Problemformulering: Runt hälften av världens befolkning består av kvinnor som har menstruation i sin vardag, men trots det är ämnet omringat av skam, tabu och stigma. Under de senaste åren, i samband med ett ökat menstruationsaktivism, har en ny era av menstruationsannonser dykt upp där man är mer villig att dela historier om menstruationsskam. Flickor får lära sig från tidig ålder att hålla en tystnad om menstruation: genom att det finns en tabu i samhället som gör att det är socialt oacceptabelt att prata om mens. Unga kvinnor, som ingår i Generation Z, är mer öppna när det kommer till att prata om menstruation till skillnad från andra generationer. Hur denna generation uppfattar budskap som företag sänder ut gällande menstruationtabu blir intressant i en fråga om såväl både samhällsnytta och företagsreklam. Syfte: Studien syftar till att se hur unga kvinnor uppfattar och upplever kampanjfilmer som rör tabu kring menstruation. Metod och material: Fört att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har den metodologiska ansatsen varit fokusgrupper för att kunna få fram unga kvinnors åsikter, upplevelser och tankar kring ämnet menstruationstabu. Tre fokusgrupper har genomförts med tre till fyra deltagare i varje. Stimulusmaterialet som exponerats för fokusgruppsdeltagarna är tre kampanjfilmer från företagen Always, Libresse och Deodoc. Huvudresultat: Vi har sett ett gäng kritiska deltagare som uttrycker sina åsikter och tankar om ett ämne som är omringat av i många fall skam. Deltagarna visar tydligt hur de värdesätter att budskap ska vara autentiskt och äkta. Respondenterna lägger mycket engagemang kring olika typer av förankringar som de uppfattar i kampanjfilmerna. Det kan vara allt från historier som de själva kan identifiera sig med eller den kända personen som frontar kampanjen. De vill gärna se att de själva pratar öppet om menstruation men kommer till insikt om att de fortfarande existerar en tabu, utan att de själva tänker på det. Detta kan vara allt från att de blir upplysta om det i samtal med det andra könet eller när de själva talar i negativitet om ämnet.

I denna studie undersöks diskursiva förändringar i statens offentliga utredningar (SOU:er) rörande ungdomsbrottslighet i relation till utvecklandet av påföljdssystemet för unga som lagförts samt det sociala arbetets ansvar för unga som lagförts. Detta för att närma oss en förståelse för hur ungdomsbrottslighet som socialt problem konstruerats. Resultaten analyserades med diskursteori och stämplingsteori. Studien avgränsades till tidsperioden 1935–2018 och undersöker således SOU:er publicerade i denna tid. Vi fann tre tidsperioder präglade av olika kriminologiska värderingar, i kronologisk ordning; behandlingsoptimism, rättssäkerhet och hårdare tag. Studiens resultat påvisade att det skett en diskursiv utveckling kring hur unga som lagförts benämnts. Under 1900-talets första hälft benämndes unga som lagförts som “vanartade” och “ouppfostrade”, för att under andra hälften och efter sekelskiftet istället benämnas som “omogna” och “socialt utsatta”. I relation till detta för vi resonemang om hur påföljdssystemet och ansvarsfördelningen påverkats av vilka benämningar som tillskrivits unga som lagförts och hur staten konstruerat ungdomsbrottslighet som socialt problem. Vidare påvisades i resultatet att det skett en diskursiv förändring där det sociala problemet först definierades som ett uppfostringsproblem, för att senare anses vara ett mångfacetterat problem på såväl individ-, grupp- som samhällsnivå. Studien påvisade avslutningsvis att barnavården/socialtjänsten varit den främsta samhällsaktör som agerat huvudman för unga som lagförts. Den avslutande diskussionen lyfter bland annat hur det råder en dissonans mellan diskurserna och praktiken då socialtjänsten genomgående varit resurssvaga, trots att forskning menar att socialt arbete verkar mest effektivt brottspreventivt.

No description available.

SammanfattningBröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken förkvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidigatecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 årsjälvundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkadesutifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningengenomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer omsjälvundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenternamen att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårtrespondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högremotivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för dennastudie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnormellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som entrigger för ökad motivation. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Många elever upplever ångest och oro inför matematikämnet, där elevers förmågor hämmas på grund av dessa känslor. Denna kunskapsöversikt handlar om att beskriva en undervisningsform, som har visat att både motivation och förståelse hos elever ökar. Undervisningsformen handlar om att tillämpa vardagen i matematikundervisningen, då elever får möjlighet till en djupare förståelse för matematiken och hur den kan användas i det vardagliga livet. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa vad forskningen kännetecknar kring att tillämpa vardagsmatematik i unga åldrar, samt vilka fördelar och nackdelar som finns med undervisningsformen. De frågeställningar som vår kunskapsöversikt utgår från är: - Vad kännetecknar forskningen kring att tillämpa vardagen inom ämnet matematik? - Vilka fördelar och nackdelar med vardagsmatematik presenteras i forskningen? Vi använde oss av databaserna Primo och ERIC (ProQuest), vid sökandet av artiklar. I artikelsökningen fokuserade vi främst på sökorden “everyday life mathematics” och “Primary school”. Genom dessa sökord fick vi fram sju vetenskapliga artiklar och en vetenskaplig rapport som vi sedan granskade. Under läsprocessen av artiklarna fördjupade vi oss i resultat, diskussion och till viss del metod i samtliga artiklar. Resultatet visar att majoriteten av författarna, i våra valda artiklar, har en positiv inställning till att tillämpa vardagsmatematik i undervisningen. Resultatet visar även att det finns nackdelar och svårigheter med att använda denna undervisningsform. Svårigheter med att tillämpa vardagsrelaterade situationer i matematikundervisningen är främst tidsbristen, där lärare saknar tid till att planera en relevant undervisning som samtliga elever kan relatera till och gynnas av. Det är dock en övervägande del av forskningen som uppmärksammar fler fördelar än nackdelar med vardagsmatematik. Fördelar som presenteras i forskningen handlar främst om att elevers motivation och intresse ökar, samtidigt som förståelsen för ämnet blir djupare och bredare. Detta skapar en god förutsättning för elevers lärande, där förmågor och resultat förbättras inom matematiken.

This thesis examines the Swedish criminal procedure for children under 15 years old. It studies the procedure both in relation to the statutory purposes and relative to United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) which, as of January 1st 2020, is incorporated into Swedish law. Methodologically, I have approached the material and writing process using legal dogmatics, a method that acknowledges statutory law, preparatory works, precedents and legal doctrine as the primary legal sources. The main objects of the thesis are the investigative procedure stated in 31 § LUL and the trial procedure stated in 38 § LUL. The criminal procedure for children is regulated seperately from the criminal procedure for adults, and thereby aims to protect the suspected child and to provide certain legal safegu- ards that surround the procedure. The importance of the legal safeguards is paramount due to the incorporation of the CRC. In addition, the thesis ana- lyzes different aspects with the Swedish governments proposed review of the statutory provisions. I conclude that the Swedish criminal procedure for children does not fully har- monize with the CRC and its demands for a child-friendly legal process. For example, the main purpose behind the Swedish criminal procedure for children under 15 years old is to ensure that social services has a good enough basis in order to decide on adequate support measures for the suspected child. Also, the procedure should be used as rarely as possible since the children who are subject to the procedure have not yet reached the age for criminal responsibi- lity. Despite the above, a study of the statutory provitions and its preparatory works has shown that the procedure through reforms have become more pe- nalty oriented and that criminal justice measures against children are used more commonly. The result implies that the main purpose behind the legislation no longer seems to be solely for the best for the child and its need for support through social services. I identify a legal development where purposes other than what’s best for the suspected child have become increasingly important. Furthermore, the Swedish criminal procedure for children includes a number of ambiguities that make the provitions difficult to apply in practice.

Fältarbete är ett nytt tillvägagångsätt som allt fler kommuner börjar intressera sig för, samtidigt som allt fler myndighetsrapporter visar på att socialt fältarbete är beskrivet i en begränsad utsträckning, sett ur både juridisk och ett forskningsperspektiv. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka fältarbetarnas erfarenheter av att jobba med barn och unga i riskzon och vilka riskfaktorer som fältarbetare identifierar i relation till ungdomskriminalitet, samt de utmaningar som finns i deras uppsökande arbete med barn och unga. Tillvägagångssättet har varit 4 kvalitativa intervjuer med fältarbetare i Linköpings kommun där de samtliga respondenterna hade ca sju månaders erfarenhet av fältarbete sedan uppstarten av verksamheten. Det empiriska materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och stämplingsteori. Studiens resultat visar att riskfaktorer som är förekommande och relaterade till ungdomskriminalitet berör främst den miljömässiga och sociala aspekter av barn och ungas liv och bör därmed förstås i relation till deras omgivning och livsmiljö. I studien framkommer också att det saknas speciella metoder för fältarbetarna att utgå ifrån i sitt dagliga arbete, vilket lämnar stort utrymme för fältarbetarna att själva strukturera sitt arbete, vilket lämnar ett stort ansvar på fältarbetarna. Studiens resultat visar också att fältarbetare möts av stora utmaningar när det gäller arbete med ungdomskriminalitet, då det av fältarbetarna framhålls som något komplext och inte tycks finnas en enkel lösning till. Dessa utmaningar förutsätter att fältarbetarna är flexibla, har rätt kompetens och goda kunskaper om barn och ungas komplexa behov.

