori och metod. Studiens teoretiska ramverk består också av representation då detta förklarar hur mediers presentationer formar medborgarnas bilder av olika företeelser. I analysen har tio av de elva fokuspunkter som J. W. Tankard föreslår undersökts i de valda artiklarna. Utifrån detta framkom ett antal övergripande teman, eller gestaltningar, som sedan jämfördes mellan de båda fallen. Bland annat visade resultaten att det i nyhetsrapporteringen återfinns en stark koppling mellan terrorism och islam, där religionen framställs som ett motiv till våld. Gärningsmännen i båda fallen beskrivs ha hamnat utanför i såväl lokalsamhället som landet Sverige i stort, och framför allt självmordsbombaren i Stockholm kopplas ständigt till nätverk och organisationer vilket gör att han skildras som en religiös terrorist. Samtidigt ses gärningsmannen i Trollhättan som en ensamt agerande individ som gestaltas som psykiskt sjuk. / This study focuses on the media's representation of the phenomenon terrorism in the news coverage in the press. More specifically the news coverage of Dagens Nyheter and Aftonbladet from the three following days after the suicide bombing in Stockholm 2010, which is classified as a terrorist crime, and the school attack in Trollhättan 2015, which is classified as a hate crime, is researched. Both crimes are however based on the definition found in Swedish law terrorism. The aim of the study is to see what is emphasised and what is understated when it comes to terrorism in order to gain a wider knowledge and understanding for how the phenomenon terrorism is represented in the media. Framing is used both as theory and method to access this. The theoretical framework also includes representation since this explains how the media's depictions shape people's views of different issues. Ten of the eleven focus points proposed by J. W. Tankard is used to research the chosen articles. In the analysis a number of overarching themes, or frames, were revealed and these frames were compared between the two cases. Among other things the results showed that there was a strong connection between terrorism and islam in the news coverage, where the religion was depicted as the motive for violence. The perpetrators were in both cases represented as outsiders of both their local communities and the country of Sweden, and especially the suicide bomber in Stockholm was connected with networks and organisations which means that he is portrayed as a religious terrorist. Meanwhile the perpetrator in Trollhättan is seen as an independently acting individual who is framed as mentally ill.

Hösten 2016 uppkom ett fenomen som blev omtalat i svenska morgontidningar, den så kallade “clownhysterin”. Fenomen sattes snabbt på agendan och handlade om clowner som hade attackerat människor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som får synas i artiklarna och hur de representeras. Artiklarna kommer att inhämtas från de två största kvälls- och morgontidningar i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studien använder sig av teorin om medielogiken där begreppen tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, personifiering, konkretion och stereotypisering använts. En kvalitativ textanalys kommer att vara studiens metod. Resultaten som tagits fram visar på att vittnen, clowner och utsatta är underrepresenterade i artiklarna. Poliser och högre uppsatta syns till en större grad. Clownerna representeras som de onda och skräckinjagande medan poliser framställs som tillförlitliga och sakliga. / In the fall of 2016 the words “creepy clown hysteria” or “clown attacks” became regular to the Swedish daily press. The phenomenon of clowns attacking people and scaring people became media's head priority during approximately two weeks. The focus of this thesis is to establish who gets to talk in the articles and how these people are represented. The articles are found in the biggest night and morning newspapers, Aftonbladet and Dagens Nyheter. The theory for this thesis is called media logics and includes seven directions, these are; sharpening, simplification, polarization, intensification, personification, concreteness and stereotyping. A qualitative text analysis is used as method for this thesis regarding text. The results of the thesis are that there is an underrepresentation of witnesses, clowns and victims in the texts and an overrepresentation of people with authority like polices. The clowns are represented as evil and horrifying while the polices are shown as trustworthy and honest people.

A daily newspaper’s main purpose is to inform its readers without creating noise. Theimportance of the visual presentation is therefore of weight for an effectivecommunication process. This study informs about the importance of typography inthe visual decoding process. The study includes the Swedish newspaper DagensNyheter’s transition from printed media to digital media adapted to an Ipad. It alsoincludes what changes this transition has resulted in for the communication process. The study has been conducted through a qualitative content analysis, where acomparative process of the selected medias has occurred. The theories we have beenusing in the study were mainly from a typographic point of view focusing onreadability. Other than that we have made use of theories about visual communicationand theories of the digital media's impact on society. Our study shows that the transition from printed newspaper to digital newspaperadapted to an Ipad has taken typographical aspects into consideration whenpresenting the material. The convergence between printed media and digitalizedmedia has created a basis for interaction that makes the reader involved in theprocess. The former one-way communication has been replaced with a moreinteractive two-way communication where the user is more than just a receiver.

