Trädgårdsdammen utgör en naturlig oas där både människor och djur kan söka vila och skydd. Den lugna miljön eller innovativa vattenleken skänker observatören både glädje och inre lugn. Idag finns det en uppsjö av material och hjälpmedel på marknaden för att konstruera dammar och vattensystem. Men informationen om materialen och produkternas ursprung och tillverkningsprocess är inte lika lätt att få tag på och därför ämnar jag med denna uppsats ge en övergripande bild av de vanligaste materialen som används vid konstruktion av trädgårdsdammar. De material som tas upp i jämförelsen är bentonit, betong, polyeten, polyvinylklorid och syntetgummi. Materialen jämförs därefter utifrån sina respektive koldioxidutsläpp från råvarukällor till färdiga dammaterial eller produkter. Målet är således att på ett överskådligt sätt påvisa de olika materialens klimatpåverkan. Resultatet visar att de dammdukar som baseras på olja och gummi påverkar miljön mindre i form av koldioxidutsläpp, vilket beror på att det krävs mindre material för att anlägga en trädgårdsdamm med dessa material jämfört med bentonitlera och betong. Detta kan dock i viss mån vägas upp av de respektive materialens hållbarhet på längre sikt.

The importance of reducing people's environmental impact has become increasingly apparent since the beginning of the 21st century. According to the European Parliament, new legislation has been required to stop the deterioration of Europe's waters and to achieve "good status" for Europe's rivers, lakes and groundwater. This legislation was introduced in year 2000 under the name of The EU Water Framework Directive. The EU Water Framework Directive was first implemented in Sweden in 2004 and has since continued to be implemented through several laws. In January 2019, in Swedish law, there were requirements for modern environmental conditions on water activity, as for the production of hydroelectric power or when the business was started was intended for such production. Sweden's government has in 2018 produced a proposal for a national plan that aims to facilitate the trials of water activities in order to reach the requirements for modern environmental conditions. The problematisation of this is how the implementation of the new requirement for modern environmental conditions should take place and to see what applies if conflicts of interest arise. The essence of the essay is to lead a deeper understanding and discussion of how the requirements for modern environmental conditions can affect interested parties around Sweden. The essay is based on a knowledge base that consists of the legislation in the subject, significant legal cases and a qualitative method through various semi-structured interviews. Limitations for the essay are that it only depicts the implementation of the European Parliament's directive in the Swedish Law and interested parties who are only active in Sweden. Finally, the study shows that many problems are assumed to occur when the trials in connection with the modern environmental conditions begin. Most prominent is the application of the EU Water Directive, costs and environmental impact. / Vikten av att minska människors miljöpåverkan har sedan början av 2000-talet blivit allt mer påtaglig. Enligt Europaparlamentet har det krävts en ny lagstiftning för att stoppa försämringen av Europas vatten och att nå "god status" för Europas floder, sjöar och grundvatten. Denna lagstiftningen infördes år 2000 vid namnet EU:s ramdirektiv för vatten. Direktivet implementerades först i Sverige år 2004 och har sedan dess fortsatt att implementeras via ett flertal lagar. I januari 2019 tillkom i svensk lagstiftning krav om moderna miljövillkor på vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel eller när verksamheten påbörjades var avsedd för sådan produktion. Sveriges regering har under 2018 tagit fram ett förslag till en nationell plan som har till syfte att underlätta prövningarna av vattenverksamheter för att nå kraven om moderna miljövillkor. Problematiseringen av detta är hur implementeringen av det nya kravet om moderna miljövillkor ska ske och att ta reda på vad som gäller om intressekonflikter uppstår. Uppsatsen huvudsakliga syfte är att leda en djupare förståelse och diskussion om hur kraven om moderna miljövillkor kan påverka berörda parter runt om i Sverige. Uppsatsen bygger på en kunskapsgrund som består av lagstiftningen inom ämnet, väsentliga rättsfall och en kvalitativ metod genom olika semistrukturerade intervjuer. Avgränsningar för uppsatsen är att det endast skildrar implementering av Europaparlamentets direktiv i svensk lag samt berörda parter som endast är verksamma i Sverige. Slutligen visar studien att många problem antas uppstå när prövningarna i samband med de moderna miljövillkoren påbörjas. Mest framträdande problem är tillämpningen av EU:s ramdirektiv för vatten, kostnader och miljöpåverkan.

