The purpose of this study was to improve the knowledge about stormwater and water coolant at an industry, and in this case, Volvo GTO Umeå. It investigates which benchmark that should be used, Volvo GTO Umea’s pollutant load over a year and how the industry should sample the outgoing stormwater and water coolant. Article researches and interviews with the municipality and operations was the method for the sampling plan. Article researches were also used to find suitable benchmarks. To calculate the pollutant load, data were gathered from books, Internet and verbal sources. The conclusion is that it is hard to establish a flow proportional sampling plan for Volvo GTO Umeå when only a few companies uses the method and when it does not exist any national guidelines. It takes a lot of time to calculate a stormwater pollutant load on the recipient if the area has more than one sampling stormwater drain that has an outflow to the recipient. If the runoff coefficient is the same for all the sampling storm drains and standard concentrations is used as pollutant data, the pollutant load can be misleading for each sampling storm drains. It is important for a company to have benchmarks to compare their sampling data with. The benchmarks should consider the recipients sensitivity, to prevent impact on it.

Extinguishing water is formed when extinguishing fires. It contains fire residues, contaminants from what has burned and what has been used to extinguish with. When the fire is extinguished, the extinguishing water sometimes remains on the site and infiltrate the ground and flows on towards groundwater sources or into stormwater, sewage systems or nearby lakes. Materials such as electronics, furniture, solvents, chemicals and vehicles form environmentally hazardous pollutants in the event of a fire that can damage the surrounding aquatic environment and sewage treatment plants. The purpose of the report is to investigate how dangerous extinguishing water is for waste water treatment plants and recipients, what it contains and what volumes can be formed in the event of a fire. The report describes three fires and the pollutants analyzed in the extinguishing water from them, volumes of extinguishing water and how it may have affected the environment. Analyzes show that there are levels of metals, PAHs, PFAS, cyanide and surfactants in the extinguishing water. When comparing extinguishing water with limit values ​​and other waters, extinguishing water contains higher levels of pollutants than domestic water and is also above the limit for drinking water and surface water in many cases. Warning values ​​for wastewater are exceeded in some cases for metals. Toxicity analyzes show that the water contains substances that are toxic to aquatic organisms and humans.  Interviews with representatives from waterworks, the fire service, treatment plants and those who work with recipients around Stockholm show that they have methods for controlling pollution in treatment plants, drinking water and lakes. In the event of a fire, the fire brigade are careful with the amount of water and the use of foam. The fire brigade in Stockholm does not have routines or equipment for collecting large amounts of extinguishing water today. Preventive work by contacting and register companies where there is a risk of environmental impact in the event of an accident take place at treatment plants.  Impact on Henriksdals treatment plant, which is a big treatment plant, from these fires are low. Many pollutants bind to the sludge formed in the treatment processes, this reduces the impact on the biological purification step. However, there are toxic compounds left in the water that have an effect on the biological purification step, nitrification analyzes show. Calculations show that the extinguishing water´s addition of pollutants do not increase the levels in sludge and outgoing water significantly. Sludge is used as a soil improver and spread on fields, in this way the pollutants risk reaching recipients and groundwater in another ways. It may be better for a treatment plant to receive extinguishing water than to let the extinguishing water flow into a lake or water protections area, but treatment plants have the right to say no to extinguishing water. Suggestions for continued work in the area are to build on the experience of the fire water content and volumes used in firefighting. To work out a decision on who will bear the costs of disposing of extinguishing water when needed. A support function for the fire service would be needed that can be contacted when there are uncertainties of the risk of the fire water. The fire service could create a routine for how they could prepare collecting of firefighting water if needed.