Title: From fish flu to corona crisis – a quantitative content analysis of front pages from Dagens Nyheter and Aftonbladet during the coronavirus outbreak. The aim of this essay was to examine the reporting and framing of the coronavirus on DN.se and Aftonbladet.se's front pages, between January 7, 2020 and April 30, 2020. In order to do so, we chose to examine front page teasers on both newspapers front pages online. We define front page teasers as the package of text and pictures on the front page, which then takes the reader to the actual article. We formulated three questions to concretize the aim: ​How much space is given to the front page teasers about the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, in terms of number, size and location? ​How do the front page teasers frame the coronavirus on Dagens Nyheter and Aftonbladet's front pages, regarding to framing and perspectives as well as calming or alarming signals? And, ​what differences and similarities can be found between Dagens Nyheter and Aftonbladet’s front page teasers about the coronavirus, regarding to space and shape? ​The method chosen for this study was a quantitative content analysis, which was supported by theories about news values, media logic and narration, as well as the agenda setting theory and the framing theory. The results of the analysis stated that front page teasers about the coronavirus was given more space on both newspapers’ front pages during the majority of the selected time period, than front page teasers about other events. This could be explained by multiple theories about how threats, risks and crises, as well as sensational news, stand a better chance of making it to the front page, than other news. The analysis also showed that Dagens Nyheter chose to frame the coronavirus based on themes such as healthcare and economical consequences, while Aftonbladet chose a more human perspective. We speculated on how these results could affect the readers and their picture of reality – in this case the coronavirus – and came to the conclusion that Aftonbladet’s readers might feel more of a closeness to the coronavirus, than the readers of Dagens Nyheter. So, regarding to space – both in number and size – as well as theme, actor and signal, but also the newspapers’ own choice of words, our study made it possible for us to see how the “fish flu” gradually turned into a corona crisis.

