Denna studie fokuserar på hur de professionella, som har erfarenhet av att jobba med ensamkommande unga vuxna som har haft tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, uppfattar gymnasielagens betydelse och konsekvenser för de ensamkommande unga vuxnas integration, känsla av trygghet samt strategier för att hantera gymnasielagens krav. Studien är baserad på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tio professionella. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys utifrån tidigare forskning och Anthony Giddens teori om ontologisk trygghet. Resultaten från innehållsanalysen visar att de professionella anser att de ensamkommande unga vuxnas integration försvårades under tiden de har omfattats av gymnasielagen då de bland annat har upplevt maktlöshet och kontrollförlust som en konsekvens av en otydlig och komplex lag, en osäker asylprocess, strukturella begräsningar samt en dålig interaktion med myndigheter på grund av låg tillit. Dessutom visar studiens resultat, utifrån de professionellas berättelser, att de ensamkommande unga vuxnas tid under gymnasielagen har präglats av osäkerhet, oförutsägbarhet och en ständig stress, något som har lett till känslor av skam och ångest. Vidare framkom det att de ensamkommande unga vuxna har använt sig av olika strategier för att hantera gymnasielagens krav som till exempel kollektivitet och att söka stöd från de professionella. De huvudsakliga slutsatserna, utifrån de professionellas beskrivningar, är att de ensamkommande unga vuxnas integration och trygghet försämrades av gymnasielagen, men att de ensamkommande unga vuxna, trots de svåra omständigheterna, använde olika strategier för att kunna hantera gymnasielagens stress- och ångestfyllda situationer.

Unga är den grupp av samhällets individer som i hög grad uppger att de utsatts för digitalt våld, till följd av samhällets digitalisering. Yrkesverksamma framhålls som viktiga aktörer i det förebyggande arbetet. Studien bygger på en kvalitativ ansats baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar med unga i åldrarna 13–19 år. Syftet var att undersöka hur yrkesverksamma identifierar digitalt våld bland unga, om yrkesverksamma ser den här typen av våld som ett problem bland unga idag och hur de anser att problemet kan förebyggas. Denna studies resultat, liksom resultat från tidigare forskning, visar att yrkesverksamma uppfattar digitalt våld som vanligt förekommande och avser handlingar så som hot, kränkningar, ryktesspridning och trakasserier online. Resultatet från studien har analyserats genom rutinaktivitetsteorin som utgår från att brott kan begås om det finns en motiverad förövare, ett lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Tidiga insatser i form av normbildning och öppna samtal för att skapa en trygg miljö både online och offline är enligt studiens resultat viktiga delar i arbetet med att förhindra digitalt våld. Det är ett arbete som behöver ske i samverkan mellan yrkesverksamma, de ungas föräldrar och de unga själva. Yrkesverksamma framhåller även vikten av laganpassningar och tydligare regler och riktlinjer på digitala plattformar, för att förhindra digitalt våld. / Young people are the group of society's individuals who state to a high degree that they have been exposed to digital violence, as a result of society's digitization. Professionals are emphasized as important actors in the preventive work. The study has a qualitative approach based on eight semi-structured interviews with professionals who work with young people aged 13–19. The aim was to investigate how professionals identify digital violence among young people, if professionals see this type of violence as a problem among young people today and how they believe the problem can be prevented. The results of this study, as well as results from previous research, show that professionals perceive digital violence as common and refers to actions such as threats, abuse, spreading rumors and online harassment. The results of the study have been analyzed through the routine activity theory, which assumes that crimes can be committed if there is a motivated offender, a suitable target, and the absence of a capable guardian. According to the results of the study, early efforts in the form of norm formation and open conversations to create a safe environment both online and offline are important parts of the work to prevent digital violence. It is work that needs to be done in collaboration between professionals, the young people's parents, and the young people themselves. Professionals also emphasize the importance of legal adaptations and clearer rules and guidelines on digital platforms, in order to prevent digital violence. / <p>2024-01-12</p>