In this study the relatively new role-playing phenomenon is investigated, with games such as Dungeons and Dragons. This investigation is carried out in part from a religion psycho-social perspective as well as an object relations theory perspective. The occurrence, which is multifaceted, came to Sweden from the United States toward the end of the 1970’s. In this study, both ’live’ and ’table’ forms of role-playing are focused on, where the experience of stories and adventure in so called secondary worlds are particularly central. In these stories and adventures, existential questions as well as various forms of fantasy religion often take an important position. I have chosen to study these phenomena in part because I with others feel that the psychology of religion in our late modern Swedish secularized context needs to broaden its field of research by incorporating meaning-making behaviour in a more general context, partly because I feel that hypothetically speaking there exist several similarities between the practising of a role-playing game and the practising of a religion. This study has three theoretical points of departure: object relations theory, according to Winnicott, et al; Pruyser’s Three Worlds Model; as well as a theory of ritual based on Erikson. In addition, the role-playing phenomenon is compared to the late modern context and the Swedes different worldview-profiles. The study is founded in six intensive interviews, which make it impossible to draw any general conclusions, but from a religion psycho-social and an object relations theory perspective the concluded result points to that the role-playing phenomenon on several points can be viewed as a substitute for religion. From this, I feel that it is of the utmost importance for our societies psycho-social and existential health that we study how we can aid children and adolescents in their ability to create consistent functional and symbolically rich systems of meaning, which they can express and share with others. My intention is that this study of the role-playing phenomenon in some form shall lend itself to the illumination of these extremely important questions. / I denna religionspsykologiska studie undersöks det relativt nya rollspelsfenomenet, med spel som t ex Drakar &amp; Demoner, dels undersöks det mer allmänt ur ett religionspsykosocialt perspektiv, dels mer specifikt ur ett objektrelationsteoretiskt perspektiv. Företeelsen, som kom till Sverige från USA i slutet av 1970-talet, är mångfasetterad, men fokus i denna studie ligger på (bords)rollspel och levande rollspel, s k lajv, där det framför allt är den magiska berättelsen och berättandet och upplevelsen av historier och äventyr i så kallade sekundära världar som är det centrala. I dessa berättelser och äventyr har dessutom de existentiella frågorna och olika former av fantasireligioner ofta en framträdande plats. Jag har valt att studera detta fenomen dels för att jag med andra anser att religionspsykologin i vår senmoderna svenska sekulariserade kontext behöver bredda sitt forskningsfält till att innefatta meningsskapande beteenden i mer allmän bemärkelse, dels för att jag hypotetiskt anser att det finns flera likheter mellan utövandet av rollspel och utövandet av en religion: båda utövas i den illusionistiska världen; i båda sker ett rolltagande och en identifiering med olika roller, och genom detta rolltagande och denna identifiering samt möjligheten till projicering, verkar båda kunna ge lindring för s k dåliga objekt; dessutom innehåller båda rituella inslag; och båda erbjuder en möjlighet till bearbetning av existentiella frågor. För att undersöka dessa antaganden har jag för denna studie valt tre teoretiska utgångspunkter: objektrelationsteorin, enligt Winnicott med flera; Pruysers trevärldsmodell; och en ritualteori där fokus ligger på Eriksons begrepp ”ritualisering”. Utöver detta ställs rollspelsfenomenet mot den senmoderna kontexten och svenskarnas olika livsåskådningsprofiler, där det verkar som om de unga i större utsträckning, än de äldre, intresserar sig för de existentiella frågeställningarna, vilket också styrks av denna studie. Studien grundar sig på sex djupintervjuer, vilket gör att det inte går att dra några generella slutsatser. Men ur ett religionspsykosocialt och objektrelationsteoretiskt perspektiv pekar ändå det sammanställda resultatet på att rollspelsfenomenet på en rad punkter kan ses som en form av religionssubstitut, vilket innebär att det i den svenska senmoderna sekulariserade kontexten är ytterst ändamålsenligt att religionspsykologin breddar sitt forskningsområde till att innefatta meningsskapande beteenden i mer allmän bemärkelse, där fokus gärna kan ligga på hur och i vilka sammanhang vi bearbetar existentiella och religiösa frågeställningar. Utifrån dessa resultat anser jag dessutom att det är av största vikt för vårt samhälles psykosociala och existentiella hälsa att vi studerar hur vi kan underlätta för barn och ungdom att dels skapa sammanhängande, funktionella och symboliskt rika meningssystem, dels studera hur de i sina liv kan ge uttryck för dessa meningssystem såväl som dela dessa med andra. Min intention är att denna studie av rollspelsfenomenet i någon mån ska bidra till att belysa dessa, som jag ser det, ytterst angelägna frågor.

