Denna studie undersöker vardagslitteracitet hos ensamkommande unga asylsökandesom studerar på allmänkurs vid en folkhögskola. Deras studier bedrivs på grundskoleochgymnasienivå. Samtliga av de unga är asylsökande med tillfälligt uppehållstillståndvillkorat av deltagande i studier på gymnasienivå.Studiens teoretiska ram tar sin utgångspunkt i en sociokulturell förståelse avlitteracitet utifrån New Literacy Studies samt hur litteracitet formas av diskurser.Dessa teorier sätts i relation till Gees och Wedins forskning kring flerspråkighet ochidentitetsförhandling. Analysen bygger på narrativ som beskriver de sju deltagarnasvardagslitteracitet utifrån insamlade foton och semistrukturerade fotoretrospektivaintervjuer.I studien delges hur deltagarnas vardagslitteracitet formas av omständigheter somkontext, språk, artefakter och arenor. De erfarenheter som framträder i narrativenskildras som fem teman: vardagsrutinernas praktiker, praktiker kringmyndighetskontakter och samhällsengagemang, mediepraktiker, praktiker kringrelationer och personlig kommunikation och lärande praktiker. Olika diskurservillkorar och möjliggör deltagarnas litteracitet. Dessa diskurser kan knytas tilldeltagarnas egen bakgrund, till kamrater, till skolans sammanhang och till detomgivande samhället.Studiens bidrag till forskningsområdet består bland annat i uppmärksammandet av deungas kompetenta förhållningssätt till sin vardagslitteracitet. Folkhögskolan som enmöjlig framgångsrik kontext för språk och litteracitetsutveckling lyfts fram iundersökningens resultat liksom att övergripande samhälleliga normer påverkar synenpå andraspråksinlärares kompetenser och erfarenheter. Av resultaten framträder enbild av den undervisning som deltagarna tar del av som normativt enspråkig, vilketosynliggör deltagarnas språkkompetens och begränsar deras möjligheter att bidra medegna och tidigare erfarenheter. I motsats till detta framstår vardagen utanför skolansom sammanhang där deras litteracitetsförvärvande möter vidare språkligautmaningar. Det är även främst utanför undervisningen, på skolan och i detomgivande samhället, som deltag arnas identitetsförhandling ar ochlitteracitetsutveckling äger rum i mötet med andra och nya diskurser. Dessa resultatuppmärksammar betydelsen av att erfarenheter utanför undervisningen värdesätts ochges utrymme i klassrummet. Resultaten bidrar med ny kunskap till forskningsfältetoch yrkesverksamma inom skolan beträffande den avgörande betydelse ettflerspråkigt perspektiv och flerspråkiga normer kan ha för deltagarnas utveckling. / This study examines everyday experiences of literacy described by unaccompaniedminors who are now following a general program of studies at a college of furthereducation (folkhögskola). Their studies are conducted at a secondary and uppersecondary school level. All of the participants are subject to the Swedish legislationapplying to residence permission and participation in upper secondary education.The underlying theories of this studie comes from literacy as embedded in socialcontexts from New Literacy Studies and as formed by discourses. These theoriesrelates to Gee’s and Wedin’s research about multilinguality and negotiation of identity.From a narrative approach the analysis presents the seven participants everydayexperiences of literacy from collected photographs and semistructured photoretrospective interviews.The studies contribution to the research area consists, among other things, in drawingattention to the young peoples competent approach to their everyday literacy.Folkhögskola as a possible successful context for language and literacy developmentis highlighted as well as how overall societal norms affect the view of secondlanguage learners skills and experiences. The results show a learning environmentnormed by the national Swedish language. These norms limits the participantsopportunities to contribute with experiences from their past. This is in sharp contrastto literacy in their everyday life outside of the classroom. Which circumstances appearmore open and demanding for language learning and acquisition of literacy andenables negotiating of identities. Literacy evolve outside the classroom in relation tovarious new discourses. This stress the importance of including experience fromoutside of the learning environment. The results also contribute with knowledge forprofessionals and to the research area concerning the crucial importance of amultilingual perspective and what significance multilingual norms can have forparticipants development.

No description available.

