I detta arbete har studerats hur infiltration av dagvatten påverkar grundvattenkvalitén i del av stockholmsåsen som kallas Hammarbymagasinet. Hammarbymagasinet ligger i Upplands Väsby kommun norr om Stockholm och nyttjas av kommunalförbundet Norrvatten som reservvattentäkt vid eventuella störningar i den ordinarie försörjningen från Görvälnverket vid Mälaren. En befintlig anläggning som används av Upplands Väsby kommun belägen i magasinet har studerats där dagvatten infiltreras genom infiltrationsrör. Anläggningen är belägen cirka 2,5 km söder om Norrvattens uttagsbrunnar. De föroreningar som analyserades var bly, koppar, kadmium, krom, nickel, kvicksilver, PFAS, olja, PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och benso(a)pyren. För varje förorening har ett gränsvärde använts som antingen kommer från miljökvalitetsnormer, livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter eller Norrvattens interna riktvärden. Första steget var att uppskatta föroreningshalterna i dagvattnet vilket gjordes med hjälp av data från StormTac’s databas. Där finns mätningar av föroreningshalter från olika markanvändningar från olika platser runt om i världen och det finns även framräknade schablonhalter. Då det är svårt att veta hur förorenat dagvattnet på den aktuella platsen är i jämförelse med mätningarna i databasen så har fler olika beräkningar gjorts för olika föroreningskoncentrationer. Först användes bara schablonhalterna, där utöver användes även en slumpgenerator där en mätning ur databasen slumpmässigt valdes 500 gånger. Utifrån simuleringarna beräknades sedan 90-percentilen för att få fram en koncentration. Mätningarna i databasen transformerades även till en normalfördelning med hjälp av Statgraphics 18, utifrån det kunde en ny 90-percentil beräknas. Transporten genom den omättade zonen uppskattades med en endimensionell analytisk ekvation som tog hänsyn till advektion, dispersion och adsorption. För att uppskatta adsorptionen användes litteraturvärden på KD-värden och KOC-värden. Denna beräkning syftade till att klarlägga tiden det tar för föroreningarna att nå grundvattnet och efter hur lång tid som koncentrationen stabiliseras. Därefter användes en annan beräkningsmodell i den mättade markzonen där hänsyn enbart togs till utspädning med det rena grundvattnet som antogs komma uppströms ifrån. Modellen saknar tidsaspekt utan beräknar den maximala halten som kan uppstå nedströms infiltrationen vid ett visst avstånd beroende på koncentrationen i det infiltrerande dagvattnet, grundvattenflödet i magasinet och storleken på den förorenade plymen. Med hjälp av modellen beräknades koncentrationen i grundvattnet vid 20, 50, 100 och 200 meter nedstöms infiltrationen. Som ett sista steg i modelleringen så användes en grundvattenmodell i mjukvaran FeFlow från DHI för att se hur partiklar rör sig i magasinet. Då släpptes partiklar ut vid infiltrationspunkten och sedan skapades partikelbanor med hjälp av random-walk och även här togs hänsyn endast till advektion och dispersion. På så vis kunde en ungefärlig transporttid till brunnarna bestämmas. Utifrån de resultat som har beräknats så är det framförallt halten av olja i grundvatten som kan komma att bli problematisk då gränsvärdet kraftigt överskrids nedströms infiltrationen enligt de beräkningar och antagande som gjorts i arbetet. Här måste dock poängteras att ingen hänsyn till rening med hjälp av befintlig oljeavskiljare har tagits vilket gör att koncentrationen i grundvattnet troligtvis överskattas. I övrigt kan mindre kvalitetsproblem lokalt nedströms infiltrationen uppstå även för bly, kvicksilver, PAH och benso(a)pyren. Dessa bedöms dock inte kunna hota magasinets funktion som reservvattentäkt. Samtidigt måste självklart hänsyn tas till övrig föroreningsbelastning av magasinet vilket inte gjorts i detta arbete. / The aim of the study was to investigate how stormwater infiltration effected the groundwater quality in an aquifer placed north of Stockholm and used as an emergency water supply by the local federation Norrvatten. Therefore, it is essential that stormwater infiltration do not endanger the ability of the aquifer to be used as water supply. The studied infiltration plant contains of two pipes and is placed around 2,5 km away from the extraction wells used by Norrvatten. The contaminants that was studied were lead, copper, cadmium, chromium, nickel, mercury, PFAS, oil, PAH (polycyclic aromatic hydrocarbons) and benso(a)pyrene. For each contaminant, a limit of the concentration in the groundwater was set based on Swedish environmental norms (MKN), regulations of drinking water or internal limits by Norrvatten. The first step in the process was to estimate the pollution concentration in the stormwater reaching the infiltration plant. This was made by using the database of the company StormTac which contains of several measurements from different land uses. The pollution concentration was estimated in different ways, in one case the pre-defined standard concentrations were used. Then a generator was used that picked one measurement from the database and then 500 simulations were performed. Also, the measurements were transformed into a normal distribution. From both these methods the 90-percentile was calculated and used to estimate the pollution concentrations. This contributes to a more conservative way of estimating the concentrations than using the standard concentrations defined in the database. The transportation through the vadose zone was calculated using a one-dimensional analytic equation which included advection, dispersion, and sorption. The sorption was based on Kd- and KOC-values from