Till följd av dagens digitalisering och nätbanker som Avanza och Nordnet har intresset för investeringar ökat hos privatpersoner, i dag finns det även information tillgänglig dygnet runt i alla olika former. Centrala delar i vårt informationssökande är bland annat sociala medier, vänner, familj och kollegor på arbetsplatsen. Att det i dag är så lätt att investera har däremot sina nackdelar, i en rapport från Finansinspektionen framgår det att småsparare ofta saknar finansiell kunskap vilket gör att allvaret i att investera på börsen har försvunnit. Den största målgruppen som investerar i dag är unga män men det är även de som tar de sämsta finansiella besluten. Med hjälp av beteendeekonomi kan vi få en förståelse av vilka psykologiska faktorer som påverkar de unga männens investeringsbeslut och hur de agerar i situationer när finansiella beslut ska tas. Det finns teorier som ifrågasätter den effektiva marknadshypotesen och menar att människor inte alltid agerar rationellt, vilket leder till början av beteendeekonomi. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur den unga mannens investeringsbeslut påverkas av beteendeekonomiska teorier såsom flockbeteende, socialt inflytande, övertro och rädslan för att missa. Forskningsdesignen för studien har varit kvalitativ. Tillvägagångssättet för att samla in data var att vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer med unga män i olika åldrar. Resultatet visar att flockbeteende påverkar samtliga deltagare, särskilt när de var nya på börsen, men att påverkan minskade med erfarenhet. Socialt inflytande påverkade inte deltagarna i någon större utsträckning, förutom en deltagare som upplevde det tidigare. Övertro var något som alla deltagare upplevde, men efter att ha förlorat pengar blev de mer försiktiga och skeptiska. Rädslan för att missa påverkade samtliga deltagare, men idag är de mer medvetna om känslan och försöker undvika den. Studien drar slutsatsen att unga mäns investeringsbeslut påverkas mest av flockbeteende och rädslan för att missa och minst av socialt inflytande.

Author: Hanna-Stina Ivarsson Title: When life gives you loneliness – A netnographic study of loneliness amongst young adults Supervisor: Peter Hultgren Assessor: Torbjörn Forkby  Summary Loneliness is a threat to our health and researchers believe that the loneliness epidemic is the new public disease of our time. In the meantime, single households and individualization in Sweden is increasing, this is happening at the same time as natural meeting places are increasingly disappearing. This is precisely why it is important to learn to manage and break the involuntary loneliness that so many people experience. Loneliness has become an important topic for professionals in social work, but there is a lack of knowledge and strategies to meet and manage involuntary loneliness. There is a perception in society today that it is the elderly who are the loneliest, but new research shows that a change has taken place, and it is young adults who experience loneliness to the greatest extent.  In this study I was interested in investigating how young adults (16-29) themselves depicts the loneliness they live in and what they do to manage and break this loneliness. In order to obtain the results of the study, I have used a qualitative netnographic method. The empirical material has been collected in three popular Swedish discussion forums. I found that the majority of young adults who suffer from loneliness also suffer from some form of mental illness. Furthermore, many feel ashamed about their situation and feel that their life is at a standstill. The strategies used to manage and break loneliness seem to be a complex combination of emotional and problem-focused coping

SammanfattningAtt vissa unga varken arbetar eller studerar (UVAS) kan vara problematiskt ur olika aspekter. Till exempel ur ett samhällsperspektiv, att personen inte kan försörja sig själv och bidra till samhället. Olika professioner arbetar med arbetsmarknadsinsatser för att sysselsätta och stödja UVAS. En del personer inom denna grupp är svåra att lokalisera och komma i kontakt med, en effektiv metod för att nå ut till dem är uppsökande arbete. Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur det uppsökande arbetetser ut inom ramen för studie- och yrkesvägledarens (SYV) arbetsuppgifter i arbetet med unga i åldern 16–29 år som varken arbetar eller studerar. Resultatet från denna studie bygger på åtta stycken intervjuer med sju stycken SYV och en socionom, alla arbetar med UVAS i sin yrkesroll. Som analysverktyg för empirin användes Careershipteorin och dess centrala begrepp: handlingshorisont, brytpunkter, fält, socialt och kulturellt kapital. Resultatet visade på att UVAS är en heterogen grupp med olika förutsättningar, dock förenas många i att de har få personliga resurser. Utifråndetta är en av SYV´s främsta arbetsuppgifter att vidga målgruppens handlingshorisont genom kunskapshöjande insatser. Vidare framkom det att samverkan och uppsökande arbete är två viktiga arbetssätt för att lokalisera personer som är UVAS. Resultatet visade även på en del utmaningar i arbetet med UVAS, en strukturell utmaning är problematiken kring att inte kunna erbjuda insatser i närtid för att bibehålla motivationen hos en person som var redo att göra en förändring. Resultaten från denna studie kan bidra till att se studie- och yrkesvägledarrollen ur ett vidare perspektiv utifrånatt uppsökande arbete vanligtvis inte är en arbetsuppgift för SYV.