Idag står vi inför ett tämligen nytt miljöproblem och det är mikroplast. Det finns överallt, i vår mat, i vårt dricksvatten och i vår miljö. Kunskapsläget om vilka konsekvenser det har på vår hälsa eller på vår miljö är väldigt liten trots att det belyses alltmer från forskningshåll och media. Detta arbete är en litteraturstudie som vill se hur mikroplast uppstår och om där finns något vi kan göra åt situationen. Avgränsningen är satt till dagvatten och till Sverige. Indata till arbetet har skett via OneSearch, hemsidor, Svenskt vatten och litteratur. Ur frågeställningarna mynnade svaren ut i vilka uppkomstkällorna är, att mikroplastpartiklar kan vara både hem och transportmedel för patogener och miljögifter samt handlingsplaner. Utifrån de förslag som sammanställdes för handlingsplanerna för lokal nivå kan dessa ses som en vägledning för en reduktion av både uppkomst och spridning mikroplastpartiklar.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att användas till rötslamkompostering. I samband med detta gav Länsstyrelsen i Dalarnas Län ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av dagvatten. I dagsläget går majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande går till Stångtjärnsbäcken, ett vattendrag som är fiskförande. Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning med avseende på dagvatten. Egenkontroll innebär att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors och miljöns hälsa är skyldiga att kontrollera verksamhetens påverkan. Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvärdera analysresultat av dagvatten på Falu Återvinning. Erhållna analysresultat skulle ligga till grund för val av dagvattenhantering. Inför provtagningen undersöktes provtagningsmetoder och analysomfång. Provtagningsmetoderna inkluderade stickprov, blandprov och passiva provtagare. För- och nackdelar samt rådande förhållanden på anläggningen låg till grund för val av metod. Analysomfång valdes så att närsalter, tungmetaller, organiska summametoder och ett antal miljögifter undersöktes. Vilka miljögifter som skulle analyseras valdes utifrån avfallet som behandlas på Falu Återvinning. De erhållna analysresultaten utvärderades och låg till grund för rekommendation av dagvattenhantering. Då en ekonomisk lösning av dagvattenrening önskades undersöktes enkla och/eller naturliga reningsmetoder som inte kräver avancerad teknologi och är billiga i drift. Metoder som undersöktes var dagvattendammar, översilningsytor, avsättningsmagasin och alternativet att skicka dagvatten till Främby Avloppsreningsverk. Dagvattnet från Falu Återvinning visades innehålla framförallt höga halter av närsalter, zink och organiskt material. Provtagningspunkten DV5 visade indikationer på att framträngande grundvatten eventuellt kan ha förorenats av lakvatten från en intilliggande deponi. Detta på grund av väldigt höga halter av organiskt material, alkalinitet, klorid och ammoniumkväve. Framförallt de höga halterna av klorid och ammoniumkväve antydde att grundvattnet i området kunde ha förorenats av lakvatten. Dagvattnet i provtagningspunkten DV1 visade förhöjda halter av kadmium, koppar, zink och organiskt material. Den högsta halten av sulfat observerades i denna punkt, dock låg halten under riktvärdet för sulfat i dricksvatten. Även halter av PCB kunde detekteras i DV1. DV3 hade höga halter av bly, organiskt material och närsalter, men vattnet i denna punkt går i dagsläget till en lakvattendamm. DV4 hade väldigt varierande sammansättning, men visade förhöjda halter av organiskt material, kväve och koppar. Dagvattnet i DV1 och DV4 bör inte släppas ut i Stångtjärnsbäcken. Bästa hanteringsmetoden för dagvatten på Falu Återvinning förefaller vara anläggandet av en dagvattendamm alternativt att dagvattnet skickas till Främby Avloppsreningsverk. / In 2011, Falu Återvinning laid out 5 500 m2 of new tarmac to be used as storage space, mostly for digested sludge composting. In a correlation with this the County Administrative Board of Dalarna gave an investigation condition. This condition meant that the storm water at Falu Återvinning was to be examined in regards of pollution concentrations, masses, flows and possible environmental impact on the surroundings. The condition also meant that an appropriate treatment of the storm water was to be suggested. Today, the majority of the storm water is lead to an existing leachate pond while the remaining storm water goes to the Stångtjärnsbäck, which is a stream with a certain protection value since it contains fish. This report will serve as a basis for future expansion of the Self-monitoring program for Water at Falu Återvinning in regards of storm water. Self-monitoring means that businesses that can cause harm to human and/or environmental health have an obligation to monitor this impact. The purpose of the thesis project was to plan and carry out a sample-taking of the storm water at Falu Återvinning, and evaluate the results of the analyzes. These results were to be used as the basis of choosing appropriate treatment of the storm water. Prior to sampling, different sampling methods and the extent of the analyze were investigated. The sampling methods included grab and composite samples as well as passive sampling devices. The advantages and disadvantages of the different sampling methods as well as the conditions at Falu Återvinning formed the basis for the choice of method. The extent of the analyzes were chosen so that this included nutrient salts, heavy metals, organic parameters and a number of environmental pollutants. Which environmental pollutants were to be examined was chosen by consideration to the waste that is treated at Falu Återvinning. The acquired results were evaluated and used as a base for the recommendation of appropriate treatment of storm water at Falu Återvinning. An economical solution was desired so simple and/or natural treatment processes were investigated, since these are cheaper to run and requires less advanced technology. Processes that were investigated were storm water ponds, grassed areas, detention basins and the possibility to send the storm water to the local wastewater treatment facility, Främby Avloppsreningsverk. The investigated storm water at Falu Återvinning showed high concentrations of foremost nutrient salts, zinc and organic material. The sampling point of DV5 indicated that penetrated ground water may have been polluted by leachate from a nearby landfill. This is due to very high concentrations of organic material, alkalinity, chloride and ammonia nitrogen. Especially the very high concentrations of ammonia nitrogen and chloride indicated a pollution of leachate. The storm water in the sampling point DV1 showed elevated concentrations of cadmium, copper, zinc and organic materials. The highest concentrations of sulfate were found in this sampling point, although these values were lower than the guideline value of sulfate in drinking water. Concentrations of PCB were detected in DV1. DV3 contained high concentrations of lead, organic materials and nutrient salts, but the storm water in this point is collected and sent to the leachate pond. The composition of DV4 was the most varying out of all the sampling points, but showed high concentrations of organic materials, nitrogen and copper. The stormwater in sampling points DV1 and DV4 should not be lead to the Stångtjärnsbäck. The best treatment options for the storm water at Falu Återvinning would either be a storm water pond or the ability to send the water to the wastewater treatment facility Främby Avloppsreningsverk.

