A strategy for knowledge in business can prove to be important for business growth. Objective: This study aims to elucidate the knowledge of knowledge of two young companies with growth ambitions. A company was production oriented in a smaller city in central Sweden, the other company was a consulting firm in Stockholm. Method: The study is a qualitative case study inspired by (Eisenhardt, 1989). The material is 11 semi-structured transcribed interviews, and notes from the field study. The interviews are analyzed sentence by sentence. The results show a weak company awareness of Knowledge Management connection to company growth and sustainability. At baseline implementation none of the companies had a deliberately chosen strategy for knowledge management. The result also shows that employees have a desire for transparency in knowledge and sees personal development as an advantage of knowledge management / En strategi för kunskap inom företag kan visa sig vara av betydelse för företagens tillväxt. Syfte: Denna studie avser att belysa kunskapen om kunskap inom två unga företag med tillväxtambitioner. Ett företag var produktionsinriktat i en mindre ort i Mellansverige, det andra företaget var ett konsultföretag i Stockholm. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie inspirerat av (Eisenhardt, 1989). Materialet är 11 semi-strukturerade intervjuer som transkriberades, samt noteringar från fältstudien. Intervjuerna är analyserade mening för mening. Resultatet visar på en svag medvetenhet om kunskapshanteringens betydelse för företagets tillväxt och hållbarhet. Vid studiens genomförande hade inget av företagen en medvetet vald strategi för kunskapshantering. Resultatet visar även på att personalen har en önskan om genomskinlighet i kunskap och ser personlig utveckling som en fördel av kunskapshantering.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka barn och unga vuxnas (5-25 år) upplevelser av att ha ett syskon med barncancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturöversikt med deskriptiv design för datainsamling. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna efter artiklar genomfördes i databaserna PubMed och PsycInfo. De insamlade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån mallen Bedömning av studier med kvalitativ metodik av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och analyserades genom en latent innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades. Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades datan. Utifrån detta skapades fyra teman.  Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; förändringar inom familjen, starka känslor, involvering och livet utanför familjen. Det visade att syskonen upplevde blandade känslor som exempelvis sorg, ilska, avundsjuka och försummelse. Det framkom även att syskonen hade olika stort behov av information och hanterade situationen på olika sätt. Vidare upplevde syskonen ett ökat ansvar och en rollförändring inom familjen i och med det sjuka barnets cancerdiagnos. Vänner och skola kunde bidra både positivt och negativt till syskonens upplevelse av situationen. Slutsats: Slutsatsen var att syskonen upplever blandade känslor efter det sjuka barnets cancerdiagnos och hanterar situationen på olika sätt. Syskonen har även olika stort behov av att få ta del av information angående det cancersjuka barnet. Det är nödvändigt att fler studier genomförs på detta område för att ytterligare öka kunskapen om syskonens upplevelser. Denna studie bidrar med en ökad kunskap kring hur sjuksköterskor bör bemöta syskonen till cancersjuka barn för att underlätta deras situation och kunna vara ett stöd för dessa. / Aim: The aim of this study was to examine the experiences of children and young adults (5-25 years) when having a sibling with cancer.  Method: The used method was a general literature study with a descriptive design for data collection. The study was based on thirteen scientific articles with a qualitative approach. The search was performed in the databases PubMed and PsycInfo. The collected articles were quality reviewed through Assessment of studies with a qualitative methodology of Governmental preparation for medical and social evaluation and were analyzed through a latent content analysis where meaning units were identified. Further, the data was condensed, coded and categorized. Based on this, four themes were established. Results: The result was categorized into four themes; changes within the family, strong emotions, involvement and life outside the family. It showed that siblings experienced mixed feelings such as grief, anger, jealousy and neglect. It also appeared that siblings had a varied need of receiving information and that they coped with the situation in different ways. Furthermore siblings experienced an increased responsibility and a change of roles within the family because of the sick child's cancer diagnosis. Friends and school could contribute with both positive and negative aspects of siblings experiences of the situation. Conclusion: The conclusion was that siblings experienced mixed feelings after the sick child's cancer diagnosis and were coping with the situation in different ways. Siblings also had a varied need of receiving information about the child with cancer. It is necessary to perform other studies in the same area to continue to increase the knowledge about siblings' experiences. This study contributes with an increased knowledge about how nurses should meet the needs of siblings of a child with cancer to help ease their situation and to support them.