Alla konsumenter som någon gång besökt en hemsida har också mötts av encookienotis. För de allra flesta är cookienotiser en del av den digitala vardagen. I ochmed att GDPR ändrat lagstiftningen om hur webbplatser ska informera om cookiesmåste alla hemsidor inom EU presentera en cookienotis idag. Detta blir därav också detförsta som konsumenterna ser när de påbörjar sin digitala kundresa. Trots befintligkunskap om vikten av konsumentens första intryck, att varje kundupplevelse har storbetydelse samt att långsiktiga kundrelationer är av stor betydelse är forskningen kringcookienotisers påverkan på konsumentbeteendet bristfällig. Därav avser denna studie attbidra till mer kunskap inom området genom att besvara frågeställningen:Hur påverkar presentationen av cookies konsumentbeteendet hos unga vuxna?Studien redovisar tidigare forskning i den teoretiska referensramen. Förutom ett fåtalnischade studier som har gjorts gällande konsumentbeteende och cookies, avhandlasäven vikten av att företagen behandlar kundresan och alla dess delar varsamt. Även enkortare förklaring av cookies och GDPR presenteras. Tidigare forskning fastslår blandannat vikten av att skapa lojalitet och positiva relationer till konsumenter i allakundinteraktioner på olika sätt. Det visas även bevis på hur upplevd makt och risk påinternet kan påverka konsumentens inställning till en hemsida. Till sist förklaras det hurföretag idag arbetar med att individanpassa sina hemsidor gentemot konsumenter. Denteoretiska referensramen sammanfattas med en modell som illustrerar hurpresentationen av cookies bidrar till ett konsumentbeteende som i högsta grad går attpåverka av företagen. Hur detta hanteras kan sen leda till en viss relation mellankonsument och företag.Studiens resultat visar att företag måste värdera presentationen cookienotisen minst likahögt som resterande delar av hemsidan. Empirin visar att konsumenterna har starkaåsikter om att cookienotisen ska innehålla minst två olika valmöjligheter för att de skaha större kontroll över sin egna data. De ska även innehålla en kort text med länkar förvidare läsning. Utöver specifika egenskaper och design på notisen går det att konstateraatt konsumenterna har tydliga åsikter kring cookies av anledningar såsom att de vill hakontroll över sin data eller att notiserna blir ett störningsmoment. Samtidigt konstaterartidigare forskning att första intrycket en konsument får av en hemsida har en väsentligbetydelse. Då cookienotisen måste vara en del av alla hemsidors första intryckrekommenderar författarna att företag ska lägga resurser på att konstruera egnacookienotiser som uppskattas av deras konsumenter. Samtidigt konstaterar studien attdet som finns att vinna i ett bättre första intryck för konsumenterna troligtvis förloras iinsamlad data av företagen då konsumenter som presenteras med valmöjligheter är merbenägna att avböja cookies. Studien diskuterar även etiska och samhälleliga perspektivoch kommer fram till att tydligare lagar bör stiftas om hur cookies ska presenteras samtatt konsumenternas generella kunskap om cookies är otillräcklig.

The purpose of this study is to investigate the increased police presence and surveillance in Ålidhem, Umeå, from the perspective of young men. Ålidhem is an area that the police have identified as having increased social unrest. Previous research has shown that increased police presence and surveillance can have negative effects on young men's experience of safety, and that it is important to develop other methods to create safety in the area. The study is based on interviews with ninth graders and recreational staff in Ålidhem, and examines their experiences of the municipality's and police's work for increased safety. The study shows that young men in Ålidhem experience a high degree of surveillance and police presence, which can create negative effects on their experience of safety. At the same time, the study shows that there are other factors that are important to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. The results of the study indicate that it is important to develop other methods to create safety in Ålidhem, such as the development of meeting places and improvements in the public environment. It is also important to take into account the perspectives of young men in the planning of measures for increased safety in Ålidhem and other similar areas. Keywords: Social unrest, Ålidhem, security, justice planning, young boys, stigmatization.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera faktorer och mönster som finns i arbetet med Uvas (unga som varken arbetar eller studerar) i de nordiska länderna för att öka förståelsen och bredda kunskapen om vad som förbättrar de ungas livssituation samt vad som kan bidra till att de återgår till studier eller arbete. Metod: Vi har genomfört en scopingstudie innehållande 12 artiklar och två rapporter från nordiska länderna. Kodning och tematisk analys användes för att bearbeta materialet. De teorier som har använts för att tolka resultatet är George Herbert Meads teori om jaget, Michael Lipskys teori om handlingsutrymme och Aaron Antonovskys teori om KASAM. Resultat: Fynden från studien visar att relationen har en viktig betydelse för arbetet med Uvas. Både relationen mellan dem och den professionella men även relationen med andra Uvas. Andra viktiga faktorer som lyfts fram är individanpassad plan, kartläggning, samverkan och den professionellas förmåga att visa omtanke, tillit och tilltro till den unge.

