Innebörden av anställningsbarhet har kommit att förändras i takt med att samhället och arbetsmarknaden utvecklats, och numera anses det i större utsträckning är tidigare vara individens egna ansvar att vara anställningsbar. Syftet med studien var därför att undersöka hur unga personalvetare upplever sin egen anställningsbarhet samt ta reda på hur individens självförmåga spelar in i hur denne ser på sin anställningsbarhet. Resultatet baserades på tio semistrukturerade intervjuer med unga personalvetare som analyserades genom en kombination mellan induktiv och deduktiv tematisk analys. Det som främst verkade öka upplevd anställningsbarhet var arbetslivserfarenhet, socialt kapital, expertis inom ett visst HR-område, till viss del utbildning samt en god självförmåga. Det som verkade minska den upplevda anställningsbarheten var brist på erfarenhet, konkurrens om jobb, samt yttre faktorer som brist på respons eller avslag på jobbansökningar. Till sist verkade även jämförelser med sin omgivning påverka anställningsbarheten negativt. Studien har visat att det finns goda förutsättningar för unga personalvetare att utveckla och stärka sin upplevda anställningsbarhet på flera sätt men att detta förutsätter att de relativt snabbt får jobb inom HR efter examen. / As the job market has developed over time, the meaning of employability has changed toward the individual being responsible for their own employability. The purpose of the present study was to examine how young HR professionalsperceive their employability and how the individual’s self-efficacy impacts the perceived employability. Ten semi-structured interviews with young HR professionals were analyzed using a combination of inductive and deductive thematic analysis. The main factors that increased the perception of employability were work life experience, social capital, expertise within a specific HR-topic, and, to a limited extent, education. Aspects that decrease perceived employability are lack of relevant experience, job competition, and external factors such as lack of response from job applications. Also, upward comparisons with others had a negative impact on perceived employability. The study has shown that there are good conditions for young HR professionals to develop and strengthen their perceived employability in several ways, but that this presupposes that they have been employed within HR near in time after graduation.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning som orsakar lidande för såväl patienten som dennes familj. Det är den psykiatriska sjukdom som har den högsta dödligheten. Flera försök har gjorts att beskriva orsaker och effektiva behandlingsmetoder. Insjuknandet sker ofta under tonåren och det finns bristfällig kunskap om vad dessa patienter tycker är hjälpsamt i behandlingen. Denna studie syftar till att beskriva barns och unga vuxnas erfarenheter av att vårdas för anorexi. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och metasyntes som metod. Tio artiklar inkluderades och analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman; möt mig där jag är, hjälp mig se det viktiga i livet och bemöt mig med respekt. Deltagarna beskrev ett behov av psykologiskt stöd och att bli sedda som individer, hur relationer var viktiga samt att vårdpersonalens bemötande hade betydelse. Slutsats: Berättelserna visar att patienter med anorexi upplever vården som hjälpsam när de involveras i beslutsfattande, möts som individer och med genuin respekt. Ett personcentrerat förhållningssätt bör implementeras för att ge den vård som dem behöver för att tillfriskna. / Background: Anorexia nervosa is a severe eating disorder that causes suffering for the patients as well as their families. It is the psychiatric disease that has the highest mortality rates. Several attempts have been made to describe its causes and effective treatment. Anorexia often begins in adolescence, and little is known about what these patients view as helpful in their treatment. This study aims to describe children’s and young adults’ experiences of being treated for anorexia.Method: A systematic literature study was made with a qualitative approach and metasynthesis. Ten articles were included and analyzed through content analysis.Results: The analysis resulted in three superior themes; meet me where I am, help me see the important things in life and treat me with respect. Participants described a need for psychological support and to be seen as individuals, that relationships were important as well as the caregiver’s treatment.Conclusion: The narratives showed that patients with anorexia experienced the care as helpful when they got to be involved in decision making, were seen as individuals, and met with genuine respect. A person-centered approach should be implemented to give the care they need to recover.Keywords: Anorexia Nervosa, Adolescent, Young Adult, Mental Health Services, Patient experience

