<p>I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur</p><p>lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.</p><p>Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt</p><p>lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.</p>

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad. Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.

Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007. Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen vid den bibliska berättelsen om David och Goliat. För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel teorier om nyhetsframställning och språk. Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de politiska aktörerna. / The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of December 2006 because the owner did not comply with the collective labor agreement. The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and language as starting-points. Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s criteria for view points in media on several occasions. The most common view points were personification, the individual against the collective authority and the conflict view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics. The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed more focus upon the political figures involved.

ABSTRACT Purpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt. Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material. Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and “big” decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues. The investigation has found much support of Yvonne Hirdmans theories of the gender system. Keywords: Dagens Nyheter, DN Debatt, Gender, Gender Images, Media

A B S T R A C T Title: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?) Number of pages: 36 Author: Carolina Vallin Tutor: Else Nygren Course: Media and Communication Studies C Period: Autumn term 2006 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy. Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006. Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can’t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda. Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy.

Aim: The study's aim and run-up are to investigate how journalists frame texts, during impact of those standards and values that they have, combined with the organization and in the nation where they work. Method/Material: The study looks on how the authors of articles at the Swedish newspaper "Dagens Nyheter" and the Norwegian newspaper "Dagbladet", uses the concept al-Qaida, in their news rapport, during the period 19:th of mars – 24:th of august 2003. Two hundred articles were collected and divided into two groups, 1) the explicit group, there the text actu ally treated al-Qaida, 2) the implicit group, there the text e.g. linked to the name al-Qaida and the article itself treated another subject. Is it possible to see differences or resemblances, in the way that journa lists frame their texts? The main theoretical run-up is framing accor- ding to R. Entman (1993). The study works with an overall hypothesis: that it advises differences between these two countries and newspapers framing of al-Qaida. Main results: Among the explicit articles, the newspaper "Dagbladet" distinguihes themselves most, both in the number of articles and how many times they used the concept al-Qaida. Among the implicit articles, it is the newspaper "Dagens Nyheter" that have the largest amount of articles, but it is the "Dagbladet" that mentions the concept al-Qaida more times. I therefore draw the conclusion that "Dagbladet" "refers/ mentions" al-Qaida considerable more times in their articles than "Dagens Nyheter". The reason to this is probably the cultural, indivi dual, organizational and national differences that are between the countries. And probably that Norway were a part of the Iraq coalition force's 2003.

Mass communication today stands for a great number of information in the developed welfare state of Sweden. This was also the case during the social and economic financial crisis in 2008-2011. At this point, the majority of the population chose to turn to the newspapers to look for further information. This essay seeks, in a comparative and theoretical way, and with the help of two theories of nationalism, to understand how the Swedish culture and tradition can be ex­plained via newspapers, and in what way these portray nationalism. What it also sets out to in­vestigate further is what kind of impact it might exercise over the population in its position as one of the leading providers of information. The research is conducted through the use of articles published by Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet during the financial crisis 2008-2011 in Sweden. It occur a form of institutionalized nationalism that is barely noticeable in Sweden. The discussion concludes that even though there is a slight nationalism noticeable in the two above mentioned newspapers, one needs a further investigation in order to be able to generalize if mass communication in Sweden today portrays nationalism.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning. Vi har med hjälp av en massmedieretorisk analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler. Dagens Nyheter har tagit sig an händelsen på ett helt annat sätt, de har en mer saklig kriminaljournalistik och har vad vi kunnat observera i det undersökta materialet följt de pressetiska reglerna väl. Mitt emellan dessa två motpoler finner vi Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning som båda två har använt sig av en tveksam medieetik och stundvis tänjt på spelreglerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.   Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – Vi – ses som rationella, medan De Andra – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen Vi och De Andra. I vår undersökning står västerlänningarna för Vi:et medan den haitiska befolkningen är De Andra. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen. Våra frågeställningar är:  Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag? Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna? På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer? Undersökningen visar att både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning. Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.

This study aims to gain greater knowledge about the phenomenon cheerleading journalism and its existence in the Swedish sports journalism. We did this by making an impact in the media debate, to thereby identify key aspects of cheerleading journalism. These elements are then used to reach a preliminary definition of the phenomenon. This was followed by qualitative interviews with six Swedish sports journalists from newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, with the aim to find out how they behaved the phenomenon. The results of the earlier debate and the answers from the respondents show that cheerleading journalism is nationalistic, biased and seeks an inclusive effect on its audience. This phenomenon is considered to be an inferior form of journalism and progress especially in reporting on the Swedish national teams and / or individual representatives of Sweden. The results have also been related to selected theories, agenda-setting, gatekeeping and framing.