Uppsatsen undersöker hur sexualisering av kvinnliga karaktärer tydliggörs i tonårsfilmer, mer specifikt filmerna Mean Girls och Clueless. Studien analyserar filmernas kvinnliga karaktärer utifrån fyra huvudkategorier av sexualisering; kläder, utseende, beteende och omgivning. I uppsatsen undersöks även hur sexualiseringen förändras i takt med att de kvinnliga karaktärerna genomgår en karaktärsutveckling. Studien utgår från teoretisk kunskap om bland annat femme fatale, den manliga blicken och stereotyper för att uppnå slutresultatet. Resultatet visar att sexualiseringen dels ligger i hur karaktären klär sig, med exponerande plagg där hud och former betonas. Dels även i hur den kvinnliga karaktären beter sig, hur hon är självkritisk och anpassar sig efter mäns önskan. Utseendet sexualiseras genom tydliga krav på bland annat en smal kroppstyp och omgivningen kommer undan med att behandla de kvinnliga karaktärerna som lustobjekt. Karaktärerna blir mer sexualiserade efter att de genomgått en utveckling och blivit populära, detta eftersom karaktärerna tillåter sig själva att bli sexualiserade för mäns uppmärksamhet och för att upprätthålla populariteten.

Efter att en artikel publicerats i Falu Kuriren under hösten 2023 startade en diskussion i sociala medier. En ägare till en rockklubb i Falun undrade varför publiken uteblev och många av svaren från publiken var entydiga. Arrangörer tar inte hänsyn till vad unga vuxna vill ha och är viktigt för dem. Min utgångspunkt har varit ovan diskussion och min studie syftar till att ta reda på vad unga vuxna har för relation till klubbliv, vad man saknar och vad som skapar värde gällande livemusik och klubbar. Med hjälp av en enkät riktad till unga vuxna mellan 18-30 år bosatta i Falun och Borlänge undersöktes vad de har för åsikter. Resultatet visade att uteliv/klubbliv är viktigt och det man saknar mest är ett mer varierat utbud av musik och att det är rätt genre/artister. Resultatet visade också på att stämning/rätt publik skapar extra värde, några svar anger också att trygghet och säkerhet är viktigt. I uppsatsen diskuterar jag att det tycks finnas ett glapp mellan vad publiken önskar och vad arrangörer erbjuder.

Political trust is by many thought to be an important factor for a society to work efficiently, due in part to trust in political institutions being a motivator for citizens to abide by rules and laws. Political trust is also thought to have an impact on voter turnout, according to some of the previous research. This correlation, however, is debated among researchers. This paper takes off from previous research regarding how voter turnout is impacted by different factors and specifically how voter turnout among young people is impacted. Previous research shows that voter turnout can be impacted by numerous factors on the individual as well as the aggregated level. Gender, age, and level of education are seen as some of the factors for voter turnout on the individual level, whereas the size of the population and proportional representation are seen as some of the factors for voter turnout on the aggregated level. Moreover, specifically voter turnout among young people is well-studied due to the generally lower turnout of this group. Previous research has shown how education and political interest, among other factors, might impact voter turnout among young people. This paper also rests on previous research of political trust in general and political trust as a factor for voter turnout. As mentioned above, the correlation between political trust and voter turnout is somewhat disputed, with some research showing strong correlation and other studies showing no evidence of such correlation. In this paper we therefore aim to study whether political trust, meaning trust for political institutions, has an impact on voter turnout among young people between the ages of 20–26. The term political institutions in this paper include the Swedish Parliament, the Swedish Government and the Swedish political parties represented in the parliament. The method in this study is quantitative, using cross tabulation to analyse the relationship between political trust and voter turnout among young people. The data on which the analysis is based are gathered from the results of the longitudinal research program Political Socialization Program by YeS (Youth &amp; Society), Örebro university. The results suggests that young people have quite high levels of trust with over half of the respondents expressing very high or quite high levels of trust for all three of the political institutions. The results also show that the young people of this population have more trust toward the Swedish Parliament than to the Swedish Government and the political parties. Furthermore, the analysis indicates that low or no trust in each of the political institutions might correlate to a lower voter turnout on the individual level.