Purpose: This study aimed to investigate how neurodevelopmental disorders (NDs) are represented in the Swedish news media. The study can contribute to gaining more excellent knowledge about how Swedish news media such as Dagens Nyheter (DN) and Expressen represent disabilities such as NDs. Theory: To carry out the study, we must present theoretical starting points. The study was based on the power of journalism, representation, media representation, framing theory, and stereotypes. The power of journalism is used to explain how powerful the media is. Representation and media representation is used to describe how things make sense. Framing theory is used to describe the effect of the media on people because, according to the theory, people always try to create meaning. Finally, stereotypes are used to explain how NDs are perceived in society. Previous research: Previous research has been used to motivate studies that have previously been used on the subject and then linked to our study. The study used health communication and journalism, news media (daily- and evening newspapers), and gender as in previous research. Health communication and journalism explain how vital health-related information is to society. News media are used to create an in-depth understanding of NDs while discussing the difference between daily- and evening newspapers to understand them. Finally, studies on gender are used to explain gender differences and inequalities between the genders. Method: The study was carried out with the help of a quantitative content analysis, where the Swedish news sites DN and Expressen were analyzed by searching for news about various NDs; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's, and Tourettes. A total of 190 articles from both news sites were included—123 articles from Expressen and 67 from DN. A time frame has been set within one year, from 8 March 2021 to 8 March 2022. To obtain the survey results, the SPSS program has been used where it was prepared before the study with knowledge of statistical analysis—then prepared variables and variable values to be used in SPSS to make the study feasible. Results: The results were presented by comparing relevant variables in the SPSS software for later analysis. Variables such as "NDs diagnoses," "NDs main or secondary subject," "emotional or non-emotional," and "newspaper." Detailed analysis and discussion were performed of the results of the variables examined. The analysis was based on relevant previous research and theories related to news media, representation, and NDs. Conclusion: Journalists significantly influence how the reader perceives, interprets, and forms opinions. Therefore, the representation of NDs by both the news sites, DN and Expressen, can lead the reader to create stereotypical images about NDs. Individuals with NDs may be discriminated against because of the stereotypes that have been created about them. They can also be exposed to misunderstandings of the environment because they do not behave the same way society expects. The two news pages examined represent NDs differently in that DN is classified as a daily newspaper and Expressen is classified as an evening newspaper. The different diagnoses within NDs are represented differently in the articles. Finally, female journalists try to counter stereotypes about women with NDs. Many articles written by female journalists are about publishing their stories and encouraging others to seek help. In contrast, articles written by male journalists are often about men with NDs, whereas articles are often about crime and sports, which they are also often associated with. / Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) representeras i svensk nyhetsmedia. Studien kan bidra till att få större kunskap om hur svenska nyhetsmedier som Dagens Nyheter (DN) och Expressen representerar funktionsnedsättningar som NPF. Teori: För att genomföra studien har vi behövt redovisa teoretiska utgångspunkter. Studien bygger på: journalistens makt, representation, media representation, gestaltningsteori och stereotyper. Journalistens makt används för att förklara hur mäktigt media är. Representation och mediarepresentation används för att förklara hur saker och ting får mening. Gestaltningsteorin används för att förklara mediernas effekt på människor eftersom enligt teorin människor alltid försöker skapa mening. Till sist används stereotyper för att förklara hur NPF uppfattas i samhället. Tidigare forskning: Tidigare forskning använts för att motivera studier som tidigare använts på ämnet, för att sedan koppla det till vår studie. I studien användes hälsokommunikation och journalistik, nyhetsmedia (dags- och kvällspress), och genus som tidigare forskning. Hälsokommunikation och journalistik används för att förklara hur viktig hälsorelaterad information är för samhället. Nyhetsmedia används för att skapa fördjupad förstående om neuropsykiatriska funktionsnedsättning, samtidigt diskuteras skillnaden mellan dags- och kvällspress för att förstå skillnaden mellan de. Till sist används genus för att förklara könsskillnader och ojämlikheter mellan könen. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, där svenska nyhetssidorna DN och Expressen analyserades genom att söka efter nyheter om olika NPF; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's och Tourettes. Totalt inkluderades 190 artiklar från både nyhetssidorna. 123 artiklar från Expressen och 67 artiklar från DN. En tidsram har ställts in inom ett år, från datumen, 8 mars 2021 till 8 mars 2022. För att få fram undersökningens resultat har programmet SPSS använts där det förbereddes innan studien med kunskap om statistisk analys. Därefter förberett variabler och variabelvärden för att användas i SPSS för att göra studien genomförbar. Resultat: Resultaten presenterades genom att relevanta variabler har ställts mot varandra i programvaran SPSS för att senare analysera de. Variabler såsom “NPF diagnoser”, “NPF huvud- eller biämne”, “känslomässig eller icke känslomässig” samt “tidning”. En utförlig analys och diskussion genomfördes av resultaten av de undersökta variablerna. Analysen byggdes på relevanta tidigare forskning och teorier som är relaterade till nyhetsmedier, representation och NPF. Slutsats: Journalister har stor påverkan på hur läsaren uppfattar, tolkar och bildar åsikter. Därför representationen av NPF av både nyhetssidorna, DN och Expressen, kan leda till att läsaren skapar stereotypa bilder om NPF. Individer med NPF kan utsättas för diskriminering på grund av de stereotyperna som har skapats om de. De kan också utsättas för missuppfattning av omgivningen på grund av att de inte beter sig på samma sätt som samhället förväntar sig. De två undersökta nyhetssidorna representerar NPF annorlunda i och med att DN klassas som dagstidning och Expressen klassas som kvällstidning. De olika diagnoserna inom NPF representeras på olika sätt i artiklarna. Slutligen kvinnliga journalister försöker att motverka stereotyper om kvinnor med NPF. Många artiklar skrivna av kvinnliga journalister handlar om att ge ut deras berättelser och uppmana andra till att söka hjälp. Medan artiklar skrivna av manliga journalister handlar ofta om män med NPF, där artiklar ofta handlar om brott och sport, vilket de också ofta är associerade med.

