Bakgrund: Samhällsvetenskaplig och sociologisk forskning om BDSM (enparaplyterm för bondage/disciplin, dominans/underkastelse och sadomasochism)är ett växande område sedan slutet av 1990-talet. Forskning som fokuserar påyngre BDSM-utövare saknas dock. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån teorin omsexuella script (Simon & Gagnon 1986), undersöka vilka innebörder BDSM kanha för unga vuxna BDSM-utövare i Sverige 2019. Metod: Studien baseras påkvalitativa intervjuer med nio individer, i åldersintervallet 19–24 år, somdefinierar sig som BDSM-utövare. Materialet analyseras tematiskt utifrån teorinom sexuella script och Kenneth Burkes dramatistiska pentad. Resultat: Materialetkategoriseras i tre huvudteman som innefattar sammanlagt nio underteman:Konsonanser (”Kommunikation och utövande”, ”Intimitet och relationer” och”BDSM som den trygga sfären”), Dissonanser (”Dominant och jämställd” och”Negativa upplevelser och övergrepp”) samt Flertydiga harmonier (”Förnuft ochkänsla”, ”Feminisering som väg till njutning”, ”Åldersscript”, och ”Att skära sigmed olika innebörder”). Analysen visar att BDSM kan ha positiva, negativa ochparadoxala innebörder för unga vuxna utövare. Hur BDSM upplevs tycks hasamband med i vilken utsträckning sexuella script på olika scriptnivåer kongruerarmed varandra. Diskussion: Resultaten överensstämmer delvis med tidigareforskning, till exempel hur kommunikationen kan gå till, förekomsten av ensekvens av olika faser i utövandet, förhållningssätt till jämställdhet,iscensättningar kopplade till föreställningar om kön och ålder samt hur BDSMrelateras till intimitet, relationer och ett tryggt sammanhang. Utmärkande iempirin är att strypsex betraktas som vardagligt och vanligt. En analys avbeteendet ”att skära sig själv” i förhållande till självskadande och BDSM visar attbeteendet kan ha flera innebörder. / Background: Social scientific and sociological research on BDSM (an umbrellaterm for bondage/discipline, dominance/submission and sadomasochism) is agrowing field since the late 1990s. However, research focusing on youngerBDSM practitioners is lacking. Aim: Drawing on Simon and Gagnons (1986)concept of sexual scripting, the aim of this study is to examine meanings ofBDSM among young adult practitioners in Sweden 2019. Method: The study isbased on qualitative interviews with nine individuals, in the ages of 19 to 24years, who define themselves as BDSM practitioners. The material is analyzedthematically using sexual scripting theory. Result: The material is categorizedinto three main themes that includes a total of nine sub-themes; Consonances(“Communication and practice”, “Intimacy and relationships,” and “BDSM as asafe sphere”), Dissonances (“Dominant and equal” and “Negative experiences andabuse”), and Ambiguous harmonies (“Reason and emotion”, “Pleasure throughfeminization”, “Age scripts,” and “Different meanings in ‘self-cutting’”). Theanalysis shows that BDSM can contain positive, negative, and paradoxicalmeanings to young adult practitioners. How BDSM is perceived seems to berelated to whether scripts on different levels are congruent or incongruent.Discussion: The results are partly consistent with previous research, e.g. patternsof communication, sequences of events in practice, approaches to gender equality,conceptions of gender and age in BDSM sessions, and how BDSM is related tointimacy and relationships and experienced as a safe environment. A divergentfinding is that breathplay is considered common and ordinary. An analysis of selfcutting,in relation to self-harm behavior and BDSM, shows that self-cutting canhave several meanings.

Bakgrund: Anorexia nervosa är ett livshotande psykiatriskt tillstånd som främst drabbar unga kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av en otillbörlig låg kroppsvikt, en rädsla för viktuppgång samt en förvrängd bild av den egna kroppen.  Syfte: Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelse av anorexia nervosa i det dagliga livet. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på tre patografier. Metodvalet för denna studie var en kvalitativ innehållsanalys med manifest innehåll enligt beskrivning av Lundman och Hällgren Graneheim (2017). Resultat: Resultatet av unga kvinnors upplevelser av anorexia nervosa i det dagliga livet, sammanfattades till tre huvudkategorier; psykiskt lidande, behov av självsvält och behov av yttre bekräftelse, samt fem underkategorier, en inre kritisk röst, rädsla, ångest, att känna ensamhet och förnekelse.   Slutsats: Resultatet visar att de unga kvinnorna hade liknande upplevelser, då de upplevde både sjukdomslidande och vårdlidande, men trots detta upplevde dem även ett välbefinnande. Genom att sjuksköterskan har kunskap om anorexia nervosa kan det leda till ökad förståelse för unga kvinnors upplever av sjukdomen i det dagliga livet. Det kan i sin tur resultera i att patienten erbjuds en personcentrerad vård, där vården är grundad på kunskap samt kompetens för att minska risken för att patientens sjukdomslidande ska bli ett vårdlidande.

