Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per år vårdas ca 15% av dessa på en intensivvårdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland ställa höga krav på intensivvårdssjuksköterskorna, både det medicinska men även det psykosociala omhändertagandet. Tidigare studier har visat att samhällets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan påverka omhändertagandet och att patienterna är i vissa fall mycket psykiskt påfrestande för personalen. Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta alkohol och drogintoxikerade patienter. Design. Kvalitativ studie. Metod. Semistukturerade intervjuer genomfördes med sju intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Norra Norrland. Intervjuerna transkriberades och lästes noggrant igenom, för att sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Tre huvudkategorier framkom: en resurskrävande patient, att känna sig rädd, otillräcklig och frustrerad samt att ställas inför etiska överväganden. Åtta underkategorier framkom. Slutsats. Sjuksköterskor inom intensivvården ställs inför många svåra situationer kring dessa patienter. Att ställas inför etiska beslutstaganden hör till vardagen för många av sjuksköterskorna. Därför är det av stor vikt att man diskuterar problematiken i vården kring denna patientgrupp inom arbetsgruppen. Behovet av utbildning och yrkesmässig handledning, inom det psykosociala omhändertagandet behövs för att sjuksköterskorna ska känna sig trygga på arbetsplatsen.

<p>Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.</p><p>Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet. Det förekommer hörselproblem och tinnitus hos deltagarna samt, riskbruk gällande alkohol och droganvändning. En slutsats är att ibland de skådespelare som svarat på studien uppvisas ångestsymptom av klinisk betydelse hos mer än var tredje deltagare.</p>

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten. Resultaten visar på förekomst av depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet. Det förekommer hörselproblem och tinnitus hos deltagarna samt, riskbruk gällande alkohol och droganvändning. En slutsats är att ibland de skådespelare som svarat på studien uppvisas ångestsymptom av klinisk betydelse hos mer än var tredje deltagare.

Studien undersöker professionellas upplevelse av dagens droganvändning bland unga vuxna i åldrarna 18-26. Studien vill få svar på vad de professionella som arbetar inom socialtjänst och öppenvård ​upplever är den mest förekommande drogen som brukas i dagsläget, vad de anser är vanliga bakomliggande orsaker till att en ung vuxen utvecklar ​ett drogproblem, samt vilka arbetsmetoder de själva använder i arbetet med en ung vuxen med drogproblematik. Genom semistrukturerade intervjuer har fem professionella intervjuats ​som arbetar med unga vuxna med drogproblem inom region Stockholm och Uppsala. En kvalitativ riktad innehållsanalys har använts som analysmetod. Resultatet visade att den mest förekommande drogen som brukas av unga vuxna i nuläget är cannabis, men att blandmissbruk och kemiska nätdroger har på senare tid ökat i användning. Bakomliggande orsaker till att en ung vuxen hamnar i ett drogproblem var varierande, exempelvis biologisk ärftlighet och att individen börjar bruka droger som ett sätt att dämpa fysisk eller psykisk smärta. Kön verkar även ha en betydelse i förhållande till droganvändning och konsumtionsmönster. I resultatet framkom det att alla intervjupersoner använder sig av motiverande samtal som arbetsmetod med klienterna. Det upptäcktes även att socialpolitiken i dagsläget begränsar möjligheterna för en ung vuxen med drogproblematik att få rätt hjälp.

The purpose of this survey was to examine motives for adolescents' drug use. This study is a scoping study based on peer-reviewed, scientific articles. The data was collected by using diverse word combinations, filters and search words in different databases to find relevant articles to answer the question formulations. A total of 33 articles were used to answer the question formulations. The conclusion in the studie is that there are many reasons why youths use drugs. Biological factors such as social disability, susceptibility to stress and mental illness seem to be linked to adolescents’ drug debut. Home and social environment also has an effect on adolescents’ drug abuse. There is a strong link between parents’ and siblings’ drug abuse and childrens’ drug abuse. Furthermore, young people who socialize themselves with drug users tend to initiate drug abuse themselves due to their deviant peer groups. The results also show that adolescents have their own motives for why they use drugs. Many adolescents use drugs for belonging, coping, pleasure, creativity and aggression. There are also gender differences in young people’s drug use. Boys tend to, to a greater extent than girls, take drugs for recreational reasons, social factors and to increase positive emotions. Girls tend to use drugs to manage their physical needs, coping and reduce negative emotions.