Reflekterar en av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter världens intensifierande interrelationer och ömsesidiga beroenden? Syftet med den här studien är att finna uttryck för globalisering i Dagens Nyheters huvudbilaga under perioden 1988 till 2013. För att uppnå detta, har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys, där vi analyserat 1492 nyhetstexter från Dagens Nyheter. I studien undersöks uttryck för globalisering på tre sätt: genom att mäta mängden utrikesmaterial, vilka länder, regioner och världsdelar som finns representerade i bevakningen samt huruvida nyhetstexterna innehåller nyhetsgenren ”global journalistik”. Av studien framgår att andelen utrikesmaterial har ökat på bekostnad av andelen inrikesmaterial, att inte alla länder, regioner och kontinenter finns representerade och att texterna innehåller global journalistik i viss uträckning. / Does one of the major Swedish newspapers Dagens Nyheter reflect the intensifying interrelations and interdependences in the world today? The aim of this study is to find expressions for globalization in the main section of Dagens Nyheter during the period between 1988 and 2013. To achieve this, we applied quantitative content analysis on 1492 news articles from Dagens Nyheter. Here, expressions for globalization are examined in three ways: the amount of foreign reporting, which countries, regions and continents are represented in the reporting and whether the news style” global journalism” is present in the reporting. This study finds an increase in foreign reporting at the expense of domestic reporting, that not all countries, regions and continents are represented and that global journalism is present to some extent.

Denna studie analyserar i vilken utsträckning Twitter använts som nyhetskälla under 2016 och vad som är utmärkande för nyhetsartiklar där tweets citerats. Relationen mellan journalister och deras källor, Hermidas approach kring “Ambient Journalism” samt teorin om Gatekeeping utgör det teoretiska underlaget. Tidningar som ingår i analysen är dagstidningen Dagens Nyheter och kvällstidningen Aftonbladet. Arbetet baseras på en kvalitativ innehållsanalys av 450 artiklar från ovannämnda tidningar. Dessa artiklar har kodats med hjälp av ett kodschema med tillhörande tolkningsregler som utformats i enighet med studiens frågeställningar. Undersökningen visar att journalister använder sig av Twitter främst för att krydda artikeln och för att illustrera ett exempel. Den utmärkande tonen i de analyserade artiklarna är oftast neutral. Flest referenser från Twitter hittades i Aftonbladet och då var det oftast idrottare eller politiker som citerades. Utifrån studiens resultat kan slutsatserna dras att relationen mellan journalisten och källan fortfarande präglas av att elitkällor får störst utrymme i nyhetsrapporteringen. Även det faktum att journalisternas roll som gatekeepers förminskas i takt med en ökad närvaro av Twitterkällor, vars tweets oftast kopieras och klistras in ordagrant i en artikel. Med utgångspunkt i resultatet diskuterar vi huruvida den journalistiska professionaliteten kan påverkas negativt av en för frekvent användning av Twitter i nyhetsrapporteringen. Vidare kan siffrorna vi presenterar utgöra underlag för vidare forskning kring förhållandet mellan Twitter, journalistik och objektivitet.

This study examines whether the breakthrough of push notifications has affected journalism, and what characterizes the editorial content of push notifications. The study focuses specifically on the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter. Qualitative interviews have been conducted where two people from each newspaper, who in various ways encounter push notifications in their daily work, had the opportunity to share their experiences in the area. These interviews have then been supplemented with a quantitative content analysis, where the two newspapers push notifications are categorized based on specific variables and variable values. The study's theoretical framework is based on theories of news evaluation, news selection and editorial routines. Combined with previous research on what makes news, differences between morning and evening press as well as the consequences of the push notifications, the results of the study is discussed. The conclusions are that the work with push notifications is demanding, competitive and keeps a high tempo. The goal of being first with the push notification can lead to the verification process being down prioritized. There is also a connection that shows that too many push notifications increase the number of news application-uninstallations. In addition, it is concluded that the newsworthiness behind Aftonbladet and Dagens Nyheters push notifications to some extent follows the same pattern as when it comes to news in general. Based on theory and previous research, push notifications seem to be an extension of what characterizes morning and evening press. Both Aftonbladet and Dagens Nyheter focuses on the news that is typical for respective newspapers. However, the push notifications place higher demands when it comes to befit the whole audience. / Denna studie undersöker huruvida pushnotisernas genombrott påverkat journalistiken, samt vad som karaktäriserar det redaktionella innehåll som sänds ut via pushnotiser. Studien fokuserar specifikt på de två svenska dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts där två personer från respektive tidning, som på olika sätt kommer i kontakt med pushnotiser i sitt dagliga arbete, haft möjlighet att berätta om sina erfarenheter i området. Dessa intervjuer har sedan kompletterats med en kvantitativ innehållsanalys, där dagstidningarnas pushnotiser kategoriserats utifrån bestämda variabler och variabelvärden. Studiens teoretiska ramverk har utgångspunkt i teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval och redaktionella rutiner. Utifrån dessa teorier, samt tidigare forskning om vad som blir nyheter, skillnader mellan morgonpress och kvällspress samt notisernas konsekvenser, diskuteras studiens resultat. Slutsatsen som dras är att arbetet med pushnotiser är krävande, tävlingsinriktat och håller ett högt tempo. Målet att vara först ut med pushnotisen kan leda till att verifikationsprocessen nedprioriteras. Det finns även ett samband som visar på att för många pushnotiser ökar antalet avinstallationer av nyhetsapplikationen. Utöver detta dras slutsatsen att nyhetsvärderingen bakom Aftonbladets och Dagens Nyheters pushnotiser till viss del följer samma mönster som när det kommer till nyheter generellt. Utifrån teori och tidigare forskning har pushnotiserna visat sig vara en förlängning av vad som karaktäriserar morgonpress respektive kvällspress, där Aftonbladet respektive Dagens Nyheter fokuserar på de nyheter som följer deras profilering. Pushnotiserna ställer emellertid högrekrav på att lämpa sig för hela läsarkretsen.