literature. This calculation aimed to estimate the time it takes for the contaminants to reach the groundwater level and when the concentration there was stabilized. Another analytical model was used to estimate the further spreading in the groundwater zone. This model included mixture with fresh groundwater upstream. The model calculates the maximum concentration that can occur at a distance downstream from the infiltration. The concentration at 20, 50, 100 and 200 meters downstream was calculated with this model and compared with the defined concentration limits. The last step in modelling the spreading of pollution was particle tracking in a groundwater model in the software FeFlow from DHI. Particles were released at the place of infiltration and then forward particle tracking were made using Random-Walk, in the model advection and dispersion was included. From the results approximate travel times to the wells could be decided. From the results in the study the concentration of oil gives most rise to concern. The concentration heavily exceeds the limit in groundwater at all the four distances. However, purification with oil separator has not been included in the study and the concentration in the infiltrated stormwater most probably considerably lower than the used value. Some local quality problems appear for lead, mercury, PAH and benso(a)pyrene at a maximum distance of 100 meter downstream of the infiltration plant. Of course, attention must also be payed to other sources of contamination which has not been included in this work

Denna studie syftar till att ta fram lösningsförslag som kan komplettera Hemlingbys befintliga avvattningssystem som består av VA-ledningar och dammar. Lösningsförslagen som presenteras i rapporten har tagits fram med hänsyn till nulägesanalysering samt bedömning av nollalternativ. Studien omfattar en kartläggning av dagvattenhantering inom distriktet, via en sådan undersökning har författarna lokaliserat två problem områden som bör ses över. Dessa är Hemlingbybäcken och Kryddstigen. Recipienten tillstånd d.v.s. Hemlingbybäcken påverkas av mänskliga aktiviteter. Föroreningar som drabbar bäcken utgörs av tungmetaller såsom koppar, bly och zink. Brist på dagvattenmagasiner har medfört att bäcken innehar kapacitetsproblem med dagvatteninflöde från närliggande fastigheter och industriområden. Kryddstigen är ett område där det bedrivs företag inom teknik och handel, dessa aktiviteter bidrar med föroreningar som försämrar grundvattnets och recipientens tillstånd. Norra delen av Hemlingby utgörs till största del av hårdgjorda ytor, vilket reducerar möjligheten för en naturlig infiltration och avvattning av nederbördsvatten, detta har i sin tur orsakat att översvämningsrisken ökat i distriktet. Gävle kommun har via tidigare utredningar identifierat problemet och försökt förebygga dessa genom att implementera fördröjningsdammar, våtmarksdammar och rondelldammar. Uppföljningsarbete har gjorts som konstaterar att dammarna har ett större avrinningsområde än tidigare beräknat, vilket påverkar verkningsgraden negativt. Kapacitetsproblem har därför uppkommit t.ex. våtmarksdammarna är dimensionerade att omhänderta ett 10-årsregn från ett avrinningsområde på 19 hektar. För tillfället klarar våtmarksdammarna endast av att hantera 2-årsregn för ett avrinningsområde på 2400m3. Studien presenterar öppen dagvattenhantering som lösningsalternativ för dessa områden, detta görs med hänsyn till befintliga VA-ledningar och dammar. Öppna dagvattenlösningar tillämpas oftast i urbana miljöer för att fördröja, lokalt omhänderta samt för att få en samlad fördröjning av dagvatten. Detta sker med hjälp av växtligheter som gör det möjligt att uppnå en naturlig infiltration. Allmänheten kan dra nyttja av att implementera öppna dagvattenlösningar. Det kan förvandla en tråkig stadsmiljö till en livlig sådan genom att omhänderta dagvatten ovanpå ytan. Det blir fördelaktigt för allmänheten eftersom öppna dagvattenlösningarna bidrar med en estetisk tilltalande miljö samt ökad biologiskmångfald. Alternativen redogörs på följande sätt: Gröna tak – LOD för privat mark, Permeabla markytor – Fördröjning nära källan & LOD, Svackdiken med makadammagsin – Trög avledning & Samlad fördröjning, Biofilteranläggning i form av Regnbäddar – samlad fördröjning. Lösningsförslagen har sedan bedömts ihop med nollalternativet utifrån inre och yttre aspekter som berör omhändertagande av dagvatten. Yttre aspekter omfattar lagstiftning och dagvattenpolicy, inre aspekter tar hänsyn till faktorer som ekonomiska, tekniska, sociala och miljömässiga förhållanden. Bedömningsmetoden som presenteras i studien syftar till att utvärdera och ta fram underlag som är relevanta vid beslutsfattning och framtagning av tekniska lösningar. Värderingsmetoden är inspirerad av PESTEL-analys modellen. I denna undersökning har denna metod anpassats för att bedöma dagvattenlösningar. Övergripande beskrivning av vad en PESTEL-analys är ges i rapporten samt tolkning och tillämpning av bedömningsmetoden. Bedömningsresultateten för enskilt alternativ presenteras och diskuteras med hänsyn till nollalternativet samt tillämpningsområde i rapporten. / The aim of this study is to propose appropriate solutions that can complete Hemlingbys existing stormwater treatment systems. The solutions presented in this study has been developed with regards to the current situation, which includes water drainage systems and ponds. The study includes a survey of the current stormwater management within the district, as a result, the authors have localized two problem areas that should be investigated, i.e. are Hemlingbybäcken and Kryddstigen. The