<p>Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. </p><p>Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD). Detta har man gjort genom att anlägga en serie våtmarksdammar, bland annat i Peruområdet. Denna anläggning består av ett dräneringsdike och fyra våtmarksdammar. Syftet med denna studie är att utvärdera denna dagvattenanläggning, som är anlagd för att utjämna dagvattenflöde och binda föroreningar. Utifrån denna studie diskuteras sedan val av olika provtagningsstrategier. </p><p>Denna studie visar att vattenflödet är som störst vid inloppet av systemet. Dräneringsdiket och dammarna fungerar alltså bra som vattenfördröjande system. Dräneringsdiket fungerar som källa för suspenderat material och kväve, det vill säga att det är lägre koncentrationer som kommer in idräneringsdiket av dessa ämnen, men koncentrationen höjs i den efterföljande dammen. Därefter minskar koncentrationerna av dessa ämnen i systemet. När det gäller fosfor och tungmetallerna minskar ämnenas koncentration genom hela systemet. Avskiljningen av suspenderat material i en damm ligger på lite drygt 50 % om man räknar över året. </p> / <p>Storm water may contain high contents of pollutants. The water arrives from areas with asphalts to waters and sewage treatment plants. Therefore recipients and sewage treatment plants receive high loads of pollutants. When the water is redirected, the infiltration of water is decreased, and this could harm the soil vegetation and deteriorate the bearing capacity of the soil. </p><p>Västervik municipality has decided to change the storm water handling in Västervik by taking care of the storm water at a local site. This has been done by construction of a weir plant, for example in the Peru area. The weir plant consists of a drainage ditch and four wetland ponds. The purpose with this study is to evaluate these wetland ponds with the intention to examine the reduction of pollutants. From the study different choice of sampling methods is discussed. </p><p>The study demonstrates that the water flow is highest in the beginning of the system. The drainage ditch and the ponds work well at delaying the water. The drainage ditch works as a source of solid suspensions and nitrogen, which means that it is lower concentrations that comes to the system of these substances than what it is in the next following pond. However, the substances are reduced in the next following ponds. Concerning phosphorus and heavy metals the concentrations of these substances are reduced through the whole system. The reduction of suspended solids in one pond is a little bit more than 50 % over the year counted.</p>

Arbetet behandlar Kolbäcksåns nedre del i Hallstahammars kommun i Västmanlands län, med syftet att se hur kulturmiljöer och dess betydelse beaktas vid restaurering av vattendrag. Många av de tidigare fria forsarna har genom dammar delats upp i segment och vattnet har gått från strömmande till stillastående. Om åtgärder ska genomföras för att uppnå god ekologisk status är risken stor att kulturmiljöer påverkas negativt. Data för analys har samlats in genom djupintervjuer av representanter från fem olika instanser i Västmanlands län. Majoriteten av de analyserade svaren pekar mot att en kulturmiljö definieras av att det skett en påverkan i form av mänsklig aktivitet, att det finns en historik knuten till platsen samt att platsen ses som en enhet. En kulturmiljö är påverkad medan en naturmiljö kan vara både påverkad och opåverkad. När en restaurering, som påverkar kulturmiljöer, ska genomföras framkommer det att intressen ställs mot varandra och vikten av att tidigt samarbete genomförs mellan berörda intressenter. Den tematiska analysen resulterade i ett flertal indikationer på eventuella konflikter och potentiella lösningar. / This essay is focusing on Kolbäcksåns lower part in Hallstahammar municipality, Västmanlands county in Sweden, aiming on how cultural heritage and it’s importance is treated when changes in the landscape is about to be done. Many of the historic free rivers has due to dams been divided, and the water has gone from rapid to still. If changes is about to be done to acchive approved ecological status, the risk on damaging the cultural heritage sites is palpable. Data, that’s been analyzed, has been collected through interviews with respondents from five instances in Västmanlands county. The Majority of the answers analysed reveals that a cultural heritage site is definied by the affect made by humans, that there is a historical connection and that the site is seen as a unit in the landscape. A cultural heritage site is affected whilst a natural environment site can be both affected and non-affected. When landscape changes that affects cultural heritage sites is performed, it reveals that different interests are colliding and the importance of an early collaboration between interests is performed. The thematic analyze of the answers from the interviews revealed several potential indications on conflicts and potential solutions.

Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD). Detta har man gjort genom att anlägga en serie våtmarksdammar, bland annat i Peruområdet. Denna anläggning består av ett dräneringsdike och fyra våtmarksdammar. Syftet med denna studie är att utvärdera denna dagvattenanläggning, som är anlagd för att utjämna dagvattenflöde och binda föroreningar. Utifrån denna studie diskuteras sedan val av olika provtagningsstrategier. Denna studie visar att vattenflödet är som störst vid inloppet av systemet. Dräneringsdiket och dammarna fungerar alltså bra som vattenfördröjande system. Dräneringsdiket fungerar som källa för suspenderat material och kväve, det vill säga att det är lägre koncentrationer som kommer in idräneringsdiket av dessa ämnen, men koncentrationen höjs i den efterföljande dammen. Därefter minskar koncentrationerna av dessa ämnen i systemet. När det gäller fosfor och tungmetallerna minskar ämnenas koncentration genom hela systemet. Avskiljningen av suspenderat material i en damm ligger på lite drygt 50 % om man räknar över året. / Storm water may contain high contents of pollutants. The water arrives from areas with asphalts to waters and sewage treatment plants. Therefore recipients and sewage treatment plants receive high loads of pollutants. When the water is redirected, the infiltration of water is decreased, and this could harm the soil vegetation and deteriorate the bearing capacity of the soil. Västervik municipality has decided to change the storm water handling in Västervik by taking care of the storm water at a local site. This has been done by construction of a weir plant, for example in the Peru area. The weir plant consists of a drainage ditch and four wetland ponds. The purpose with this study is to evaluate these wetland ponds with the intention to examine the reduction of pollutants. From the study different choice of sampling methods is discussed. The study demonstrates that the water flow is highest in the beginning of the system. The drainage ditch and the ponds work well at delaying the water. The drainage ditch works as a source of solid suspensions and nitrogen, which means that it is lower concentrations that comes to the system of these substances than what it is in the next following pond. However, the substances are reduced in the next following ponds. Concerning phosphorus and heavy metals the concentrations of these substances are reduced through the whole system. The reduction of suspended solids in one pond is a little bit more than 50 % over the year counted.

Arbetet har gjorts i samarbete med Vattenfall Vattenkraft AB under våren 2019. Vattenfall äger och driver anläggningar för produktion av el, däribland genom vattenkraft. Syftet har varit att få inblick i arbetsprocessen vid projektarbete på dammar. Detta har i huvudsak skett genom uppföljning av projekt utförda på dammarna Damm A och Damm B. Uppföljningen har gjorts genom intervjuer med personer ansvariga för projekten. De två dammarna har valts som objekt för denna undersökning eftersom skadorna varit likartade men lösts på olika sätt. Rapporten har som mål att bidra till Vattenfall Vattenkrafts arbete med att förbättra sin projektstyrning och erfarenhetsåterföring inom projekt för att i förlängningen skapa bättre förutsättningar för att effektivt genomföra dammsäkerhetsrelaterade projekt med hög kvalitét. Efter samtal och intervjuer i samband med uppföljning på de två anläggningarna kan det konstateras att arbetet med underhållsarbeten på aktuella anläggningar fungerat väl trots att projekten varit brådskande, men att det finns utrymme för förbättring av erfarenhetsåterföring. / This project has been carried out together with Vattenfall Vattenkraft during the spring of 2019. Vattenfall owns and runs plants for production of electricity, one of which is hydro power plants. The main purpose of this report has been to understand the working process for projects on dams. Two projects on the dams A and B have been followed up by conducting interviews with people involved with the projects. The two dams has been chosen for this follow up because their respective damage has been of a similar nature, but the methods used to solve them differ. The report aims to contribute to Vattenfall Vattenkraft ́s work towards improving its experience feedback and by extension achieve the highest possible quality on projects connected to dam safety. After interviews and conversations in conjunction with the site visits on the dams it can be stated that both projects worked well although the damages was urgent, however the report shows that the experience feedback could be improved.