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

Uppsatsen “Vem man (inte) är” skrevs av Daniela Vergara-Guerrero och Denise Melki. Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxnas inställning till deras bostadsområde Tensta ser ut samt undersöka hur respondenterna uppfattar omgivningens bild av deras bostadsområde. Vi vill även undersöka hur detta påverkar deras identitetsskapande och självbild. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur beskriver respondenterna deras bostadsområde? Hur upplever respondenterna att framställningen av deras bostadsområde ser ut i relation till identitetsskapande? Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga vuxna i åldrarna 16–20 från Tensta. Teorierna som tillämpades var Goffmans teori om stigma samt Hammaren & Johanssons teori om identitet.  Studiens resultat visar att de unga vuxna har en omfattande känsla av gemenskap och stolthet till bostadsområdet och dess invånare. Trots den heta diskursen från media om bland annat kriminalitet och arbetslöshet som råder i Tensta lyfter respondenterna fram att deras verklighet i Tensta skiljer sig från medias yttrande. Respondenterna har kännedom om hur omgivningen ser på området dock menar de att deras bostadsområde inte alls är som media framställer den. Det visar sig att deras gemenskap överväger den negativa stämplingen som omgivningen tilldelar dem. / The study "Who you are (not)” was written by Daniela Vergara-Guerrero and Denise Melki. This study aims to examine how young adults view their living area Tensta. The intention is to examine how the respondents think society views their living area and how it affects their identity creation. The study was answered through the following questions: How do the respondents describe their living area? And how do the respondents feel about the representation of their living area looks in relation to identity creation? The empirical data was collected through semi-structured interviews with six young adults aged 16-20 from Tensta. The study is based on Goffman's theory about stigma and Hammaren & Johannsson's theory about identity.  The study's results show that young adults have an extensive sense of community and pride in Tensta and its inhabitants. Despite the heated discourse of crime and other social dilemmas in the media, the respondents point out that their reality in Tensta differs from the medias' opinion. The respondents are aware of the disturbance that occurs in the living area, but they feel that their residential area is not at all like the media portrays it and their positive view outweighs the negativity they hear about their suburb.

I denna studie undersöks hur arbetet med unga lagöverträdare fungerar och eventuellt förändrats eller påverkats av tidigare lagändringar och den samhälleliga debatt som rör ungdomskriminalitet. Studien är kvalitativ, har en abduktiv forskningsansats och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer varav tre representerar socialt arbete och två representerar rättsväsendet. Resultatet analyseras genom en tematisk innehållsanalys som sedan tolkas genom teoretiska utgångspunkter, såsom Socialkonstruktionism, Stämplings- och Kontrollteori samt tidigare forskning. Resultatet indikerar att studiens deltagare inte upplever att arbetet förändrats nämnvärt, medan tidigare forskning tyder på att arbetet faktiskt har förändrats i takt med rättssystemets reformer. Deltagarna framhäver dock en ändring i ungdomars attityder gentemot varandra, myndigheter och gentemot droger. Resultatet indikerar även att yrkesverksammas attityder gentemot unga lagöverträdare hårdnat, där det sociala arbetet tenderar att gå från ett välfärdsperspektiv, med fokus på behandling av den unge lagöverträdaren, till ett rättviseperspektiv med fokus på handling och straff. / <p>2019-06-03</p>

