Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.

Skönlitteratur är mycket omdiskuterat i dagens samhälle, och i juli 2016 pågick en debatt om huruvida skönlitterär läsning är nödvändig i skolan för att höja de svenska Pisa-resultaten. Den här uppsatsen ämnar att ta reda på varför skönlitteratur är så omdiskuterat, genom att göra en litteratursociologisk analys av argumenten för och emot skönlitterär läsning i skolan. I uppsatsens undersökningsdel går jag igenom de olika argumenten, analyserar dessa och i viss mån jämför dem med varandra. Denna typ av analys har tydliggjort att kopplingen mellan åsikter om skönlitterär läsning och samhälle är stark, och att det i många fall är svårt att utröna vad det är som egentligen diskuteras: vikten av att läsa skönlitterärt eller vikten av att skapa ett stabilt samhälle.

In the autumn of 2015 a huge amount of refugees were on the run to Sweden. The news media described the situation as a refugee crisis and border controls were initiated. The aim of this study was to examine how two Swedish newspapers, one national and one local, portrayed refugees at the time when the border controls were initiated in Sweden. The questions examined were: How are the refugees portrayed, what are the similarities and differences between Dagens Nyheter and Sydsvenskan’s portrayal of the refugees? To approach this we made two different analysis of reports from each newspaper, three from Dagens Nyheter and two from Sydsvenskan. We did a framing analysis on the text and a semiotic analysis on the pictures. Findings show that the portrayal of refugees are very similar in both newspapers. The refugees are described as inferior, but at the same time brave, well-educated and hopeful. We also found that refugees often are portrayed as “the others” and the citizens of Sweden are portrayed as “we”. Although the similarities outweighs, we found some interesting differences in the newspapers portrayal of the refugees. For example, in Dagens Nyheter the hopefulness is combined with a positive and joyful approach, while Sydsvenskan describes the hope with an uncertainty and concern about the future.

The Soviet Union was the great enemy of Western civlisationen during the cold war. Sweden was not part of the cold war. Despite that Sweden had more in common with the Western powers. The country had more cultural, economic and political similarities with them. The purpose of this study was to examine how Swedish newspapers wrote about the dissolution of the Soviet Union in 1991. I have also examined whether they expressed a fear of Russia. The newspapers that were included in the study were: Norrkensflamman (socialistic), Aftonbladet (social democratic), Arbetet (social democratic), Dagens Nyheter (independent), Expressen (liberal) and Svenska Dagbladet (conservative). The results showed that Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet had a western and eurocentric international outlook. Aftonbladet and Arbetet also had a western and eurocentric international outlook but were more critical of the western powers. Norrskensflamman was the only newspaper that supported the Soviet Union. They also saw the capitalist world as the great enemy. Russian fear was expressed in Arbetet, Svenska Dagbladet and Expressen. Arbetet thought the rest of the world should demand that Russia abolishing all their nuclear weapons. Svenska Dagbladet and Expressen saw Russia’s political system as threat to the west. Svenska Dagbladet also suspected that Russia should attack their neighbours in the future.

Den finländska arbetskraftsinvandringen till Sverige som kulminerade år 1970 ledde till att nästan 200000 finländare bosatte sig runtom i landet. Vågen av finländare etablerade sig i stor utsträckning på de svenska fabrikerna inom metallindustrin. Denna studie syftar till att undersöka hur gruppen finländare har representerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter år 1970. Detta görs genom både en kvantitativ och kvalitativ analys samt en jämförelse av resultaten tidningarna emellan. Den kvantitativa delen består av en systematisk schemaläggning av 142 artiklar, publicerade år 1970 i de båda tidningarna. Den kvalitativa analysen utgörs av en kritisk diskursanalys med fokus på ideologkritik, där 10 av dessa 142 artiklar granskats djupare. Resultaten som framkommit genom analyserna diskuteras utifrån uppsatsens teoretiska ramverk, bestående av representationsteori med fokus på andrafiering. Studien pekar på att finländare som förekommer i artiklarna från år 1970 i mindre utsträckning ges utrymme att uttala sig och att medierepresentationen av finländarna skapar en splittring mellan de olika arbetskollektiven inom industrierna.