Denna studie syftar till att undersöka hur kommunen behandlar hållbar dagvattenhantering inom planprocessen och vilket kunskapsunderlag som kommunen besitter. Uppsatsen undersöker hur svensk lagstiftning och direktiv från Europeiska unionen påverkar planeringen för dagvattenhantering inom svenska kommuner. Det ger svar för vilka begränsningar och möjligheter den fysiska planeraren har för att inkludera hållbara lösningar av dagvatten i planeringen.  Studien är avgränsad efter två kommuner som avviker från andra kommuner i Sverige med tydliga dokument om dagvattenhantering. Genom en kvalitativ innehållsanalys av kommunala dokument om dagvattenhantering samt semistrukturerade intervjuer med anställda på kommunen besvaras studiens syfte och frågeställningar. Uppsatsen belyser problematik kring både planering och applicering av hållbar dagvattenhantering inom planprocessen, där det framgår hur otydlighet och okunskap finns inom ansvarsfördelningen. Det saknas både stöd och riktlinjer från den nationella nivån, vilket försvårar den lokala nivåns förutsättningar att arbeta utefter effektiva och hållbara lösningar för dagvatten. Den fysiska planeraren står inför stora utmaningar för applicering av hållbar dagvattenhantering i framtiden.

No description available.

I den här rapporten beskrivs hur man tillsammans med Bodens kommuns VA-avdelning tagit fram och fält-testat ett inventeringsverktyg för dagvattenutlopp. I rapporten beskrivs tankarna kring utformandet av detta verktyg, syftet med den data som är av intresse, samt hur detta verktyg fungerar i bruk. Avslutningsvis diskuteras möjliga utvecklingsområden och en utvärdering av hur väl det färdiga verktyget möter de förväntningar och mål som var riktlinjer i dess utformande. Då Bodens kommun växer, med inflyttande av nya företag och allt större population växer också behovet av en välfungerande dagvattenhantering för samhället. I det övergripande målet av att göra Bodens kommun till en hållbar och frodande stad är detta verktyg ett steg i rätt riktning i att effektivisera och förbättra Bodens dagvattensystem. Bodens kommun har också stora vattendrag och en miljö som kulturellt och ekologiskt behöver bevaras och tas om hand och därför är det viktigt att man tar bättre hand om dagvattenföroreningarna som släpps ut i recipienter.

Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som ekosystem bidrar med som skapar nytta och ökad välfärd för människor. Ekosystemtjänster kan delas in i fyra huvudkategorier stödjande, reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster.  I detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i Miljö- och vattenteknik undersöktes två multifunktionella vattenparker utifrån ett ekosystemtjänstperspektiv. Baserat på en sammanställning av 33 ekosystemtjänster inom de fyra huvudkategorierna av ekosystemtjänster kartlades, analyserades och värderades vattenparkernas bidrag. De två multifunktionella vattenparkerna som undersöktes är Gottsunda dagvattenpark i Uppsala och Johannisbergs våtmarkspark i Västerås. Vattenparkernas multifunktionalitet innebär för staden att de inte enbart fungerar som reningssteg för dagvatten innan det når respektive recipient utan också fyller en funktion som grönområde för rekreation samt bidrar till biologisk mångfald och till kunskap och inspiration för liknande projekt i framtiden. Dessa funktioner knyter an till flera ekosystemtjänster som vattenparkerna bidrar med bland annat ekosystemtjänsterna rekreation, vetenskap och utbildning samt den stödjande ekosystemtjänsten biologisk mångfald. Men ekosystemtjänstanalysen visar också att vattenparkerna bidrar till fler ekosystemtjänster än de som direkt kopplar till vattenparkernas projekterade funktioner.    Varje ekosystemtjänsts bidrag analyserades och en kvalitativ värdering gjordes utifrån detta. Analysen baserades på insamlat underlag bland annat i form utav en enkätundersökning till besökare i parkerna och platsobservationer. Den kvalitativa värderingen kompletterades med en semikvantitativ värdering utförd med två verktyg för värdering av ekosystemtjänster, ESTER och VEsta. Resultatet visar att de två multifunktionella vattenparkerna ger ett större bidrag till ekosystemtjänster som direkt kopplar till vattendammarnas huvudfunktion, att rena dagvatten. Båda vattenparkerna har potential att bidra mer till ekosystemtjänster som beror på terrester grönska, till exempel till luftrening och bullerreducering. Den största skillnaden mellan vattenparkerna är att Johannisbergs våtmarkspark ger ett högre bidrag till ekosystemtjänster så som primärproduktion och rekreation än Gottsunda dagvattenpark då parken är större till ytan. Gottsunda dagvattenpark däremot ger ett större bidrag till ekosystemtjänsten vetenskap och utbildning och vattenreglering genom sin placering. I ett framtida klimat med mer extremt väder är bidraget från reglerande ekosystemtjänster så som reglering av klimat och reglering av vattenflöde extra värdefullt.  Vattenparkerna ger också ett stort bidrag till biologisk mångfald vilket är en bra funktion då det skapar resiliens, det vill säga jordens förmåga att bibehålla, för människor, önskvärda funktioner även under antropogen påfrestning. Detta är viktigt i ett mer urbaniserat samhälle då vi människor fortfarande är beroende av ekosystem och de tjänster och bidrag de skapar för oss.

De höga halterna av totalfosfor i Bällstaån strider mot de mål och normer som är uppsatta av regeringen. Senast 2027 måste Bällstaåns totalfosforhalt minska kraftigt, från nuvarande otillfredsställande nivå (91 μg/L) till minimumnivån god ekologisk status (40 μg/L). Samtidigt ligger Bällstaån i ett expansivt område i Stockholms län vilket gör framtiden oviss. Syftet med projektet är att försöka undersöka vilka fosforkällor som påverkar Bällstaån och hur fosforn transporteras från källa till ån. Sammanställning av mätdata avseende totalfosfor har gjorts för provpunkter längs Bällstaån, för en serie med mätperioder, för att kunna bestämma vilka provpunkters totalfosforhalt som skiljer sig från omgivande provpunkter. Med hjälp av Excel har grafer framställts från mätvärdena för att kunna ge en tydlig bild. Endast provperioder med månatliga mätningar har använts och bara provpunkter med minst 3 sammanhängande provperioder, för att minimera felkällor. Provperiod för 2013 har använts som utgångspunkt, då det är den senaste provperioden med månatlig provtagning. Totalt har mätåren 2013, 2009 och 2004 används för alla punkter och för vissa punkter även 1999 och 1992. För att skapa ytterligare giltiga punkter skarvades närliggande provpunkter samman om en giltig provperiod kunde skapas. Detta gjordes eftersom antalet punkter varierat mellan provperioderna och vissa punkter ersatts. En litteraturstudie och granskning av markanvändningen i området har använts för att kunna förutse hur fosforn når ån och försöka förklara var fosforn kommer ifrån. Med hjälp av höjddata från Lantmäteriet togs kartor fram i ArcMap, främst med verktyget ArcHydro Tools. Dessa kartor visar avrinningsområden, delavrinningsområden och olika provpunkter. Resultatet av litteraturstudien visade att möjliga fosforkällor till Bällstaån med betydande miljöpåverkan är jordbruk, dagvatten och industrier. Markanvändningen inom avrinningsområdet klargjorde att majoriteten av ytan består av hårdbelagda ytor i en urban miljö. Hårdgjorda ytor är de ytor där det inte sker någon infiltration av vatten ner i marken och en urban miljö är en stadsmässig miljö. Sammanställningen av mätdata visade att för de tre provperioder 2004, 2009, 2013 så gavs 9 giltiga provpunkter, plus en sammanslagen punkt, den mellan Ankarstocksbron och Travbron. Av dessa 10 punkter visade Veddesta dike och Brädgårn höga halter totalfosfor i förhållande till omgivande punkter. Slutsats kring utsläppspunkterna var att dagvattenutloppen stod för den största fosfortillförseln. Troliga fosforkällor för Veddesta dike var trafikerade vägar i området, Veddesta industriområde och de hårdgjorda