In the field of sociology there is an established idea that risk has importance for identity-building, and existing research shows that risk is a part of transitioning into adulthood. The Covid-19 pandemic has, on the one hand, introduced new risks for young people to consider, and on the other restrictions aiming to prevent the spread of infection. The restrictions have to a varying degree, limited us in everyday life, and constructed new norms which may have influenced youth’s identity-building. This qualitative study aims to examine young people's experience of risk and how those and other experiences during pandemic have affected their identity-building. The results show that youths' understanding of risk was informed by their unique context. Further, the study establishes that young people’s disciplinary attitudes and actions reflected those on the institutional level, whilst other risk behaviour was dependent on the context of the action. Young people have also revealed a level of flexibility and adaptation which enabled them to maintain social practices important for identity-building. Through the integration of feelings of loss and gratitude, establishment of a new everyday life, and wider perspectives on life, young people maintained the feeling of ontological security. Further research should examine how experiences of risk during the pandemic may have long term effects on identity-building, and the possible need for supportive interventions. / Betydelse av risk för identitetsskapande har under lång tid varit ett etablerat forskningsfält där tidigare studier fastslår att risk är en viktig del i ungas vuxenblivande. Coronapandemin introducerade dels en ny risk för unga att förhålla sig till, dels olika former av restriktioner för att minska smittspridning. Dessa begränsade oss i det vardagliga livet samt etablerade nya normer som möjligtvis påverkat människors identitetsskapande, inte minst de ungas. Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka ungas upplevelser i förhållande till risk och hur dessa och andra upplevelser under pandemin har påverkat ungas identitetsskapande. Resultatet visar att de ungas förhållande till risk präglades av deras unika situation och kontext. Disciplinering mot sig själv och andra speglade de institutionella riskuppfattningarna, däremot kunde riskbeteendet vara kontextdrivet. När det gäller ungas identitetsskapande visar resultatet på en anpassningsbarhet som till viss del möjliggjort för unga att fortsätta utöva för dem viktiga sociala praktiker. De skapade också ontologisk trygghet genom att integrera upplevelser av både förlust och tacksamhet, skapa en ny vardag och sätta in sin egen livsberättelse i ett större narrativ. Vidare forskning kan med fördel undersöka hur ungas upplevelser i förhållande till risk under pandemin har påverkat deras identitetsskapande på längre sikt för att upptäcka eventuella behov av stödinsatser.

The present study’s main purpose is to find out if there’s a noticeable pattern between young mens exposure to gambling advertising. Why this study only focused on young men is because the researchers in the study are in the same life situation and they also share the same age. Why women weren't included in the present study is because there are some great differences between the two genders that further research would be necessary. This also because the researchers as previously mentioned are in the same age range and life situation according to studying at university and share similar interests, such as sports and online gambling. What this study has included is the data from interviews that involved six different respondents that answered various questions that were sorted into different themes that were analyzed in the discussion together with the chosen theory. In the result we could find some light generalizations associated with the respondents answers in the data, which created some forms of patterns between the impact that online gambling commercials cause. To make the study even more credible the study would’ve needed more respondents to interview, so that more answers could be compared and analyzed against each other. Another improvement that should've been added to the present study is quantitative data, which would be an online survey which would've been sent to more students in the same age range to find out if more people were affected by the lures that gambling commercials try to solicit you with. In conclusion this study can conclude that young male adults indeed are affected by the gambling commercials that surround them constantly. But to achieve a more valid result and discussion in this study it would've needed some improvements in form of more respondents and a greater range of information on the psychological factors amongst young people, associated with gambling commercials in daily use.