The purpose of this study was to examine drug counselors' experience of using reward as a work method and how a more lenient view on substance use can help foster the treatment process and reduce stigma surrounding drug use. The study is based on semi-structured interviews with 4 drug counselors from a municipality in Sweden. The study used a qualitative approach, and the results were analyzed using an abductive approach. The data was analyzed using Becker's theory on labeling and Goffman's theory on stigmatization. The results show that drug-counselors experience the use of reward in drug treatment as an effective tool in creating a positive association to both treatment and the counselors themselves. Reward also helps fulfill an important function in promoting a non-judgmental approach which the counselors then can build upon. The results also show the complexity regarding having a more tolerant outlook on drug consumption, but also that criminalization of drug use is seen as a contributing factor in the stigmatization of youth with substance use disorder. / Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av att använda belöning som arbetsmetod samt hur en mer tolerant syn på droganvändningsproblematik kan främja behandlingsprocessen och minska stigmatisering kring droganvändning. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra missbruksbehandlare inom öppenvården. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt. Data analyserades utifrån Beckers stämplingsteori samt Goffmans teori om stigma. Resultat visar att behandlarna upplever att belöning som arbetsmetod skapar en positiv association till såväl behandlarna som behandlingen i sig. Belöningen fyller även viktig funktion i att främja det icke dömande förhållningssättet som behandlarna arbetar utifrån. Vidare visar resultatet av studien att en tolerant syn på droganvändningsproblematik är komplext utifrån rådande lagstiftningen som kriminaliserar allt eget bruk av narkotika, samtidig som kriminaliseringen ses som en bidragande orsak till att ungdomar med en droganvändningsproblematik stigmatiseras.

Mellan rusets himmel och abstinensens helvete – En kvalitativ studie om kvinnor som injicerar heroin. Examensarbete i socialt arbete/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2016.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som injicerar heroin upplever sin livssituation och sitt handlingsutrymme. Ett centralt tema berör drogens betydelse i deras liv samt vilka möjligheter kvinnorna ansåg sig ha att förändra sin droganvändning och livssituation i stort.Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin har inhämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnor som injicerar heroin. Kvinnorna rekryterades via sprutbytesmottagningen i Malmö, där de är regelbundna besökare.Slutsatserna var att kvinnorna tillhör en mycket utsatt och marginaliserad grupp. Våld, sexuella övergrepp, hemlöshet, kriminalitet och prostitution fyller kvinnornas vardagsliv. Heroinets effekt beskrevs som avgörande när kvinnorna började använda heroin, till stor del på grund av sitt dåliga mående medan de i nuläget jagar pengar och heroin främst för att undvika abstinenssymtom. Kvinnorna har i flera omgångar varit i behandling i såväl medicinsk- som psykosocial form. Sju av åtta kvinnor är ointresserade av de vård- och behandlingsinsatser som är tillgängliga i dagsläget. Deras behov av skadebegränsande insatser är stort och sprutbytet framkommer som en mycket viktig insats för målgruppen. / Between the heaven of highs and the hell of withdrawal – A qualitative study of women who inject heroin. Degree in Social Work/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, in 2016.The purpose with the study was to investigate how women who inject heroin are experiencing their life situation and their action space. A central theme involves the drug´s importences in their lives and what possibilities the women felt they had to change their use of drugs and their situation in the whole.The thesis is a qualtitative study and the empirical evidence has been collected by semi-structured intervjues of eight women who inject heroin. The women were recruited at the reception of needle and syringes exange in Malmoe, where they are regular visitors. The conclusions were that the women belong to a high risk and marginalizad group. Violence, sexual assaults, homelessness, criminality and prostitution fill the everyday-life of the women. The effect of the heroin is being described as crusial when the women started using heroin, largely because they felt bad but now they are chasing money and heroin mainly to avoid symptoms of abstinence. The women have several times been in treatment, both medical and physical. Seven out of eight women are not interested in the care actions or the treatment actions offered today. Their needs of limitations of injuries is high and the exchange of syrings are revealed as very important actions for the target group. Key words: Action space, heroin, intravenous druguse, women, living conditions, exposure, everyday life