stormwater recipient i.e. Hemlingbybäcken is affected by human activities. Contaminates that affect the stream consist mainly of copper, lead and zinc. Due to the lack of stormwater storage capacity problems associated with stormwater flooding occurred from nearby buildings and industrial areas. Kryddstigen is an area in the district where business in technology and trade are located, these activities contribute to pollution that degrades groundwater and recipient conditions. The northern part of Hemlingby consist mostly of hard surfaces, which reduces the possibility of a natural infiltration of rain water, this in turn has caused an increased risk of flooding in the area. Gävle municipality have through earlier investigations identified some of the problems and tried to prevent them by implementing ponds that can delay incoming stormwater. Follow-up works proves that the ponds serve a larger catchment area than previously estimated, which adverse the ponds efficiency. Capacity problems have therefore arisen, for instance wetland ponds are sized to handle 10-yearsrain from a catchment area of 19 hectares. However, the existing wetland ponds can only handle a 2-yearsrain from a catchment area of 2400m3. This study presents open stormwater management as alternative solution, this has been proposed based on existing sewerage systems and ponds. Open stormwater solutions are applied mostly in urban environment to delay and locally dispose stormwater. This is done by vegetation which makes it possible to achieve a natural infiltration. The public can also take use of open stormwater solutions by turning an unattractive city to a beautiful one. It can also be beneficial to the community because open stormwater solutions contribute with an aesthetically pleasing environment and increasing biodiversity. The alternatives are described as follows: Green roofs, permeable ground surfaces, ditch with macadam basin and, rain gardens. These solutions are then assessed together with the existing solutions based on internal and external aspects concerning stormwater management. External aspects include legislation and stormwater policy, internal aspects take into account factors such as economy, technology, social and environment conditions. Assessment methodology that are presented in this study aims to evaluate and prepare documentation that is relevant for decision- making and the development of technical solutions based on the current situation. The evaluation method used in this study is inspired by PESTEL- analysis model. This method has been adapted to assess stormwater solutions. An overall description of what a PESTEL- analysis is given in this study as well as the interpretation and application of the assessment method. The result for single alternatives is presented and discussed with respect to existing solutions in the area of this study.

Mikroplast, här definierat som plastobjekt mindre än 5 mm, befaras kunna göra stor skada på vattenlevande djur. Fram tills idag har studier av mikroplastreduktion främst utförts i kommunala avloppsreningsverk där mycket av plasten avskiljs. De stora spillvattenflödena gör ändå reningsverken till betydande utsläppspunkter av mikroplast till sjöar och hav. Information har hittills till stor del saknats om mikroplastförekomst i dagvatten, vilket ofta släpps ut orenat och i större volymer än spillvatten. Förekomst av mikroplast >20 µm (>0,02 mm) har undersökts för tre tätorters dagvatten samt för två avloppsreningsverks utloppsvatten. Avskiljning av mikroplast har undersökts för två spillvattenvåtmarker och två dagvattendammar. Båda anläggningstyper är relativt billiga och effektiva när det gäller reduktion av tungmetaller och övergödande näringsämnen. Örsundsbro våtmark och våtmark Alhagen tar båda emot behandlat spillvatten från kommunala avloppsreningsverk. I våtmark Alhagen finns även ett inlopp för dagvatten från Nynäshamn. Till dagvattenanläggningen Korsängens vattenpark leds en stor del av Enköpings dagvatten, medan Tibbledammen tar emot det dagvatten som kommer från Kungsängen i Upplands-Bro kommun. Vatten från anläggningarnas inlopp och utlopp, samt från två punkter inuti våtmark Alhagen har pumpats genom 20 µm-filter och 300 µm-filter. Provtagningen har kompletterats med insamling av mindre vattenvolymer som har filtrerats på laboratorium. Kvantifiering av mikroplast har gjorts med hjälp av stereomikroskop och vanligt förekommande objekts material har undersökts genom FTIR-spektroskopi. I våtmark Alhagens inkommande spillvatten var mikroplastkoncentrationen 4 objekt/liter, vilket liknar de koncentrationer andra svenska studier uppmätt i behandlat spillvatten. I inkommande vatten till Örsundsbro våtmark var koncentrationen över 950 objekt/liter, långt över vad andra svenska studier uppmätt i helt obehandlat spillvatten. I dagvatteninloppen var mikroplastinnehållet 5,4–10 objekt/liter, vilket indikerar på att mikroplatsutsläpp via dagvatten kan befaras vara minst lika stora som via spillvatten. I alla anläggningars inkommande vatten, förutom i våtmark Alhagens dagvatteninlopp, uppmättes höga koncentrationer av rödfärgade partiklar. Partiklarna kan vara av plast eller av annat okänt material och är till utseendet relativt lika de som andra studier påträffat i svenska kustvatten. Svarta partiklar påträffades i alla inflöden och ofta i mer än 100 gånger högre halter än de för mikroplast och röda partiklar, förutom i våtmark Alhagens spillvatteninlopp där de röda partiklarna var något fler. Partiklarna tros kunna vara däck- och vägrester eller förbränningspartiklar. Alla anläggningar visade på en tydlig avskiljning, ofta 90-100 %, för mikroplast, svarta och röda partiklar >20 µm. Till följd av resultatet samt anläggningarnas variation i ålder, storlek och utformning bör dagvattendammar och anlagda våtmarker generellt kunna förväntas fungera som effektiva barriärer mot spridning av mikroplast, svarta partiklar och röda partiklar. / Microplastics (MPs), here defined as plastic objects smaller than 5 mm, are suspected to cause great harm to fish when released into lakes and oceans. Studies of MP retention have until recently mainly been done for sewage treatment plants (STPs), where much of the plastics are shown to be retained in the sludge. However, due to large water flows in STPs, they can be seen as significant points for the spreading of MPs to recipient waters. Today there isn’t much information to be found about MP contents in stormwater. Stormwater is often released untreated and depending on climate it can be released in greater volumes than sewage water from urban areas. The occurrence of MPs >20 µm (>0.02 mm) has been studied in two STP effluents, and in stormwater from three urban catchments. The retention of MPs has been studied for two stormwater ponds, and for two free water surface wetlands constructed for tertiary treatment of sewage. Wetland Alhagen and Örsundsbro wetland both receive the effluents of secondary STPs. In wetland Alhagen there is also a stormwater inlet from the town of Nynäshamn. To the stormwater pond Korsängens vattenpark, stormwater is lead from the town of Enköping, while the stormwater pond Tibbledammen receives stormwater from Kungsängen in Upplands-Bro municipality. Influents and effluents from the facilities, as well as water from two points within wetland Alhagen was pumped through 20 µm and 300 µm filters. In addition, water from every sampling point was collected in minor volumes for later filtration carried out in a laboratory. Quantification was done with microscopy and a number of objects were analyzed with FTIR spectroscopy for material determination. In wetland Alhagen, the sewage inlet contained 4 MPs/liter, which is similar to results for STP effluents in other Swedish studies. In Örsundsbro wetland, the incoming water contained more than 950 MPs/liter, far greater than what other studies have shown for untreated sewage. The MP concentrations in the three stormwater inlets were between 5.4-10 MPs/liter. This indicates that untreated stormwater could be seen as a pathway for MPs at least as big as treated sewage. In almost all inlets, characteristic red particles were found in great numbers and in sizes of 20-300 µm. Analysis of some of the red particles indicated that they contained plastic while others were of unknown materials. The particles had a similar appearance to red particles commonly found in Swedish coastal waters. Black particles, a kind of microscopic particles that may originate in tyre wear (i.e. MPs) or combustion, was also found in large quantities. Except for in the main influents of wetland Alhagen, where the number of red particles was slightly higher, the black particles were always found in far greater numbers than both regular MPs and red particles (often >100x greater). The retention of MPs, black particles and red particles >20 µm was high in all the facilities, often around 90-100 percent. Based on these results and the variation of size, design and year of construction, stormwater ponds and constructed free water surface wetlands can be seen as effective barriers against the spreading of MPs.

Denna studie handlar om en metod som används för att lokalisera inläckage av tillskottsvatten på spillvattennät. Grunden är de praktikperioder som författaren har haft hos VA-bolaget Helsinge Vatten AB och då det utförts flera försök till att utreda inläckage i spillvattenledningarna. Metoden går ut på att analysera koncentrationen av ammonium i flödet som hämtas från brunnarna ute på nätet. Analyserna sker med hjälp av en portabel spektrofotometer tillsammans med reagenskyvetter som analyserar koncentrationen på bara 15 minuter. Detta ger en indikation på hur utspätt spillvattnet är, om det är utspätt av tillskottsvatten så visar analysen ett lågt värde vilket tyder på inläckage av dagvatten, grundvatten eller dricksvatten. Denna metod är framtagen av Norrköping Vatten och Avfall som har lyckats bra med att lokalisera inläckage med metoden. Norrköping Vatten och Avfall är en stor källa till denna studie med sin rapport ”Minskning av in- och utläckage genom aktiv läcksökning”(Uusijärvi, 2013).  I rapporten redovisas de ammoniumanalyser som har gjorts med tillhörande diagram för att tydliggöra resultaten. Eftersom spillvattennät ofta hör samman med pumpstationer och reningsverk som påverkar elförbrukning har statistik tagits fram för den pumpstation som analysområdet hör samman med. Elförbrukning har jämförts med nederbördsmätning för att se om ledningsnätet är påverkat av nederbörd, eftersom pumpstationen får arbeta mer om det är tillskottsvatten i ledningarna.  För att få fram en uppskattad mängd inläckage så har en beräkning gjorts med hjälp av en mall som Norrköping vatten och avfall har tagit fram. Där används analysvärden som tyder på inläckage tillsammans med antal abonnenter, ledningssträcka och storförbrukares avlopp. Tillsammans blir det ett värde på uppskattat inläckage i liter per dygn och meter ledning(L/D/M).  