Bakgrund: Det finns ett dilemma mellan att främja unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningars sexuella rättigheter samtidigt som det kan finnas behov av att skydda kvinnorna mot sexuell utsatthet. Mot bakgrund av detta finns det anledning att studera hur professionella förhåller sig till dilemmat i relation till SRHR samt synliggöra arbetets begränsningar och möjligheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka professionellas arbete med unga vuxna kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar inom SRHR med särskilt fokus på dilemmat mellan sexuella rättigheter och risker för utsatthet. Vidare är syftet att undersöka vilka faktorer som medför begränsningar respektive möjligheter i arbetet inom SRHR. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella inom LSS. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat och analysdelen framställdes utifrån insamlad empiri och detta presenteras i relation till teorin om sexuella script, modellen om värdehierarkier, begreppet makt samt tidigare forskning.  Resultat: Studiens resultat visade att förebyggande, restriktiva, relationella avsexualiserande, skuldbeläggande och möjliggörande script samt ett script om tystnadskultur existerar bland professionella i arbetet inom SRHR. Scripten kan påverka kvinnornas sexualitet samt synliggör hur kvinnornas sexualitet bemöts och framställs av samhället. Resultatet påvisar komplexiteten i dilemmat mellan att främja kvinnornas rättigheter och att skydda dem mot sexuell utsatthet vilket synliggjorts genom doxa som utvecklats inom fältet, kontrollerande och hjälpande handlingar genom pastoralmakt samt samhällets hierarkiska syn på kvinnornas sexualitet.

This study is a hermeneutical analysis with the aim to theoretically and theologically understand what is preached about the church to youth today and how youth is motivated to join the church. The study contains three case studies from Hönökonferensen and through Taylor, Camnerin and the Theological Framework of the Uniting Church in Sweden a few understandings of the church emerge: the church is a warm, welcoming and transforming community, it can prevent individualism, heal, and make believers, but it can also be filled with demands. The study discusses authenticity as an important concept along with different understandings about community.

The consumer society is developing at a rapid pace, which also applies to today’s digitalization. As a result, new payment methods, such as installments and invoices, have become readily available and many companies are profiting and therefore encouraging consumers to use them. The consumer society that results in increased costs for private individuals also contributes to a clear increase in consumer loans, which in turn leads to private financial indebtedness. This paper aims to examine and map which factors that influence the intention to use consumer loans. Through this knowledge regarding attitudes and intentions in users of installments and invoices the study aims to increase the possibility to contribute to understanding of private indebtedness linked to today's digitized consumer society. This research has been examined through a qualitative approach with the main methodology of semi-structured interviews. The empiric data has then been analyzed and discussed through a theoretical framework based on, among others, the Theory of Planned Behavior and Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, together with Theoretical Concepts of Decision Making. The outcome of this research study shows that young women aged 18-25 have a negative attitude towards consumer loans because of the image it gives the people but also because of the consequences, in the sense of private indebtedness, it can lead to. The study also shows that the seven factors that determine whether one chooses to use a consumer loan are its availability, unnoticed upcoming expenses, consequences of previous debts, habitual behavior, marketing of consumer loans, facilitation returns for internet purchases and lack of capital. / Konsumtionssamhället utvecklas i snabb takt vilket även gäller dagens digitalisering. Till följd av detta har nya betalningsmetoder, såsom kredit, delbetalning och fakturor, blivit lättillgängliga och många företag profiterar och uppmanar därför konsumenterna att använda dessa. Konsumtionssamhället som ger större kostnader för privatpersoner bidrar också till en tydlig ökning av konsumtionskrediter som i sin tur leder till privata ekonomiska skuldsättningar. Den här rapporten syftar till att kartlägga vilka faktorer som påverkar intentionen att använda sig av konsumtionskrediter. Genom denna kunskap och kännedom om attityder och intentioner hos användare av delbetalningar och fakturor syftar studien att öka möjligheten att bidra till förståelsen av privat skuldsättning kopplat till dagens digitala konsumtionssamhälle. Denna frågeformulering har studerats med hjälp av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Den empiriska datan har sedan analyserats och diskuterats utifrån ett teoretiskt ramverk grundat på bland annat Theory of Planned Behavior och Hawkings Sterns Impulse Buying Theory, tillsammans med teoretiska begrepp om beslutsfattande. Slutsatsen av denna forskningsstudie visar att unga kvinnor i 18–25 årsåldern har en negativ inställning till konsumtionskrediter på grund av den image det ger personerna men även på grund av de konsekvenser, i form av privat skuldsättning, det kan leda till. Studien visar även på att de sju faktorer som avgör att man väljer att använda sig av konsumtionskrediter är dess tillgänglighet, ouppmärksammade kommande utgifter, konsekvenser av tidigare skulder, vanebeteende, marknadsföring av konsumtionskrediter, underlätta returer vid internetköp samt brist på fritt kapital.