Grouting has long been implemented as a ground improvement technique to reduce the seepage through the rock mass. Grout curtains are usually constructed under dams as a barrier to prevent leakage from the reservoir. So far, the grout curtains under dams have mainly been designed by using an empirical design approach. However, the empirical approach has its limitations. Generally, the usage of “rules of thumbs” makes the design highly dependent on the experience of the designers. Lack of experience can result in insufficient or over-conservative grout curtains. For example, the stop criteria for the grouting process adopted by the empirical approach can lead to long grouting time and thus becomes inefficient. In addition, high grouting pressure may cause unexpected deformations of the rock and open up new leakage paths. To deal with these limitations, a theory-based design methodology has been developed. Theories on rock grouting developed in recent decades are used to build up the design methodology. In the theory-based design methodology, the grout curtain is treated as a structural component in the dam foundation. The geometry and location of the grout curtain is first designed with respect to three requirements: (i) the hydraulic conductivity reduction, (ii) prevention of erosion of fracture infillings and (iii) optimization of uplift reduction. Grouting work is then designed to obtain the designed geometry of the grout curtain. In the design of the grouting work, analytical calculations are implemented to determine the grouting pressure, grouting time and grout hole layout. The stop criteria are based on the grouting time, which is believed to obtain better efficiency. The principles of the observational method are implemented to deal with the uncertainties involved in the grouting process.  One of the main limitations with the proposed methodology is the limited research on the erosion process of fracture infilling materials in flowing water. To study this issue, coupled numerical analyses are performed to better understand the initiation of erosion of fracture infillings. The results show that the Hjulström and Shields diagram are not appropriate to be used to estimate the incipient motion of fracture infilling materials. Instead, a previous equation derived under laminar flows shows better agreement with the results. / Injektering har länge använts som en metod för att förstärka grunden och reducera vattenflödet i en bergmassa. Injekteringsridåer uppförs ofta under dammar som en barriär med syfte att förhindra läckage av magasinets vatten. Hittills har injekteringsridåerna i huvudsak dimensionerats baserat på empiriska metoder. De empiriska metoderna har emellertid sina begränsningar. Användandet av olika tumregler resulterar i att dimensioneringen i hög utsträckning är beroende av ingenjörens erfarenhet. Brist på erfarenhet kan resultera i en ineffektiv, eller en för konservativ, utformning av injekteringsridåerna. Till exempel kan de stoppkriterier som tillämpas i det empiriska tillvägagångssättet leda till en för lång injekteringstid och därmed bli ineffektiv. Utöver detta kan höga injekteringstryck leda till oväntade deformationer i bergmassan och nya läckagevägar.  För att hantera dessa typer av begränsningar har en teoribaserad dimensioneringsmetodik utvecklats. Teorier för berginjektering som utvecklats under de senaste decennierna används för att bygga upp metodiken. I metodiken utformas injekteringsridån som en strukturell komponent i berggrunden under dammen. Den geometriska utformningen och läget för injekteringsridån bestäms med hänsyn till tre kriterier: (i) erforderlig reduktion av den hydrauliska konduktiviteten, (ii) förhindrande av erosion av sprickfyllnadsmaterial, och (iii) optimering av reduktionen i upptryck under dammen. Injekteringsarbetet utformas därefter i syfte att eftersträva den erforderliga utformningen. I utformningen av injekteringsarbetet används analytiska beräkningar för att bestämma injekteringstryck, injekteringstid och hålavstånd. Stoppkriterier baseras på erforderlig injekteringstid, vilket bedöms uppnå en mer effektiv injektering. Principerna för observationsmetoden används för att hantera de osäkerheter som kvarstår. En av de huvudsakliga begränsningarna med den föreslagna metodiken är den begränsade kunskapen som idag finns om erosion av sprickfyllnadsmaterial vid flödande vatten. För att studera denna fråga genomfördes kopplade numeriska analyser för att bättre förstå processen kring initiering av erosion av sprickfyllnadsmaterial. Resultaten visar att Hjulströms och Shields diagram inte är lämpliga att använda. Istället visar en tidigare framtagen ekvation för laminära förhållanden en bättre överensstämmelse. / <p>QC 210512</p>