I rapporten finns det tre områden som ingår i byn Rengsjö som är utredda med ammoniummetoden. I ett testområde blev resultatet inte som önskat men lärorikt för personalen. Ett område gav resultat som visar på god kvalitet av nätet med en jämförelse av torr- och regnväder. Samt ett område där ett troligt inläckage upptäckts som kommer utredas vidare under sommaren. Detta fynd kan ge stora mängder tillskottsvatten, vilket uppfyller delar av de mål som formulerats i rapporten, dvs. att hitta inläckage för att planera vidare utredning. Tillsammans med resultaten för varje område finns en omfattande diskussion där alla aspekter som påverkar de uppmätta analysvärdena tas upp.  Som slutsats konstateras ammoniummetoden som mycket framgångsrik i syfte för Helsinge Vatten att systematiskt kunna kartlägga och utreda sina spillvattennät. Det är en kostnadseffektiv och inte så resurskrävande metod som företaget själv kan använda på en lagom nivå. / This study aims to locate the intrusion of excess water in the sewage networks, analyzing the concentration of ammonium in the flow that is obtained from the wells in the network. The foundation for the work is the author’s previous attempts to investigate stormwater at the VA-company Helsinge Vatten AB. The analysis is carried out by using a portable spectrophotometer with such reagents that can measure ammonium concentration in just 15 minutes. This gives an indication of how diluted effluent is. If  it is diluted by excess water the analysis shows a low value which is indicating intrusion of possibly surface water, groundwater or drinking water. This method is developed by Norrköping vatten och avfall, who have been a major reference of this report, with their study “Minskning av in- och utläckage genom aktiv läcksökning”(Uusijärvi, 2013).  Results from the ammonium analyses have been presented with associated charts. Because the sewage networks often are associated with pumping stations and wastewater treatment plants, which effect the electricity consumption, the electricity consumption has been documented for the pump stations in the area of study. The electricity consumption increases when the pumps are working. A analysis has been made by comparing the electricity consumption and the precipitation to see if the sewage network is influenced by precipitation.  In order to obtain an estimated amount of excess water intrusion, a calculation have been made by using a template produced by Norrköping Vatten och Avfall. In the calculation, values indicating water intrusion along with the number of subscribers, management and those who discharge most wastewater have been used. Together it gives a result of estimated intrusion in liters per day and meter network (L/D/M).  In the report, three areas located in the village Rengsjö have been investigated by using this method. The first area where the outcome was not as desired, but very instructive for the staff. The second area gave results that show the good quality of the net with a comparison of dry and wet weather. And also an area where a likely intrusion is detected and will be investigated further during the summer. This finding can indicate large amounts of stormwater. Those findings compiles with parts of the objectives formulated in the report, to find the intrusion and to plan for further investigation. Together with the results for each area, include an extensive discussion in which all aspects that influence the measured analyses have been taken up.  The report shows that the ammonium method  has been proved to be successful in identifying excess water intrusion in Helsinge Vatten’s sewage networks. This method does not rely on many resources, and therefore it is suitable for companies that wish investigate excess water instruction in a cost-effective way.

The urban area of Sandviken is founded on industries, which also is the driving force of growth throughout the years. The industry were in need of a nearby and easily accessed water source, and therefore a channel was excavated. The name of that channel today is Kanalen and it has three uses: stormwater recipient, natural element and cultural heritage.The environmental load on Sanvikens urban areas are increasing along with Sandvikens population. This lead to issues regarding the possibility to maintain Kanalen and all its three functions in the future. The purpose of this paper is to present suitable improvements that can be made based on the present situation, limited to traffic and solid waste disposal. The physical boundary of Sandvikens community is Sandvikens’ northern urban part. The goal is to obtain knowledge of both the present situation as well as suitable improvements. To understand the so-called Strength, Weaknesses, Opportunities and Threats(SWOT) analysis is also an interest. The target group is foremost the public servants in the community, however it could also be local residents. The method and method implementation are presented in chronological order in the paper. The literature study is based on several annual reports and secondary literature, as well as database research. Visits to Kanalen were performed in order to take relevant photos and make realistic observations on the physical conditions in and around Kanalen. Interviews took place with people who could contribute to the comprehension of the complexity of Kanalen. Both regarding its significance and additional information. SWOT is the analysis used on the suggested improvements eligibility for Sandviken. The tool was consistent throughout each of the improvements suggested. The results section of the paper is meant to function as an informative foundation and a foundation up for discussion. The description of the current situation consists of figures, pictures and substance levels. The description has two main parts. The first includes the physical aspects of Kanalen and surrounding territory. Points of emission from storm drains to