The main purpose of this study was to describe and analyze how influencers and young people express themselves about anxiety on TikTok. To answer the purpose of the study a document study was conducted, where videos and comment fields were studied, the result was analyzed with a social constructionist perspective. The results showed that on TikTok influencers share videos with content related to symptoms of anxiety. Influencers and young people share their own experiences of anxiety or give tips on how to deal with anxiety. In social work, it is important to be where young people are, as today’s young people grow up partly in an online world. And therefore, it is of great importance that professionals working with children and young people are also on social media, as they can reach out to young people in a different way than they can do in real life. / Den här studiens syfte var att beskriva och analysera hur influencers och unga uttrycker sig om ångest på TikTok. För att besvara studiens syfte gjordes en dokumentstudie, där videos och kommentarsfält studerades och resultatet analyserades med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visade på att influencers på TikTok delar videos med innehåll som rör symptom på ångest. Influencers och unga delar med sig av sin erfarenhet av ångest eller ger tips på hur man kan hantera ångest samt stöttande ord. Inom socialt arbete är det viktigt att finnas där unga är, då dagens unga till stor del växer upp i en värld online och därför är det av stor vikt att professioner som arbetar med barn och unga också befinner sig på sociala medier, då de kan nå ut till unga på ett annat sätt än vad de kan göra ute i den riktiga verkligheten.

The concept of ritual developed as a formal term of analysis during the 19th century and came to identify what was alleged as a worldwide category of human experience. Ritual was described as mindless handling, something that was routinized, habitual, compulsive or mimetic. The term was voiced as a major beginning of the change in the way European culture was associated to other cultures and religions. To be able to describe religions many myth and theorists looked at rituals. Rituals in Islam are regulated actions that can be performed at a particular place or time, or both. They are seen as particularly meaningful as they are loaded with religious symbolism. The religious texts surrounding rituals are usually normative. In order for the believer to do the right thing and understand, the aforementioned texts are described, how rituals should be performed and what different parts have for the meaning are explained. In Western Europe, research on young Muslims in school began around the end of the 20th century. The research was more about how their relationship was with the parents/Islamic community, the student and the teacher/school system. After that, research began on young adults and how they carve out spaces for themselves in relation to family, relatives, friends, school, and youth culture and majority society. Through interviews, six young adults, of different ages and backgrounds, will describe what they consider a ritual to be, what their everyday ritual looks like, whether they follow any ritual within Islam and about performing other rituals within the religion. Their rituals may be to follow the religion, but not everything, as age, lack of time, feeling and situation play arole.

Bakgrund: Ländryggssmärta är multifaktoriellt och ett globalt problem som förekommer i alla åldrar. Fysisk aktivitet har hälsofördelar i kontrast till fysisk inaktivitet och stillasittande beteende som medför hälsorisker. Prevalensen av ländryggssmärta hos ungdomar ökar med ålder och drabbar även unga vuxna. Stillasittande beteende och nivå av fysisk aktivitet är faktorer som påverkar både ländryggssmärta och hälsorelaterad livskvalitet. Utfallsmåttet hälsorelaterad livskvalitet används för bedömning av välmående ur ett biopsykosocialt perspektiv. Syfte: Sammanställa kunskap kring associationer mellan fysisk aktivitet, hälsorelaterad livskvalitet och ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna. Metod: Sökningar genomfördes i databaserna Pubmed, Web of Science, Cinahl, AMED och SPORTdiscus. Sökningen genererade 633 träffar varav nio studier inkluderades. Kvalitetsbedömning genomfördes med Newcastle-Ottawa Scale. Resultat: Åtta studier hade låg risk och en studie moderat risk för bias. Sex studier undersökte ungdomar. Ländryggssmärta begränsade fysisk aktivitet. Stillasittande beteende och låg likaväl som hög nivå av fysisk aktivitet var associerat med ländryggssmärta och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Denna association återfanns inte när fysisk aktivitet mättes objektivt med en accelerometer. Tre studier undersökte unga vuxna. De visade på en association mellan begränsning av fysisk aktivitet och ländryggssmärta samt nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. En studie visade på en association mellan stillasittande beteende och nedsatt hälsorelaterad livskvalitet. Konklusion: Ländryggssmärta och stillasittande beteende är associerade med nedsatt hälsorelaterad livskvalitet hos ungdomar och unga vuxna. Låg likaväl som för hög nivå av fysisk aktivitet är associerat med ländryggssmärta hos ungdomar. Mer forskning behövs för att fastställa effekten av förebyggande interventioner och för att motverka ländryggssmärta hos ungdomar och unga vuxna.