Denna kvalitativa studie, som bygger på två svenska avhandlingar, fokuserar unga kvinnors existentiella frågor i förhållande till deras liv, framtid och livsval. Syftet med studien var att undersöka hur unga kvinnor som söker psykoterapi hanterar frågor som dessa interpersonellt, dvs. med föräldrar och andra vuxna, respektive intrapsykiskt. Metoden var kvalitativ med en kvalitativ djupintervju och tematisk analys. Det teoretiska ramverket utgick från den ”existentiella dimensionen” som hämtades från antropologisk psykiatri och klinisk religionspsykologi samt den ”sociala hjärnan” såsom den beskrivs med neuropsykologi, anknytnings-, intersubjektivitets-, affekt- och självdialogsteori. Generellt använde de fyra informanterna vuxna lite för samtal och reglering av tankar och känslor. Detta var speciellt påtagligt när det gällde den typ av existentiella frågor som undersöktes här. Endast två använde i någon mån inre representationer av föräldrarna, däremot använde två regelbundet sin relation till gud/högre makt intrapsykiskt. Studiens resultat konfirmerar och bidrar med en ny dimension till tidigare studiers resultat rörande kvinnors försämrade psykiska hälsa i Sverige.

Bakgrund: År 2020 blev bröstcancer den vanligaste diagnostiserade cancertypen i världen. Tidigare forskning visar att unga kvinnor som drabbas av bröstcancer har sämre sjukdomsprognos och hälsorelaterad livskvalité jämfört med äldre kvinnor med bröstcancer och till följd av behandling riskerar de att hastigt att gå in i klimakteriet i ung ålder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors erfarenheter av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa originalartiklar. Databassökningar gjordes i Cinahl, APA Psycinfo, PubMed och Web of Science. Analys gjordes utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var; En förändrad självbild, Brist på information från vården, Nya perspektiv på relationer, Den ständiga oron samt Behovet av stöd.  Konklusion: Unga kvinnor med bröstcancer är en utsatt patientgrupp som är i behov av mer information och stöd från vården. Många av de utmaningar som kvinnorna möter är relaterade till att de är i en period i livet där familjebildning är centralt. Det fanns en önskan hos kvinnorna att få möta andra unga kvinnor med bröstcancer som är i liknande livssituation som de själva. / Background: In 2020, breast cancer became the most commonly diagnosed type of cancer in the world. Previous research shows that young women with breast cancer have a poorer prognosis and health-related quality of life compared to older women with breast cancer and as a result of treatment they risk rapidly entering menopause at a young age. Aim: The aim of the study was to describe young women’s experience of breast cancer. Methods: A literature study based on nine qualitative original articles. Database searches were conducted in Cinahl, APA Psycinfo, PubMed and Web of Science. The analysis was conducted according to Friberg’s five-stage model.  Results: The analysis resulted in five categories and ten subcategories. The categories were: A changed self-image, Lack of information from healthcare, New perspectives on relationships, The constant anxiety and The need of support. Conclusion: Young women diagnosed with breast cancer are in dire need of information and support from healthcare. Many of the challenges that women face are related to the fact that they are in a period in the life of starting a family. There was a desire among the young women to meet other young women with breast cancer who are in a similar life situation as themselves.