Studien undersöker professionellas upplevelse av dagens droganvändning bland unga vuxna i åldrarna 18-26. Studien vill få svar på vad de professionella som arbetar inom socialtjänst och öppenvård ​upplever är den mest förekommande drogen som brukas i dagsläget, vad de anser är vanliga bakomliggande orsaker till att en ung vuxen utvecklar ​ett drogproblem, samt vilka arbetsmetoder de själva använder i arbetet med en ung vuxen med drogproblematik. Genom semistrukturerade intervjuer har fem professionella intervjuats ​som arbetar med unga vuxna med drogproblem inom region Stockholm och Uppsala. En kvalitativ riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultatet visade att den mest förekommande drogen som brukas av unga vuxna i nuläget är cannabis, men att blandmissbruk och kemiska nätdroger har på senare tid ökat i användning. Bakomliggande orsaker till att en ung vuxen hamnar i ett drogproblem var varierande, exempelvis biologisk ärftlighet och att individen börjar bruka droger som ett sätt att dämpa fysisk eller psykisk smärta. Kön verkar även ha en betydelse i förhållande till droganvändning och konsumtionsmönster. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner använder sig av motiverande samtal som arbetsmetod med klienterna. Det upptäcktes även att socialpolitiken i dagsläget begränsar möjligheterna för en ung vuxen med drogproblematik att få rätt hjälp.

Utifrån våra egna erfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) märkte vi attarbetssätt och arbetsformer spelar en viktig roll för att skapa motivation hos eleverna. Vårtintresse fångades av de metoderna som vilar på samspelet mellan eleverna. Bland de olikaarbetsmetoder vi såg under VFU, blev vi inspirerade av kooperativt lärande. De positivaerfarenheterna av detta arbetssätt är grunden till denna kunskapsöversikt.Huvudsyftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur kooperativt lärande definieras samtproblematiseras och om metoden påverkar elevernas motivation till att lära sig matematik och iså fall på vilket sätt. Genom att undersöka faktorerna bakom kooperativt lärande kommer vi attfå en större förståelse för hur metoden påverkar elevernas motivation inom ämnet matematik.Utifrån huvudsyftet formulerades tre frågeställningar: Vad är kooperativt lärande? Hur kanlärarna använda sig av kooperativt lärande på ett framgångsrikt sätt i ämnet matematik? Hur kanelevernas motivation till matematik påverkas genom kooperativt lärande?Vi använde oss av befintlig forskning och undersökte fyra databaser på engelska och svenska. Vifann 17 artiklar som på ett eller annat sätt undersökte kooperativt lärande i förhållande tillmotivation och matematik.Vi fann att kooperativt lärande har en positiv påverkan på elevers motivation och kan leda till attderas prestationer förbättras. Om läraren lyckas skapa ett välfungerande kooperativt lärande ärdet inte bara prestationen och motivationen som höjs utan då höjs också elevernassjälvförtroende och samarbetsförmåga. Detta gör metoden också mer effektiv än traditionellundervisning när det kommer till att öka elevernas prestationer. Det vi förstår från vårkunskapsöversikt är att motivation påverkas genom kooperativt lärande för att eleverna har maktöver sitt eget lärande och kan påverka sin prestation i skolan. Det återstår att forska vidare påvilken effekt kooperativt lärande har på matematik och undersöka hur motivationen ochprestationen påverkas.

The purpose of this thesis is to examine if the position of children’s culture in Swedish cultural politics has been affected by the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC) becoming Swedish law. The study analyse the cultural political strategies in four local and regional councils to see if they aligns with the UNCRC and highlights how these four councils are thinking in their ongoing work with their respective cultural political strategies, considering this new prerequisite. The study is based on an hermeneutic perspective, standing for qualitative systems of understanding and interpretation. The theoretical starting-point for the study is Dorte SkotHansen’s model defining three rationals which have dominated the local cultural policies the last decades. The methods I am using in the study is text analysis in the shape of idea analysis according to Skot-Hansens three culture political rationalities. The study also includes qualitative interviews in order to gain a deeper understanding for the cultural political strategies. The study is a comparing analysis of the UNCRC and the four strategies. The study shows a good correspondance between the culture plans and the UNCRC. The municipalities have in many ways implemented the UNCRC’s perspective on culture in their cultural political strategies already. However much of the work is still unclear as the implementation of the law is still in its infancy.