The essay aims at presenting how Swedish and Turkish media, in the light of Douglas M. McLeod's "Protest paradigm", covered the victory and defeat of Muslim Brotherhood between June 2012 and July 2013. To achieve this, I have applied discursive text- and semiotic image analysis on eight specific online articles from Dagens Nyheter, Aftonbladet, Zaman and Milliyet. The results show that the selected material do not live up to the absolute potential of protest coverage.

The aim of this thesis was to examin how librarians arepresented in the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter.My research questions were: How are librarians and thelibrarian profession presented in articles in DagensNyheter? and What discourses can be identified in thearticles?I have analysed 69 articles from between 2012-01-01 and2013-01-01 by using discourse analysis as both theory andmethod.Three discourses emerged through the analysis: discourseabout librarians and litterature, discourse about librariansand censorship and discourse about librarians and thelabour market.The conclusions drawn from this study are that librariansare strongly associated with litterture and reading and withthe labour market. There are also clear tendencies thatlibrarians whish to change the old, stereotypical images thatthey are associated with, and do so by using humor. / Program: Bibliotekarie

The ethnicity of convicted sex offenders, racism in everyday life and journalism ethics has recently been discussed more frequently in the Swedish media and society. Previous research has established that ethnicity is constructed in news media while reporting of sexual violence and that ethnicity is used as an explanation for the committed crime. The aim of this study was to investigate how ethnicity is constructed in news media over time. The central questions of the study were how ethnicity is constructed in news reporting of sexual violence and if this construction has changed over time, and if so, how it has changed. This study was based on a discourse analysis of news articles published in Dagens Nyheter in 1997, 2007 and 2017. The results of this study have concluded that ethnicity is constructed in different ways during each of the three years, and there has therefore been a change in the discourse, from ethnicity as attribution of the perpetrator to rewriting ethnicity into other words such as refugee or immigrant.

Denna studie är avsedd att undersöka Dagens Nyheters möjligheter och begränsningar vad gäller att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta har undersökts ur ett feministiskt ståndpunktsteoretiskt perspektiv med hjälp av en kritisk diskursanalys i syfte att studera hur tidningen gestaltar metoo-rörelsen. En analys har gjorts av hur rörelsen och relevanta aktörer omtalas och positioneras i texterna, vilka diskurser som framträder samt om tidningens inramningar huvudsakligen kan sägas stödja eller utmana metoo-rörelsens grundläggande budskap. Studien baseras på tidningsartiklar publicerade i dagstidningen mellan 15 oktober 2017 och 14 oktober 2018. Resultatet visar att Dagens Nyheter skapar goda möjligheter att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta i och med att tidningen omtalar metoo-rörelsen och dess representanter på ett gynnsamt sätt, att majoriteten av texterna innehåller en diskurs som kritiserar patriarkala strukturer samt att tidningen tillåter rörelsen att nå ut med sitt grundläggande budskap.

• Problemformulering och syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mycket och hur svensk media bevakar nyheterna kring Donald Trump som uppstår genom hans twittrande och hur den ser ut nu jämfört i början av hans presidentskap i dags- och kvällstidningar. • Metod och material Undersökningen är en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys om hur Expressen och Dagens Nyheter har rapporterat om Donald Trumps twittrande sedan han blev president. • Huvudresultat Studiens resultat visar att Dagens Nyheter skriver mer om Donald Trump, men att Expressen har en högre andel artiklar om Donald Trumps twittrande. Det går inte att se någon tydlig förändring över tid utan kurvan går upp och ner under hela perioden. Båda tidningarna gestaltar Donald Trumps twittrande genom saklig skandalgestaltning. Studien visar även att redaktionerna lägger upp artiklarna på olika sätt. Expressen skriver om fler saker i samma artikel medan Dagens Nyheter delar upp det i olika artiklar.