ytor där dagvattnet leds ut i Veddesta dike. För Brädgårn var troliga fosforkällor trafikerade vägar i området, Bromstens industriområde och de hårdgjorda ytor där dagvattnet leds ut i Brädgårn. / The high levels of phosphorus in the river Bällstaån are in contradiction to the environmental goals and norms set by the Swedish government. By 2027 the total phosphorus content in Bällstaån's has to decrease sharply, from the current “unsatisfactory” level (91 µg/L) to the minimum level “good” ecological status (40 µg/L). Simultaneously, Bällstaån is located in an expansive area in Stockholm making the future uncertain. The purpose of the project is trying to investigate which phosphorus sources affect Bällstaån and how the phosphorus is transported from source to river. A compilation of measurement data regarding total phosphorus has been made of sampling points along Bällstaån, for a series of measurement periods, in order to determine which sampling points phosphorus levels that differ from the surrounding sampling points. Graphs have been produced in Excel to visualize the measurement values. Only test periods with monthly measurements are used and only sample points with at least 3 consecutive sample periods are used, to reduce error sources. The 2013 sample period is used as a starting point, as it is the newest period with monthly samplings. The sample periods used are 2013, 2009 and 2004 for all sample points. For some sample points the additional sample periods, 1999 and 1992, were added. To create additional sample points two adjacent sample points are co-joined so a valid trial period can be created. This is due to the fact that a number of sample points varied between the sample periods and some points have been replaced. A literature study and review of land use in the area has been conducted to predict how the phosphorus reaches the river and where it comes from. Using elevation data from Swedish National Land Survey, I have been produced maps in ArcMap, primarily with the tool ArcHydro Tools. These maps show basins, sub-basins and sample points. The result of the literature study shows that possible phosphorus sources to Bällstaån with significant environmental impact are agriculture, stormwater and industries. The land use in the basin area showed that the majority of the surface consists of large zones of hard-coated surfaces. The compilation of measurement data shows that for the three sample periods 2004, 2009 and 2013 9 valid test points were selected with the addition of a merged point, the one between the Ankarstocksbron and Travbron. Of the 10 test points, Veddesta dike and Brädgårn revealed high levels of total phosphorus. The conclusion regarding emission points was that stormwater outlets accounted for the largest amount of phosphorus. Probable sources of phosphorus for Veddesta dike were found to be the roads with heavy traffic, Veddesta industrial area and the area in which stormwater network is covering hard-coated surfaces within Veddesta dike sub-basin. For Brädgårn, the probable phosphorus sources were the roads with heavy traffic, Bromsten industrial area and the hard-coated surfaces within the sub-basin covered by the stormwater network.

Stormwater management is necessary to avoid flooding and pollutants that can spread further with the water and damage the environment. The legislation that regulates the management of stormwater can be difficult and complicated to interpret. The purpose of this project was to investigate the strategies and decision materials that exist today regarding municipalities’ stormwater management. That was investigated to understand how the legislation works today, whose responsibility it is to manage stormwater and whether there are any specific emission requirements for pollutants.In order to analyse and evaluate how the management of stormwater works in Swedish municipalities, Gotland, Sundsvall and Gothenburg were selected to be investigated, according to size variation and geographical spread. The stormwater strategies of the three municipalities were examined and their possible choice of measures were compared and evaluated. A theoretical modelling was made to investigate how the choices of measures could have affected the spread of pollutants from a specific area with a specific recipient. The area that was examined was selected by the company and the modelling was made using the tools CAD and StormTac.When the investigation was conducted, it was found that it can be difficult to interpret the regulations that exist. The municipalities' stormwater strategies and their choice of measures to manage pollution discharges would differ between the municipalities. The modelling showed that all choices of pollutant reduction measures would reduce pollutants compared to a situation without any treatment at all. The results also showed that the percentage reduction in pollutants would differ with the different choice of measure. The municipalities' have different pollution requirements in different situations, which makes it difficult to interpret their strategy and choice of measures. Despite this, Gothenburg's choice of method seemed to give the best results in this case.In general, it is difficult to determine which municipality is considered to have the best stormwater strategy. More analysis and information about the area's conditions and the recipient's well-being needs to be taken into account in order to be able to make a decision. This project shows that clearer legislation regarding stormwater management should be introduced in order for all municipalities in Sweden to work towards the same goals and achieve equal results.