Den psykiska ohälsan i form av ångest ökar och är överrepresenterad i åldrarna 16–29 år. I och med ökningen av psykiska besvär sätts det också en press på vården och hur patienter tas emot. Ett första intryck är bemötandet, något som kan tänkas vara avgörande för att få så bra hjälp som möjligt. Fyra av tio individer med psykisk ohälsa har upplevt ett undermåligt bemötande i vården och har känt sig orättvist behandlade. Syftet med studien är att beskriva och analysera unga män och kvinnors upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. Denna kvalitativa studie bygger på sex unga vuxnas upplevelser av bemötandet när de har sökt hjälp för sin ångest. Dessa har analyserats med hjälp av en tematisk analys och teorier såsom anknytningsteorin, professionell hållning och bemötande, stigmatisering samt rollteorin. I resultatet framkom det att majoriteten av informanterna har haft övergripande negativa upplevelser av bemötandet, då de anser att de inte får rätt sorts hjälp och vårdgivaren inte visar tillräckligt med intresse. Vi hoppas att denna studie ska bidra till en djupare förståelse över unga vuxnas upplevelser av bemötande när de har sökt hjälp för sin ångestproblematik. / Mental illness in the form of anxiety is increasing and the age groups 16–29 is overrepresented. With the increase of mental health problems, there is also a pressure on the primary care and how patients are received. The first impression of the care is the attendance, which may be crucial in getting the best help and care possible for the anxiety. Four out of ten individuals with mental illness have experienced an inferior treatment and have been treated unfairly. The main purpose of this study is to describe and analyse young men and women's experiences of the treatment when they have sought help for their anxiety. This qualitative study is based on six young adults' experiences of attending as they seek help for their anxiety. These interviews have been analysed using a thematic analysis and with theories such as attachment theory, professional attitude, stigmatization and role theory. In the result from the interview we can see that most of the informants had an overall negative experience of the treatment. They feel that they are not getting the right kind of help for their anxiety and that the caregivers don’t show enough interest for their situation. We hope this study will contribute to a deeper understanding of young adults’ experiences of the treatment when they seek help for anxiety.

Syftet med denna studie är att granska hur personal på olika fritidsgårdar ser på pojkarnas och de unga männens situation och roller kopplat till hedersrelaterat våld och förtryck. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där en kvalitativ innehållsanalys har använts för att koda materialet. De teoretiska utgångspunkter som har legat till grund för vår studie har varit differenta associationer, det ideala offret samt det viktimologiska begreppet rollblandning. Resultatet visade på hur pojkarna och de unga männen som lever inom en hederskultur där våld och förtryck förekommer ofta kan bli tilldelade en tvådelad roll som både offer och förövare. Detta då de både utsätter andra för våld och förtryck men även då de många gånger själva blir utsatta för samma typer av våldshandlingar. Slutsatserna som dragits ligger i linje med tidigare forskning där männens utsatthet och gärningsmannaskap kan förklaras med hjälp av deras uppväxtförhållanden och synen på könsrollernas betydelse inom kollektivet.

The aim of this study is an exploration of cooperation between the law enforcement forces and local authorities responsible for the organisation of the social services, working with young crime victims and their needs of assistance. Interviews with three members of the police department and four member of the social services were conducted. An organization theory perspective and ”The ideal victim” concept are forming the background for a thematic analysis of the gathered data. While divergent attitudes are revealed in the data, the results show an overall positive effect of closer cooperation between the organizations on favorable well-being of the victims. Lack of communication and understanding of the commonality of goals are potentially disruptive sources. However, ”The ideal victim” concept as guideline doesn´t appear to substantially support the empirical results.

No description available.

Inför den här studien träffade vi studie- och yrkesvägledare på en större gymnasieskola iVästra Götaland. De uppmärksammade en obalans i hur elevernas hemkommuner väljer attfånga upp och arbeta med de elever som valt att inte slutföra sina gymnasiestudier.Syftet med den här undersökningen är att få ökad förståelse för hur handläggarna inom detkommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland arbetar med de unga vuxna som tillhörmålgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Studien utgår ifrånfrågeställningarna. Vilka insatser och resurser kan handläggarna inom KAA i Västra Götalanderbjuda de unga vuxna? På vilket sätt arbetar handläggarna inom KAA i Västra Götaland föratt bemöta de unga vuxna?En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma handläggare inom det kommunala aktivitetsansvaret i Västra Götaland.Analysen av det empiriska materialet har utgått från ett teoretiskt ramverk bestående avHodkinson och Sparkes Careership-teori (1997) samt Känslan av sammanhang (KASAM) avAaron Antonovsky (2005).Resultatet i studien visar på att ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret oftast vilarpå en enskild handläggare och att handläggaren i sin tur är beroende av samverkan medövriga professioner och ekonomiska resurser för att genomföra uppdraget. De unga vuxnainom målgruppen för KAA behöver tid för att finna meningsfullhet och vidga sinhandlingshorisont.