Kanalen and aspects of each function as presented. Further information in that chapter of the paper include an earlier event of landslip and Sandvikens green area. Focus then move to traffic and waste pollution. Specific points of pollution from traffic are roundabouts, traffic lights, and paved roads going directly across Kanalen using bridges. Leaked substances from traffic were found mainly to be nutrients like nitrogen and phosphorus, and heavy metals. The solid waste studied in this paper was concentrated on paths in very close proximity to Kanalen, which is used for walking and biking. The outcome of mapping these paths showed that all waste containers were suitable for the intended task. The environmental impact of nutrients and heavy metals retrieved from the annual report were described in general terms. The reason is to show the risks involved with unsupervised and increasing substance levels. Four improvements on traffic pollution and three on waste are presented in the result section. The improvements to traffic pollution to Kanalen in Sandvikens urban area were degreasers, bio-indicators, permeable pavement coatings and plant beds. These improvements could lead to the following positive effects, less downstream work, enhanced esthetical value despite change, and a lasting heritage. The improvements on waste pollution to Kanalen in Sandvikens urban area were to rectify unsuitable waste containers, implement new and improve illumination along Kanalen. These improvements could lead to following positive effects, preferable biological conditions, less visible waste, and the use of modern solutions that are future friendly. Possible errors associated with this study can be choice of method, use of figures and tables and content that maybe should have been included. However, the following conclusions canebe made from this study. The environmental strain could be reduced if suggested improvements are carried out. The advantages concern all three functions of Kanalen. The proportions of each improvement have an effect on the feasibility. Budget and possibility to coordinate are also decisive elements. This work is meant to lead to environmental advantageous change, both in the aquatic setting in Kanalen as well as in its physical surroundings. / Sandvikens tätort är byggd kring industrin som fick den att börja växa. Industrin behövde en vattenkälla vilket innebar att en kanal grävdes fram. Kanalen är namnet idag och har tre funktioner: dagvattenrecipient, naturinslag och kulturarv. Miljöbelastningen ökar i samband med att tätorten och Sandvikens invånarantal växter. Detta innebär problematik beträffande möjligheten att bibehålla Kanalens tre funktioner även i framtiden. Syftet med arbetet är att presentera förbättringar som kan göras baserat på nuläget vid Kanalen, avgränsat till trafik och avfallsområdena. Sandviken norra tätort är den fysiska avgränsningen i kommunen. Målen är att erhålla kompetens om både dagsläget och lämpliga förbättringar, samt att förstå Strength, Weaknesses, Opportunities and Threats(SWOT) till bästa förmåga. Målgruppen är främst Sandvikens kommun men kan likväl vara residenter i kommunen. Metoden och genomförande av metoden presenteras i kronologisk ordning. Litteraturstudien innehåller årsrapporter och sekundärlitteratur, samt databassökning på internet. Studiebesök gjordes på Kanalen för att ta fotografier och erhålla en verklighetsuppfattning av de fysiska förhållandena i och kring Kanalen. Intervjuer gjordes med personer som kunde bidra till förståelsen av Kanalens komplexa betydelse inom kommunen och kompletterande fakta. SWOT är analysmetoden vald för att analysera rekommenderade förslagens lämplighet. Analysverktyget användes konsekvent på varje förbättringsförslag. Resultatdelen med SWOT är menat att fungera som ett informativt underlag och underlag upp för diskussion. I nulägesbeskrivningen presenteras dagsläget på Kanalen med figurer, bilder och substansnivåer. Nulägesbeskrivningen är uppdelad i två huvuddelar. Första delen beskriver Kanalens fysiska utformning och de tre funktionerna. Utsläppspunkter från dagvattenledningarna till Kanalen visas, samt andra tillhörande aspekter av varje funktion. Ett tidigare ras på Kanalen och Sandvikens grönområde förekommer. Därefter presenteras föroreningskällorna trafiken och avfall. Punkter för utsläpp från trafiken som leder till trafikdagvatten i Sandvikens norra tätort är rondeller, trafikljus och vägar som går direkt över Kanalen via broar. Läckageämnen från trafiken pekade på bland annat näringsämnena kväve och fosfor, samt tungmetaller. Avfallsdelen koncentrerades till gång- och cykelbanorna i direkt anslutning till Kanalen. Utfallet från kartläggningen visade att alla sopkärl inte var optimala för ändamålen. Miljökonsekvenserna av näringsämnen och tungmetaller funna i årsrapporterna beskrevs för att visa riskerna involverade med okontrollerade och ökande nivåer. Resultatdelen med en förklaring av förbättringsförslagen och SWOT-analyser innefattar fyra förbättringsförslag på trafiken och tre förslag på avfall. Förslagen gällande trafiken är oljeavskiljare, bioindikatorer, genomsläppliga beläggningar, och växtbäddar. Föregående förslag kan leda till följande positiva konsekvenser, mindre nedströmsarbete, ökat estetiskt värde trots förändring, och ett hållbart arv. Förslagen gällande avfall är åtgärda befintliga sopkärl, introducera nya och förbättra belysningen. Effekterna kan leda till följande positiva konsekvenser, bättre biologiska förhållanden, mindre synligt avfall och moderna lösningar som kan hålla inför framtiden. Felkällor i arbetet exponeras efterföljande kapitel och berör ämnen som metodval, figur och tabellhantering, och innehåll som eventuellt borde ha inkluderats men inte gjorts. Från arbete kan följande slutsatser utvinnas. Miljöbelastningen kan minskas om förbättringsförslagen utförs. Fördelarna berör alla Kanalens tre funktioner. Omfattningarna av förslagen påverkar hur genomförbara förslagen i tätorten är. Budget och möjligheten till samordning är också faktorer som har avgörande roller. Arbetet är menat att förändra på ett miljöfördelaktigt