Denna uppsats har gjorts i syftet att undersöka den visuella och narrativa gestaltningen avdroganvändning i Euphoria och hur olika tolkningar kan förstås utifrån teorier kringrepresentation med kodning/avkodning som centrala begrepp. Genom denotativa teckentas åskådarnas möjliga konnotationer upp i en kvalitativ analys för att kunna svara påfrågeställningen ”Hur gestaltas droganvändning i serien Euphoria och vilka möjligatolkningar kan göras utifrån ett representationsteoretiskt perspektiv?”. Regissören SamLevinsons sätt att gestalta både det positiva och negativa med droganvändning somdiskuterar det globala problemet gällande droger och missbruk har skapat delade åsikterkring serien. Resultatet blev att de visuella och narrativa tecknens konnotationer påverkasav individers konceptuella kartor och att vilken konnotation som följer föregåendekonnotation påverkar helhetskonnotationen. / The purpose of this essay is to analyze the visual and narrative visualization of drug use inEuphoria and how different interpretations can be understood through theories aboutrepresentation with coding/decoding as key concepts. Through denotative signs, thespectators' possible connotations are addressed in a qualitative analysis in order to answerthe question, "How is drug use in the Euphoria series visualized and what possibleinterpretations can be made from a representation-theoretical perspective?". The directorSam Levinson's way of visualizing both the positive and the negatives of drug use whichdiscusses the global problem of drugs and addiction has created divided opinions about theseries. The result was that the visual and narrative sign connotations are affected byindividuals' conceptual maps and that the connotation that follows the previousconnotation affects the overall connotation.

Denna studie fokuserar på att undersöka socialarbetares perspektiv angående orsakerna till ungdomars riskfyllda droganvändning samt deras strategier för att arbeta med dessa ungdomar. Genom att tillämpa en kvalitativ forskningsansats och använda ett målstyrt urval av socialarbetare inom socialtjänsten och öppenvården som deltagare, syftar studien till att få en djupare förståelse för de komplexa faktorer som ligger bakom ungas droganvändning. Metoden för dataanalys bestod av tematisk analys, där flera centrala teman identifierades. Dessa inkluderade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa, ungdomars sociala sammanhang, familjens ekonomiska situation, föräldrars droganvändning, föräldrars roll i ungdomars drogavvänjning samt nya samhällsfenomen. Genom att fokusera på dessa teman kunde studien belysa olika aspekter av ungdomars droganvändning och dess komplexitet. Ett av de framträdande resultaten från studien var socialarbetarnas uppfattning om sambandet mellan bristande föräldraroll och ungdomars droganvändning. Detta indikerar att familjens dynamik och föräldrarnas engagemang spelar en avgörande roll för att förebygga och hantera riskfylld droganvändning bland ungdomar. Dessutom framkom ytterligare aspekter som påverkar ungdomars relation till droger, såsom sociala interaktioner med jämnåriga, skolans roll och nya samhällsfenomen.

<p>Den här uppsatsen handlar om Haoma som religiös rusdryck. Inom den rådande forskningen, både nationellt och internationellt har riter och rus påverkan ägnats mycket uppmärksamhet, detta gäller även för Haomadrycken. Syftet med denna text är att ge en övergripande bild över vilken huvudingrediensen i Haomadrycken kan ha varit, baserat på tidigare forskning inom ämnet. Med detta inte sagt att jag försöker ge en heltäckande bild av forskningsfältet eftersom det är stort. I detta ligger även min avgränsning, jag har valt de forskningsverk och arbeten som är aktuella för att ringa in de olika forskningsgrenarna vad gäller just vilken huvudingrediensen kan ha varit i den ursprungliga Haomadrycken. Texten kommer även att behandla dagens Haomaritual och hur den utövas idag och dess föregångare. I valet att studera just Haomadrycken ligger även en avgränsning i att inte ge en heltäckande bild av forskningen runt personen Zoroaster. Även om så är fallet är det nödvändigt att ge en kortare överblick över personen och dennes betydelse. För detta ändamål har jag gjort ett urval och valt att använda några forskares arbeten om Zoroaster och den miljö han kom ifrån som en ingång till själva bruket av drycken Haoma.</p> / Uppsatsen har skrivits inom ramen för masterprogrammet "Forntida religioner" som ges i samarbete mellan Högskolan i Gävle, Uppsala universitet och Högskolan Dalarna. Uppsatsen har senare publicerats i "Amirani", nr 21, 2009, http://www.caucasology.com/amirani.htm Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Söderlind-Jaramillo.