Syftet med den här undersökningen att få en inblick i hur lärare och skolbibliotekarier arbetar när de undervisar i läsförståelse samt att undersöka de didaktiska val de gör för att elever i årskurs 4-6, läsintresse och läsförståelse ska öka. För att undersöka detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med lärare och skolbibliotekarier i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att det är viktigt att låta eleverna välja sina egna böcker, arbeta med läslustfrämjande aktiviteter, diskutera det lästa och blanda högläsning med tystläsning.

Syftet med denna studie är att undersöka Trelleborgs Museums kommunikativa aspekter utifrån de unga vuxnas förutfattade meningar, tankar och idéer kring museet i fråga och ifall dessa idéer förändras eller förblir dem samma efter att ungdomarna fått besöka museet. Publikundersökningen i denna studie har lyckats måla upp en generell bild av situationen, med hjälp av fyra gruppintervjuer med unga vuxna mellan 16–25 år och genom användningen av teorier om identitet, inlärning i museer och fysisk kontext. Studiens resultat har visat att det finns en omfattande negativ känsla kring staden Trelleborg på grund av det bristande kulturlivet för unga vuxna. Som en del av staden hamnar även Trelleborgs Museum under denna negativa skuggan, då de unga vuxnas engagemang med museet är knappt existerande. Dock överträffar museet och dess utställningar ungdomarnas förväntningar. Studien har även visat att museets fysiska kontext har en anmärkningsvärd inverkan på hur ungdomarna upplever museet. Det finns trots allt skillnader mellan de intervjuade i hur museer betraktas av de unga vuxna och när och varför de besöks av ungdomar inom den studerade målgruppen. / The purpose with this study is to investigate Trelleborgs Museums communicative aspects from the young adults' preconceptions, thoughts and ideas about the museum in question and if these thoughts changes or remain the same after that the youngsters have visited the museum. The public research in this study has succeeded to paint a general picture of the situation, with the help of four group-interviews with participants between 16–25 years and using theories of identity, museum learning and physical context. The results of this study have shown that there is a general negative feeling above the city of Trelleborg due to its lack of cultural life for young adults. As part of the city, even Trelleborgs Museum falls under this dark shadow of negativity, since the young adults’ engagement with the museum is barely present. Though, the museum and its exhibitions beat the youngsters’ expectations. The study has also shown that the physical context of the museum has a notable impact on how the youngsters experience the museum. There are after all differences between the interviewed in terms of how museums are considered by the young adults and when and why they are being visited by youngsters in the studied target group.

Denna kvalitativa studie undersöker riskförståelsen gällande brandrisker i hemmet hos boende i MKB:s studentlägenheter i Malmö och är således en målgruppsanalys. Studien behandlar teorier kring riskförståelse, målinriktad handling, risk och genus, samt ämnesinvolvering och bidrar till att utveckla kunskapen kring attityder, motivationer och praktiker gällande brandrisker och brandsäkerhet i hemmet vilket i sin tur kan leda till effektivare strategisk kommunikation. Genom enskilda djupintervjuer på ämnet med boende i fyra olika studenthus runtom i Malmö erbjuder studien en större insyn i unga vuxnas riskförståelse och riskförebyggande praktiker. Resultaten vittnar dels om bristande medvetenhet och kunskap gällande ämnet, dels om bristande motivation och osäkerhet kring förebyggande åtgärder. I de fall där förebyggande åtgärder vidtogs, såsom att kontrollera att apparater och dylikt var avstängda, framställdes dessa ofta som undermedvetna handlingar och var därför något som få av respondenterna tycktes reflektera över. I de fall där respondenten varit med om, eller kände någon som varit med om, en mindre brandrelaterad olycka uttryckte respondenterna sig på ett sätt som kunde tolkas som att de inte lade så stor vikt vid händelsen och inte heller såg på situationen som så allvarlig. / This qualitative study investigates the risk understanding of fire risks in the home of residents in MKB:s student apartments in Malmö and is thus a target group analysis. The study deals with theories of risk perception, planned behaviour, risk and gender, as well as issue involvement and contributes to increase knowledge about attitudes, motivations and practices regarding fire risks and fire safety at home, which in turn can lead to more efficient strategic communication. Through individual in-depth interviews on the subject with residents in four different student houses around Malmö, the study offers a greater understanding of young adults' risk understanding and risk prevention practices. The results partly suggest a lack of awareness and knowledge about the subject, partly a lack of motivation and uncertainty about preventive actions. In cases where preventive practices were taken, such as checking that devices and the like were switched off, they were portrayed as subconscious actions and therefore something that few of the respondents seemed to consider. In cases where the respondent had been, or knew someone who had been, involved in a minor fire-related accident, the respondents expressed themselves in a way that could be interpreted as not ascribing the incident much importance, nor did they seem to perceive the situation as seriously.