This study examines young men and their use of the social media platform Instagram. In this study I focus on Instagram since it is more popular than ever, especially among young people. The platform is also the social network that has been least studied. To answer the purpose of the study the empirical material has been collected through a survey study about Instagram use with 21 men aged 18-30. With support from relevant research and literature. The results of the study shows that Instagram is easy to use, which of course is an advantage for people that want to use the product. However, the results also shows that the majority of the young men uses Instagram as a time-killer. The function and features that Instagram has to offer doesn’t seem to have any major significance for their use.

Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel. Viktiga frågeställningar som ger information om det specifika arbetslagets arbete med ART modellen är följande: hur ser arbetslagets planering och genomförande av en ART lektion ut samt hur presenteras metoden och hur tas den emot av elever och föräldrar? Den information som presenteras i uppsatsavsnittet Tidigare forskning, bygger på metodböcker skrivna av modellutvecklare, dessa ger insikt i ART modellens bakgrund och grundtankar.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för unga kvinnors upplevda otrygghet på offentliga platser i Örnsköldsvik. Studien synliggör orsaker till att känslan av otrygghet uppstår och belyser dess konsekvenser. Upplevd otrygghet undersöks med hjälp av fyra semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuas tolv unga kvinnor som går andra året på gymnasiet i Örnsköldsviks kommun. Undersökningen utgår från tre forskningsfrågor: Vad är otrygghet? Vad ger upphov till otrygghet på offentliga platser? Hur påverkas unga kvinnors liv av upplevd otrygghet på offentliga platser? Materialet analyseras med en induktiv tematisk analysmetod och diskuteras i förhållande till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Denna studie bekräftar tidigare forskning som visar att känslan av otrygghet är ett komplext område, såväl sociala medier, erfarenheter och miljömässiga faktorer har betydelse för upplevd otrygghet. Resultatet i vår studie visar dock att den huvudsakliga orsaken till att känslan av otrygghet uppstår på offentliga platser är mäns gränslösa beteende, vilket har en negativ påverkan på unga kvinnors livskvalité och välmående. / This study aims to increase understanding of young women´s perception of unsafety in publicplaces in Örnsköldsvik. The study raise knowledge about underlying causes of feeling unsafe inpublic places and possible consequences that follow. To examine this, a qualitative semistructured focus group interview is conducted. The interviewees consist of twelve young womenin upper secondary school. This study is based on tree main research questions: What isunsafety? What gives rise to the feeling of being unsafe in public places? How does perceivedunsafety in public places affect young women lives? The collected data material is analyzedusing an inductive thematic analyze method and is discussed in relation to a socioculturalperspective on learning. The result confirms that perceived unsafety is a complex problemcaused by several influencing factors, such as social media, experiences of victimization andenvironmental factors. However, the main reason for the occurrence of perceived unsafetyamong young women appears to be men and their disrespectful behavior. This in turn has anegative effect on wellbeing and quality of life among young women.

Problemformulering och syfte:Tidigare forskning visar att tonårstjejer i åldrarna 14 till 18 år spenderar mer tid på sociala medier jämfört med övriga demografiska grupper, sett till kön och ålder.  Inom den nämnda gruppen observeras det vidare att 40% av flickor, i åldrarna 14 till 16, tillbringar mer än tre timmar per dag på sociala medier. Motsvarande andel för tonårstjejer, 17 till 18, år är 50%. Huvudfokus för tidigare studier har främst undersökt hur denna “ständiga uppkoppling” bär med sig negativa konsekvenser med hänsyn till den aktuella demografiska gruppens psykiska välmående, i synnerhet gällande självkänsla och självbild.  Syftet med studien är att undersöka hur unga tjejer påverkas av kommunikationsinnehållet på sociala medier.