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur våldtäktsmyter används i svenska nyhetsartiklar. Mer specifikt undersöks sex stycken nyhetsartiklar varav tre kommer från morgontidningen Dagens Nyheter, respektive tre från kvällstidningen Expressen. Med en kritisk diskursanalys som både teori och metod möjliggör det att analyserar språket på djupet, och hitta underliggande strukturer, som våldtäktsmyter faktiskt är. Det teoretiska ramverket för studien utgår från teorin om kritisk diskursanalys, våldtäktsmyter, offerskapande och medielogik.   För att kunna finna underliggande strukturer och våldtäktsmyter användes olika analysverktyg hämtade från kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att nyhetsartiklarnas manifesta budskap är öppna och feministiska. Underliggande och vid en mer djupgående läsning kan våldtäktsmyter avläsas i den fundamentala grunden. / This study targets how rape myths are used in Swedish news articles. Specifically, it examines three news articles from the morning paper “Dagens Nyheter” as well as three news articles from the evening paper “Expressen”. With a critical discourse analysis we found opportunity for theoretical and methodical analyses of news articles´ linguistics along with underlying structures of such rape myths. The theoretical framework for this study is based on the theory of critical discourse analysis, rape myths, victimization and media logic.   To find underlying structures and rape myths we used several analysis methods from critical discourse analysis. The result of this study shows that the news articles’ manifest messages as open and based on feminism values. However, through deeper interpretation, it is evident that rape myths are continuously used as the fundamental directive.

<p><strong><strong>The aim of this essay is to analyze how media constructs strategic positional statements in debates of great immediate interest in order to stress ideological standpoints. Two questions are derived on the basis of this aim.</strong></strong></p><p><strong>- How is Russia positioned in Svenska Dagbladet's and Dagens Nyheter's editorials in the debate on the Swedish defence during 09-01-13 - 09-01-31?</strong></p><p><strong>- Are there differences in the positional statements between the newspapers?</strong></p><p><strong>In the study a Critical Discourse Analytical (CDA) approach is applied, and more specifically that of Teun A. van Dijk. Both the theoretical basis and the methodological tools are based on van Dijks CDA. As the theoretical basis regards focus lies on van Dijks rather specific concept of ideology. The methodological tools applied in the study are lexicalization, implications and analysis of how actors are described as agent or patient in the propositional structure. Besides these micro oriented tools an analysis of the thematic structure is also applied. The analysis is based on a schema that is composed with regard to the aim, the theoretical basis and the methodological tools. In the study a total of eight editorials are analyzed; six from Svenska Dagbladet and two from Dagens Nyheter.</strong></p><p><strong>The result points out to a difference between the two newspapers positioning of Russia. Svenska Dagbladet polarizes Russia and this positional statement can be understood as both nationalistic discourse and, partly, as Russophobia. Dagens Nyheter doesn’t position Russia as a potential threat and Russia doesn’t play a significant role in Dagens Nyheter’s discourse. Dagens Nyheter is mainly focusing on the debate itself. Svenska Dagbladet’s opinion making might possibly be more effective, but at the expense of reproducing a negative construction of Russia.</strong></p><p><strong> </strong></p>