Sociala medier och yrkesgruppen influencers spelar idag en viktig roll i företags marknadsföringsstrategier. Reklam genom influencers har visat sig vara en effektivmarknadsföringsstrategi och influencers inom kategorin mode och skönhet får in största delen av sina intäkter genom samarbeten med företag. Konsumtion av förbrukningsvaror som till exempel kosmetika, som uppstår till följd av influencers marknadsföring, samt de resor som influencers ofta visar upp på sina sociala medier medför negativa konsekvenser för miljön genom bland annat utsläpp av koldioxid och avrinning till vattenmiljöer. För att få inblick i vilken roll miljön spelar i yrket som influencer samt hur influencers kan påverka sina följare att agera negativt eller positivt för miljön användes tre olika metoder. Metoderna som användes var en innehållsanalys av tio svenska influencers sociala medier, semistrukturerade intervjuer med två influencers och två beteendevetare samt fokusgrupper med influencers följare. Undersökningarna demonstrerade att influenceryrket idag inte är miljövänligt då det går ut på att visa upp ett intressant liv genom bland annat långdistansresor samt genom att uppmana till konsumtion. Inflytandet influencers har på sina följare skulle dock kunna användas till att påverka dem till positivt agerande för miljön. Förutsättningen för det är att det skullegenerera inkomst för influencern. / Social media influencers play a key role in the marketing strategies of companies. Marketing through social media influencers is an effective advertising strategy and influencers in the beauty and fashion category gain most of their income through collaborations with companies. The consumption of consumables such as cosmetic products that arise from influencer marketing, as well as long distance traveling as portrayed by influencers on social media, can have negative consequences for the environment in terms of runoff to water supplies as well as carbon emissions. Three methods were used in order to understand what role the environment plays in the work life of a social media influencer in the fashion and beauty category, as well as if social media influencers within the fashion and beauty category can affect their followers to have a negative or positive impact on the environment. The methods used were a content analysis of ten influencers social media platforms, semi structured interviews with two social media influencers and two behavioural scientist as well asfocus groups consisting of followers of social media influencers. The study showed that the profession of social media influencing within the fashion and beauty category is not an environmentally friendly one as it consists of portraying an interesting life through long distance traveling and by promoting consumption. The influence of social media influencers on their followers could however be used in order to bring forth environmentally positive behaviour in people provided it could generate income for the influencer.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att självskadebeteende ökar hos unga kvinnor. Självskadebeteende anses vara ett sätt att uppnå tillfällig lättnad vid psykiskt lidande och bakomliggande orsaker anses i huvudsak vara depression och ångest. Forskning har påvisat att vårdmötet är problematiskt. Det finns vårdare som upplever bristande kunskap och förståelse och känner frustration och maktlöshet inför självskadande patienters handlingar. Många unga kvinnor befarar att deras problem ska förvärras av att söka vård samt fruktar att inte bli tagna på allvar. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva unga kvinnors upplevelse av att leva med ett självskadebeteende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys utfördes på tre olika bloggar. Analysen resulterade i fyra olika kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades; Det ändlösa lidandet, Beroendet av att skära, Kampen och Behovet av hjälp och stöd. Slutsats: Att leva med självskadebeteende upplevdes vara en kamp mellan hopp och förtvivlan. De unga kvinnornas upplevde ett stort behov av hjälp och stöd och ansåg vården vara oförstående och otillräcklig. / Background: Previous studies have shown an increase in self-injurious behaviour among women. Self-injurious behaviour is considered to be a way to quickly relieve deep emotional distress and is related to depression and anxiety disorder. Studies show that the encounter with the health professionals is often problematic. Many professional caregivers experience a lack of knowledge and understanding and often become frustrated and feel powerless when encountering the self-injurying patient. Many young women have a fear of not being taken seriously if they were to contact the health care services and if they do establish contact; they fear it will only make their problems worse. Aim: This study aims to describe the experiences of young women living with self-injurious behaviour. Method: A qualitative content analysis was based on three different blogs found on the Internet. Four main categories were identified. Results: The four categories were; The endless suffering, The addiction of cutting, The struggle and The need of help and support. Conclusion: Living with self-injurious behaviour is a struggle between hopefulness and despair. The young women experience a great need of help and support and find the health care unsympathetic and insufficient.