Gävle municipality strives to treat all stormwater that may prevent river and lakes from achieving a good water status under the EU water framework directive. There are three stormwater outflows at Västra vägen in Gävle that discharge untreated stormwater to Gavleån. Gävle municipality has an ambition to clean stormwater as close to the source as possible. The purpose of this study is to conduct a multi-criteria analysis to identify stormwater treatment solutions that are suitable from a technical, ecological, economic and sociocultural perspective. According to EU water framework directive Gavleån does not achieve a good chemical and ecological status because of the presence of contaminates in the river. The alternatives that will be evaluated in the multi-criteria analysis consists of a screen pool, percolation storage and four different types of filters. Except these six solutions a null alternative will be included to evaluate if the situation does not change and the stormwater is not treated as it is today. These seven alternatives will be evaluated by a panel that consists of people who work with stormwater or with matters related to the categories in the multi-criteria analysis. The panel's main priority of categories and criteria is produced by the average value of all participants’ weightings and ratings. The most important category was considered to be the sociocultural perspective and the least important was the technical perspective. The criteria that were considered important for the respective categories were operating and maintenance cost (economic perspective), reduction of pollution (technical perspective), environmental impact, land use (ecological perspective, shared position), and outdoor recreation (sociocultural perspective). The option that received the highest score in the analysis was null alternative followed by the screen pool. That is because the null alternative is considered to have the most positive impact on the socio-cultural perspective, ecological perspective and financial perspective while screen pool scored highest in the technical perspective. The results of the MCA should also be interpreted by different stakeholders' priorities and can be seen in Section 6 in which the scoring of all treatment alternatives are reported. / Gävle kommun strävar efter att rena allt dagvatten som kan försvåra möjligheten att sjöar och vattendrag uppnår en god status enligt EU:s vattendirektiv. Det finns tre dagvattenutlopp vid Västra vägen i Gävle som släpper ut orenat dagvatten till Gavleån. Detta dagvatten har Gävle kommun en ambition av att rena genom ett lokalt omhändertagande så nära källan som möjligt. Syftet med denna studie är att genomföra en multikriterieanalys för att identifiera lösningsåtgärder som kan anses som lämpliga utifrån ett tekniskt, ekologiskt, ekonomiskt och sociokulturellt perspektiv. Enligt EU:s vattendirektiv så uppnår inte Gavleån en god kemisk och ekologiskt status på grund av föroreningar som påträffats under mätningar i ån. Alternativen som kommer att utvärderas i multikriterieanalysen består av en skärmbassäng, perkolationsmagasin samt fyra olika gatubrunnsfilter. Förutom dessa alternativ så inkluderas även ett nollalternativ som avser att ingen förändring sker där dagvattnet inte renas. Dessa sju alternativ kommer att viktas av en viktningsgrupp som består av personer som på olika sätt arbetar med dagvatten eller med frågor som är relaterade till kriterierna i multikriterieanalysen. Viktningsgruppens prioriteringar av kategorier och kriterier framställs genom medelvärdet av alla deltagares betygsättning. Den viktigaste kategorin ansågs vara det sociokulturella perspektivet och den minst viktiga var det tekniska perspektivet. Kriterierna som ansågs viktiga för respektive kategori var drift och underhållskostnad (ekonomiskt perspektiv), reducering av föroreningar (tekniskt perspektiv), miljöpåverkan, markanvändning (ekologiskt perspektiv, delad plats), och rekreation och friluftsliv (sociokulturellt perspektiv). Alternativet som fick högst poäng i viktningen var nollalternativet som blev följt av skärmbassäng. Nollalternativet ansågs ha mest positiv inverkan på det sociokulturella perspektivet, ekologiska perspektivet och ekonomiska perspektivet medans skärmbassäng fick högst poäng under det tekniska perspektivet. Resultatet av multikriterieanalysen ska tolkas efter olika intressenters prioriteringar och kan göras i avsnitt 7 där poängsättningen av alla reningstekniker redovisas.

Dagvattenmagasin byggs för att fördröja och avlasta ledningssystemet dådagvattenmängderna i dem är stora för att sedan leda tillbaka vattnet i ledningssystemetnär vattenmängderna har sjunkit. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera vad som behövs göras för attanvända ett dagvattenmagsinet som är dimensionerat för tioårsregn redan vid femårs- ochtvåårsregn. Arbetet grundas på fältstudier och analys av hur systemet är uppbyggt. . Beräkningar hargjorts för studera flöden i ledningar och fyllnadsgrad i magasin. Resultatet visar att det ärmöjligt att med relativt enkla åtgärder kunna utnyttja det aktuella magasinet redan vid 2-och 5-årsregn.