Throughout the years, dams have had important function for humans. However, many dams have today lost their function, which raises the question of dam removal. The outcomes of dam removal and their effects on fish communities are not fully investigated, which emphasizes the importance of continuing to study the effect of removal. In this study, I investigated whether or not dam removal in small lake outlets affected fish diversity. I also investigated the effects of the lake area and concentration of nutrients. The data collection was carried out in parts of Värmland, Dalarna and Västmanland counties, where 27 lakes, both with and without removed dams, were sampled. To sample fish, four to eight multimesh gill nets (depending on the area of the lake) were placed at varying depths. Water samples to measure nutrient concentrations were collected in places where the lakes were the deepest. A total of 3 223 individuals and 11 species were caught, with the most common species being perch. The effective species number varied between 1 and 3.44. There was a positive relationship between lake area and fish diversity. Dam removal, concentration of total phosphorus and total nitrogen had no effect on fish diversity. Dam removals can be considered as disturbances in complex systems and their effects may vary. Fish diversity is affected by colonization period and interactions between species, which likely takes long, which may explain why area but not dam removal affected fish diversity in my study. The lakes in the study were relatively homogeneous with respect to nutrient availability, which likely explains why nutrient concentration did not affect fish diversity. It is important to continue investigating the consequences of dam removal in other habitats than rivers, so that management of different water habitats can be carried out in the best way. / Dammar har genom tiderna fyllt en viktig funktion för människan. Många dammar har dock idag tappat sin funktion, vilket lyfter frågan om dammutrivning. Utfallen av dammutrivningar och dess effekter på fisksamhället är inte helt utredda, vilket trycker på vikten att fortsätta att studera effekten av utrivningar. I den här studien undersökte jag om dammutrivningar i mindre sjöutlopp påverkade fiskdiversiteten. Jag undersökte även effekterna av sjöarnas area och koncentration av näringsämnen. Datainsamlingen genomfördes i delar av Värmlands, Dalarnas och Västmanlands län, där 27 sjöar, både med och utan utriven damm, provtogs. För att provta fisk användes fyra till åtta provfiskenät (beroende på sjöns area) som placerades i varierande djup. Vattenproverna samlades in på platser där sjöarna var som allra djupast. Totalt fångades 3223 individer och 11 arter där den vanligaste arten var abborre. Det effektiva artantalet varierade mellan 1 och 3,44. Det fanns ett positivt samband mellan sjöarea och fiskdiversitet. Dammutrivning eller koncentration av total-fosfor eller total-kväve visade sig inte ha någon effekt på fiskdiversiteten. Dammutrivningar kan ses som störningar i komplexa system och att effekterna av dem varierar. Fiskdiversitet påverkas av koloniseringsperiod och interaktioner mellan arter, vilket sannolikt tar lång tid, något som kan förklara varför area men inte dammutrivningar inte påverkade fiskarnas diversitet i min studie. Sjöarna i studien var relativt homogena med avseende på näringstillgång, vilket sannolikt förklarar varför näringsämneskoncentrationen inte påverkade fiskdiversiteten. Det är viktigt att fortsätta arbeta med konsekvenserna av dammutrivningar i andra miljöer utöver älvar så att förvaltning av olika vattenmiljöer kan göras på bästa sätt.