Syftet med studien var att beskriva prevalensen och typerna av tandskador hos barn och unga vuxna i samband med idrott. Målet var också att beskriva olika typer av tandskydd samt undersöka kunskapen gällande tandskyddens skadeförebyggande effekt hos idrottsutövare, föräldrar och tränare. Dessutom syftade studien till att redogöra för skadeförsäkringar gällande idrottsrelaterade tandskador. Studien inriktade sig på barn och unga vuxna idrottare och bygger på en litteratursökning i PubMed. Litteratursökningen har bestått av fyra skilda sökningar. Dessutom användes Folksams och Riksidrottsförbundets hemsidor. En aktuell artikel från Tandläkartidningen har också hjälpt oss att besvara våra frågeställningar. Frågor som arbetet syftar till att besvara är: 1. Vilka är de vanligaste typerna av tandskador i samband med olika idrotter och i vilka åldrar inträffar dessa? 2. Vilka tandskydd finns idag och vilken kunskap om tandskyddens skadeförebyggande effekt finns hos idrottsutövare, föräldrar och tränare?3. Vilka typer av skadeförsäkringar finns det i samband med idrott?Frekvensen av sportrelaterade tandskador varierar beroende på vilken åldersgrupp man studerat. Den vanligaste tandskadan i samband med idrott var okomplicerad kronfraktur. De idrottsrelaterade tandskadorna var vanligare hos män än hos kvinnor. De mest skadefrekventa sporterna var de med tät kroppskontakt och där man använde klubbor. Trots att kunskapen om tandskydd var ganska hög, så var användningen låg inom de flesta idrotterna. Försäkringsbolaget Folksam försäkrar cirka 50 olika idrottsförbund. Dessutom försäkrar de alla barn under skoltid. I vissa kommuner har man också en tilläggsförsäkring som försäkrar barn även under fritiden.Det behövs fler studier inom attityd till tandskydd. Dessutom behöver tandskydden utvecklas och få en förbättrad funktion och acceptans. Idrottsutövare måste få bättre ekonomiska möjligheter för att kunna skaffa sig dem.

This study delves into the influence of social media on the online political participation of young individuals. The research focuses on a sample comprising six students from diverse programs at Örebro University, employing a qualitative methodology centered on semi-structured interviews conducted with all participants. Subsequent to these interviews, a content analysis was performed to scrutinize the collected responses. The fundamental inquiries guiding this study were centered on two primary questions: ● How does online political participation vary among young adults whose social media feeds contain a significant amount of political information compared to young adults whose social media feeds contain little or no political information? ● To what extent are young adults exposed to unintentional exposure of political information on social media? This study reveals that online political participation among young adults is intricately tied to the degree of exposure to political information on social media. Those regularly exposed demonstrate increased interest and engagement, while those with minimal exposure show limited interest and participation. The findings underscore the pivotal role of social media exposure in shaping the dynamics of young adults' online political engagement. Further research is essential for a comprehensive understanding of the underlying mechanisms governing these dynamics

Ur ett socialarbetarperspektiv ämnar studien att utforska vilka levnadsvillkor som kan bidra med att unga män involveras i drogrelaterad brottslighet i socialt utsatta bostadsområden, där frågor om skyddsfaktorer och riskfaktorer är förekommande. Studien använder sig av stämplingsteorin som ett ramverk. Studien använder en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare för att förstå deras perspektiv på arbetet med unga män som påverkas av drogrelaterad brottslighet. Resultaten tyder på att de vanligaste anledningarna till att unga män engagerar sig i drogrelaterad brottslighet är en bristande föräldraroll, bristande motivation samt svart ekonomi och status. Studien visar också att unga män stigmatiseras och stämplas som "droganvändare" och "brottslingar" av samhället. Stämplingarna kan ha en betydande påverkan på deras identitetsutveckling, självkänsla och livsbana. Studien betonar vikten av att kunna förstå de underliggande orsakerna till drogrelaterad brottslighet, istället för att enbart fokusera på unga mäns avvikande beteenden. Således belyser studien det komplexa samspelet som finns mellan sociala sammanhang och drogrelaterad brottslighet bland unga män i socialt utsatta bostadsområden, vilket uppmanar till en mer nyanserad förståelse av frågan.