Posttraumatiskt stressyndrom kännetecknas av påträngande återupplevelser från en traumatisk händelse. Traumatiska händelser som inte behandlas i tid kan leda till psykisk ohälsa och sjukdom. Konsekvenser till följd av posttraumatiskt stressyndrom är utvecklande av självskadebeteende, suicidproblematik, social isolering och ensamhet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom utlöst av trauma i unga år. Tre självbiografiska verk analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och resulterade i fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom. Personerna upplevde att minnen från det förflutna aldrig släppte taget och hur starka känslor inombords kunde uttrycka sig fysiskt. Ingen såg hur de mådde bakom fasaden de byggt upp, och personerna bar på en känsla av skam, skuld och självhat. Personerna upplevde sig inte värda att älskas och utvecklade strategier i syfte att bedöva den psykiska smärtan, vilka i vissa fall resulterade i självdestruktivitet. Att kunna acceptera sitt förflutna blev möjligt men det var en komplicerad process som underlättades av professionellt stöd. Studien belyser vikten av sjuksköterskans kompetens och förmåga att skapa tillitsfulla relationer. Kunskap om upplevelsen av att leva med posttraumatiskt stressyndrom kan leda till en ökad förståelse, och behovet av hälsofrämjande åtgärder kan tidigare identifieras.

Barn och unga utgör idag en attraktiv konsumentgrupp i fråga om marknadsföring. Marknadslandskapet har blivit allt mer individualiserat och sker till stora delar online och på sociala medier, där barn och unga har en hög närvaro. Det gör barn och unga särskilt såbara för vissa marknadsföringsmetoder, inte minst för alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Skyddet för barn och unga mot marknadsföring finns stadgat på både unionsrättslig nivå och på nationell nivå, vilket är varför unionsrätten presenteras först i arbetet. Unionsrätten sätter ramarna för allmänna skyddsbestämmelser som rör barn men fastställer även unionens syn på skadliga produkter såsom alkohol och spel. Däremot regleras frågorna om barns skydd för alkohol och spel genom icke bindande normgivning. Folkhälsa är ett område som präglas av unionsrättens kompletterande och samordnande funktion, vilket är varför relativt stor nationell frihet tillåts på området. Trots att det råder stor frihet i frågorna och att Sverige är en företrädare för folkhälsa så saknas uttrycklig skydd i Marknadsföringslagen som stadgar barns och ungas skydd. Det finns däremot särskilda skyddsregleringar i alkohollagen, spellagen och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Det här arbetet syftar till att fastställa det nuvarande skyddet för barn och unga mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Dess andra syfte är att undersöka möjligheterna till att skydda barn och unga ytterligare mot sådan marknadsföring. Arbetet presenterar flertalet förslag som är möjliga utefter de rättsliga ramarna som fastställs av EU, däremot är vissa förslag mindre aktuella i dagsläget. En nordisk utblick görs även för att undersöka hur våra nordiska grannländer reglerar skyddet för barn och unga. Samtliga nordiska länder har särskilda bestämmelser för barn och unga i deras motsvarigheter till MFL, något som Sverige saknar. Det inspirerar till förslaget att införa en liknande bestämmelse i MFL, för att kodifiera gällande rätt och säkerställa relationen mellan MFL och annexlagstiftningarna. Vidare är Konsumentverkets tillsynsärenden på området ett av de yttersta skydden för barn och unga mot sådan marknadsföring. Ett av förslagen är därför ämnat att underlätta i myndighetens tillsyn genom att sänka kravet på särskilt riktad marknadsföring. Marknadsföring av alkohol och tobaksfria nikotinprodukter får inte riktas särskilt till personer under 25 år, och marknadsföring av spel får inte riktas särskilt till personer under 18 år. Om ordalydelsen i bestämmelserna ändras till endast riktas, skulle mer marknadsföring kunna nås som riskerar att locka barn och unga. Tröskeln för Konsumentverket att inleda tillsynsärenden skulle sänkas, vilket skulle förstärka det yttersta skyddet som finns mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter riktat till barn och unga.