Today, many migrating fish stocks find it difficult to reach their breeding grounds. This is because there are different types of obstacles e.g., hydropower plants and dams. Such power plants need environmental adaptations and fish counters are becoming an increasingly common tool for such adaptations. This essay investigates, with the help of data from a fish counter, whether there is a size- dependency and how it is affected by water temperature, water flow and seasonality. The results can contribute with knowledge about how fish counters can be used for evaluation of environmental adaptations of hydropower plants and dams. The highest migration intensity was noted during three migration periods; spring (March – April), summer (June-July) and autumn (September – November) and all differed in intensity.  The average intensity of migration in autumn was nine times higher than spring and three times higher than summer. In addition, more large fish migrated in autumn than in spring and summer. However, autumn showed no significant correlation between the size of the fish and prevailing waterflow and water temperature at the time of passage. In summary, the results show that there may be a need to increase water discharge in the autumn as both the migration intensity and the length distribution were the highest. The use of a fish counter can in the future give the operator good conditions to environmentally monitor their surroundings. To ensure the quality of the data, it is recommended to plan well in advance, ensure the right settings from the beginning and perform regular supervision. The person in charge should also have sufficient knowledge in order to be able to recognize any oddities in the data of the fish counter. The results should also be supplemented with other studies, which concern both downstream and upstream migration, and that the observations are repeated for several years to investigate the significance of mid-year variation. / Idag har många migrerande fiskbestånd svårt att nå till sina reproduktionsplatser. Detta beror på att det finns olika typer av hinder (exempelvis vattenkraftverk och dammar) som gör det svårt för fiskarna att komma fram. Sådana kraftverk behöver miljöanpassas och fiskräknare blir ett allt vanligare verktyg för att följa upp sådana miljöanpassningar. Denna uppsats undersöker, med hjälp av data från en fiskräknare, om fiskvandringen är storleksberoende och hur den påverkas av vattentemperatur, vattenföring och säsong. Resultaten kan bidra med kunskap om hur fiskräknare kan användas vid utvärdering av miljöanpassningar av vattenkraftverk och dammar. Den största fiskvandringsintensiteten noterades under tre vandringsperioder; vår (mars – april), sommar (juni-juli) och höst (september-november). Höstens genomsnittliga vandringsintensitet var ca nio gånger högre än på våren och tre gånger högre än på sommaren. Dessutom vandrade fler stora fiskar på hösten än under våren och sommaren.  Under hösten fanns det dock inget signifikant samband mellan fiskens storlek och rådande vattenflöde och vattentemperatur vid passagetillfället. Sammanfattningsvis visar resultatet att det kan finnas ett behov av att öka vattentappningen på hösten då både vandringsintensiteten och längdfördelningen är som störst för fiskarna. Användningen av en fiskräknare kan i framtiden ge verksamhetsutövaren goda förutsättningar att miljöbevaka sin omgivning. För att kvalitetssäkra datan är rekommendationen att planera arbetet i god tid, ställa in rätt inställningar från början och att utföra regelbunden tillsyn. Den ansvarige bör också vara tillräckligt införstådd för att kunna känna igen eventuella konstigheter i fiskräknarens data. Resultaten bör även kompletteras med andra studier, som rör både nedströms och uppströms vandring, samt att observationerna upprepas under flera år för att undersöka betydelsen av mellanårsvariation.

No / A comprehensive study has been undertaken into a 13th century Coptic-Byzantine icon from the St. Mercurius Church, St. Mercurius monastery, Old Cairo, Egypt. The layered structure, pigment composition and varnish identification were revealed by means of optical and Raman microscopy and gas chromatography¿mass spectrometry (GC¿MS). The structure of the icon comprised six layers; wooden panel, canvas, white ground, two bole layers and a single paint layer. Azurite (2CuCO3·Cu(OH)2), cinnabar (mercuric (II) sulfide ¿-HgS), yellow ochre (Fe2O3·H2O), hydromagnesite Mg5(CO3)4(OH)2·4H2O and lamp black (carbon, C) are the pigments identified in the icon. The green paint area is of interest as it is applied neither with a green pigment nor with a mixture of a blue and yellow pigment. Instead, a yellow layer of dammar resin was applied on top of blue azurite to obtain the green colour. Pinaceae sp. resin mixed with drying oil was used as a protective varnish.