Att arbeta med och överkomma missnöje i unga vuxna-terapier har i forskning visat sig gynnsamt för ett positivt terapiutfall. Dock visar forskning att unga vuxna kan ha svårt att uttrycka missnöje. Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter beskriver att de arbetar med missnöje i unga vuxna-terapier samt vad som beskrivs främjande/hindrande i detta arbete. Nio leg. psykoterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Genom tematisk analys av datamaterialet framkom följande teman: Diagnostik; Uppmärksamma, Förståelse; Genuin relation; Vänta; Lyfta det; Tolka; Tydligare känsla av ”Jag”; Alliansbrott; Genombrott; Psykoterapeutens tredje öga och Balansgång. Resultaten visar att alla teman samspelar vilket tydliggörs i en modell. Mest främjande för arbetet med missnöje var: en genuin terapeutisk relation vilken möjliggjorde metakommunikation; förståelse för ung vuxen-fasens utmaningar; samt terapeutens utifrånperspektiv för att uppmärksamma missnöjet. Mest hindrande var undvikande av missnöjet och avsaknad av genuin terapeutisk relation.

Ungdomar och unga vuxna som är på väg att bli självständiga ställs inför unika psykosociala problem när de plötsligt återigen blir beroende av omvårdnad. För att kunna optimera arbetet med denna målgrupp krävs en förståelse för deras egna upplevelser. Syftet med denna studie är därför att försöka förstå hur ungdomar upplever livet med cancer och hur de beskriver det genom bloggar. Studien lägger ingen vikt vid olika behandlingsmetoder utan fokuserar på ungdomarnas upplevelser och den psykosociala delen. Tio olika bloggar där författaren antingen själv hade cancer eller hade ett barn med cancer studerades och analyserades genom en tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory. Det som framkom var vikten av att ha resurser av olika slag, både anhöriga, kunskap och ekonomi för att kunna hantera situationen samt att olika reaktioner och alla känslor är okej. Det framkom även hur viktig tiden efter behandling är. De slutsatser som kunde dras var att hälso- och sjukvården brister i att möta ungdomars problem och att de skiljer sig från vården gentemot andra målgrupper samt att det behövs mer resurser även efter behandlingsslut, en cancerresa är inte över i samma stund som behandling slutar utan då startar nästa del. Det visar sig även att forskningsfältet kring ungdomar och unga vuxna med cancer samt långvariga effekter av sjukdomen är bristfälligt och fler studier behövs.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ökar bland ungdomar och unga vuxna i världen. Sjuksköterskan måste ha förståelse för denna grupp för att kunna erbjuda rätt stöd i deras diabeteshantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav sammanlagt elva artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Upplevelse av självhantering, behov av stöd och utbildning, en strävan av normalitet och upplevelse av oro. Dessutom användes sju underkategorier. Diskussion: Genom stöd från familj och genom utbildning av sjuksköterskan kan en god livskvalité skapas. Man kan uppnå en god självhantering, en sund livsstil och ungdomen kan lära sig att ta eget ansvar för sin diabetes. Slutsats: Det uppstår många känslor för ungdomarna med diabetesdiagnos, som oro över att vara annorlunda och en rädsla för utanförskap. Framtida forskning är önskvärd för att sjuksköterskan skall få en djupare förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes. Sjuksköterskan kan då påverka ungdomarna och unga vuxna till att skapa en trygghet i behandling av sin diabetes typ 1. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-03</p>

The first of January 2021, the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring will enter into force. This sanction will essentially mean weekend home arrest. The aim of the study is to use preparatory work to investigate how the new youth sanction is motivated by a crime prevention perspective in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring. Furthermore, the aim is to analyze how the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring is in line with theories about crime prevention measures for young offenders. From the aim of the study, two questions have been developed which read as follows;  1. What is the Swedish state of knowledge about crime prevention measures for youth offenders? 2. How is the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring described as a crime prevention measure for youth offenders? To answer the first question, scientific articles and studies have been obtained. The second question is answered by connecting the previous state of knowledge, the theoretical starting point and the empirical material. The study’s empirical material is based on a qualitative content analysis of the preparatory 2019/20:118 which is the basis for the law (2020:616) on the enforcement of youth monitoring. The study's results shows that there are elements of crime prevention measures in the law (2020: 616) on the enforcement of youth monitoring, which is consistent with the study's previous state of knowledge and theoretical starting point.