Enligt Svenskt Vatten ska dagvattensystem vara dimensionerade för att klara ett regnmed en återkomsttid på 10 år. För att utvärdera om ett system är rätt dimensionerat kanen dagvattenmodell upprättas. Det är då viktigt att veta vilka nivåer ledningarna har mendenna information är bristfällig hos många kommuner. Ledningarna borde dock följatopografin i generella drag och borde därför kunna uppskattas därifrån.Syftet med denna studie var därför att utveckla en metod för hur vattenledningarnasnivåer kunde ansättas på ett enkelt sätt utifrån marknivån och hur stor betydelse detskulle ha vid dagvattenmodellering. Ett ytterligare syfte var att även bedöma Lidingöstads dagvattensystem, där information om ledningarnas nivåer saknades, utifrån dennametod. För att metoden skulle vara användbar var det också viktigt att den var enkel attapplicera även för stora dagvattensystem.Delar av Sundbybergs dagvattennät i Stockholms län användes för att utvecklametoden. Där var ledningarnas nivåer kända och en analys av detta resulterade i enmetod där brunnarnas djup, som styr ledningarnas nivåer, ansattes på 2 m djup. Ettundantag var tvunget att göras vid de fall då ledningarna fick bakfall. Där ansattes ettdjup så att ledningen låg horisontellt.Vid utvärdering av hur stor påverkan ansättningen av djupet hade togs hänsyn tillosäkerheten av avrinningskoefficienten genom att använda tre olika scenarier;oförändrad, 30 % lägre samt 30 % högre avrinningskoefficient. För varje brunn vägdesrisken för översvämning ihop från resultatet av dessa tre scenarier och sammanställdesmed att varje brunns trycknivå fick status över mark, under mark eller osäker. Dettagjordes för både modell med kända och med ansatta nivåer. Statusen för varje brunnjämfördes sedan dem emellan för att utvärdera hur bra metoden för att ansättabrunnarnas djup var.Resultatet av studien visar att metoden i stora drag gav samma resultat vad gäller riskenför översvämning jämfört med om nivåerna hade varit kända. Avvikelser uppstodfrämst vid diken men även för enstaka instängda områden och utlopp. För Lidingösdagvattennät hamnade trycknivån för 18 % av brunnarna över marknivån vid ett 10-årsregn och ytterligare 16 % var osäkra. / According to The Swedish Water and Wastewater Association (SWWA), a storm waternetwork must be able to handle a rainfall with a return period of 10 years. In order toevaluate whether a drain system is adequately dimensioned, a storm water model can beestablished. This requires knowledge about the levels at which the conduits are situated,and this information is insufficient in many areas. However, the pipes could largely beassumed to follow the topography and the pipes levels can be estimated from it.Therefore, the aim of this study was to develop a method for how the level of stormwater conduits could be assessed from the ground level, and the significance thismethod had for storm water modeling. A further aim was also to, according to thismethod; assess the storm water systems of the Lidingö community, which lackedinformation on the pipe levels. Furthermore, for the method to be useful it wasimportant to make it easily applicable even to large storm water networks.The method was developed using parts of the storm water network in Sundbyberg,Stockholm. The levels of the conduits were known beforehand, and an analysis of themresulted in a method where the depth of the manhole, which controls the levels of theconduits, was estimated to 2 m. An exception had to be made when the conduits were inreverse slope, in which cases horizontal slope was assumed.When evaluating the impact from the depth assessment on the runoff, the uncertaintyfrom the imperviousness was taken into account by using three different scenarios;unchanged, 30% lower and 30% higher imperviousness. The risk of flooding for eachone of the manholes was weighted from the results of these three scenarios. Thisresulted in a pressure level for each manhole, either above ground, below ground orinconclusive. This was done for the model with both known levels for the conduits, andwith the assessed levels. In order to evaluate how well the method for applying thedepth worked, the status of each manhole was compared between the two models.The conclusion from this study was that the method developed here, more or less gavethe same results as when the levels of the conduits were previously known.Discrepancies arose mainly in ditches, but also for a few landlocked areas and outlets.For the Lidingö storm water network, 18 % of the wells ended up with a pressure levelabove ground when applied to a rain with a 10 year return period. Another 16 % of thewells were inconclusive.

En åtgärd som allt mer förespråkas runt om i världen för att uppnå en hållbar utveckling är att planera för öppen dagvattenhantering genom att bland annat återställa våtmarker och uppföra dammar och diken. Att dessa åtgärder även innebär fler potentiella habitat och större populationer av myggor, som kan vara vektorer för smittor, är dock ett problem som sällan diskuteras i planprocessen. Planprocessen förutsätts vara en rationell process som tar hänsyn till alla ståndpunkter och leder till den bästa lösningen. I detta arbete framkommer dock indikationer på att planprocessen kring öppen dagvattenhantering snarare går att betrakta som ett utslag av makt där handlingsutrymmet över problemformuleringen varit avgörande. Planprocessen förefaller att genom subtila maktordningar stärka vissa aktörers inflytande på andras bekostnad. Detta har medfört att ett biologiskt och tekniskt synsätt tycks dominera föreställningen om vad öppen dagvattenhantering innebär, vilket lett till att de medicinska synpunkterna inte kommit till uttryck utan exkluderats från planprocessen.

Denna rapport innehåller ett utformningsförslag med illustrationer, beskrivande textoch ritningar på hur parkeringsbristen kan lösas i stadsdelen Gamlestan i Lysekilkommun med hjälp av ett parkeringshus i kombination med radhus ovanpå. Hänsyntas till val av byggmaterial, möjlig konstruktionslösning, PBL, BBR, brandsäkerhet,dagvattenhantering, och ekonomi. / This report contains a design proposal of how to solve the lack of parking spaces inthe district Gamlestan in Lysekil kommun with a multistory car park in combinationwith terraced houses on top. The proposal is presented through illustrations,describing text and blueprints. Choice of building materials, possible constructionsolution, PBL, BBR, fire safety, stormwater management and economy is taken inconsideration.