Det senmoderna samhället har skapat förändringar kring sociala relationer där individer inte längre följer traditionella levnadsmönster. Studien utgår ifrån teorier kring parrelationer och senmodernitet. I senmoderniteten är det svårt att förutspå hur framtiden kommer att vara pågrund av de hastiga förändringarna och att senmodernitetens främsta kännetecken är valfrihet. Bland annat har parrelationer brutits fria från sociala och ekonomiska villkor och bedömning av parrelationer har blivit mer subjektivt. Uppsatsen har avsikt att empiriskt belysa hur unga vuxna pratar om och uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället. Studiens material består av 7 enskilda semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har erfarenhet av parrelationer. Med hjälp av tematisk analys studeras empirin utifrån två teman:intima relationer och partnerval. Studien visar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger väldigt nära Giddens idealtyp den rena relationen. I unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns en motsägelse och ett ambivalent sätt att betrakta en parrelation som både som källa till ontologisk trygghet samtidigt som det kan förstås som en risk för den egna självständigheten. Resultatet av studien visar även på att partnerval associeras till emotioner och attraktion baserat på personliga kvaliteter. Den ökade valfriheten har gett upphov till att unga vuxna förväntas visa sig otillgänglig inför potentiella partners för att öka det egna värdet på kärleksmarknaden.

The purpose of this essay is to understand how young adult men experience the environment and the growing conditions that exist in so-called particularly vulnerable areas. And on the basis of these, figure out how they relate to and distance themselves from crime as a way of life. The method used to answer the study's purpose and questions was a qualitative method in which six young adult males aged between 24 - 25 years grown or residing in so-called particularly vulnerable areas were interviewed. The study is based on a thematic analysis with the aim of capturing reflections and experiences. By using semi-structured questions, the respondents were able to contribute with more nuanced answers regarding their reflections and experiences concerning the phenomenon in question. Results showed that the respondents who grew up in these so-called particularly vulnerable areas, experienced worse conditions and fewer opportunities in life comparing to children who grew up in areas with higher socioeconomic status. The respondents relate to their area through strong social friendships and solidarity groups with shared meanings. Within these groups, some respondents feel that there are unwritten rules and norms, such as the way to dress or the way to talk. In order to integrate within these groups, it is usually required to have similar attitudes, common interests and a background from the area to understand the internal symbols and language. Respondents in the so-called particularly vulnerable area later develop a social maturity through a greater consistency thinking and a future thinking. The experience of high expectations from parents, friends and the pursuit of a good self-image are the driving forces to distance themselves from crime. To avoid getting into criminal habits, respondents express that it is essential to have a good education and established schools with resources that can handle the younger ones who run the risk of getting into crime. According to the respondents' experience, you can also distance yourself from crime through sports, hobbies, education, or employment.

Introduktion: Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA) är den vanligaste kroniska reumatiska sjukdomen som drabbar barn och ungdomar upp till 16 års ålder. Att vara fysiskt aktiv som ung person med JIA är extra viktigt för att lindra symptom. Fysioterapeutisk behandling är en av insatserna som lindrar besvären tillsammans med en anpassad och kontinuerlig vård i stort. Syfte: Att undersöka barn och ungas samt deras föräldrars erfarenheter av fysioterapeutisk behandling av Juvenil Idiopatisk Artrit och hur delaktiga barn och unga varit i den egna vården. Metod: Intervjuer och workshops med totalt 10 stycken deltagare analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna var barn och unga vuxna med JIA samt deras föräldrar. Resultat: Resultatet bestod av fem kategorier som handlade om blandade erfarenheter av fysioterapeutisk behandling, att hemövningar borde anpassas mer efter patienten, vikten av ett professionellt bemötande, sjukhusbesök som behöver förbättras samt bristfällig delaktighet för barn i vården. Kategorierna utgjorde tillsammans ett tema - “Barn och unga vill ha större utrymme att få bestämma i den egna vården” som beskrev barn och ungas upplevelser om fysioterapi, vården i stort och deras delaktighet i den egna vården. Konklusion: Barn och unga vuxna har önskemål om att vara mer delaktiga i den egna behandlingen. Erfarenheterna av fysioterapeutisk behandling är blandade. För att få en mer tydlig bild av erfarenheterna av fysioterapi bör framtida studier med workshops och intervjuer som syftar till att undersöka fysioterapeutisk behandling genomföras.