Ungdomsåren är den mest brottsintensiva perioden i människans liv och män har i statistik visat sig dominera över kvinnliga förbrytare. Kriminalitet skapar otrygghet i samhället och får konsekvenser för både den som befinner sig i kriminalitet och för dem som är i dennes omgivning. I denna uppsats frågar vi oss vad det är som är med och spelar roll i utvecklandet av kriminella beteendemönster hos unga män? Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa metoder utveckla en djupare förståelse för kriminalitet genom att undersöka vilka faktorer som ligger bakom till in och utträdet ur en kriminell livsstil, samt att få kunskap om vilken betydelse Unga KRIS kan ha för att stödja utträdet ur kriminalitet. Vår uppsats är baserad på sex intervjuer med manliga anställda i åldrarna 25-32 som arbetar på två olika Unga KRIS föreningar. Samtliga respondenter har egna erfarenheter av missbruk, kriminalitet och arbetar med ungdomar i liknande situationer inom föreningen. Vårt resultat visar att de upplevda faktorerna för att en ung man ska hamna i kriminalitet handlar enligt respondenternas utsagor om ens sociala relationerna i livet, bland annat familj och vänner. Vidare betonar respondenterna missbruk, diagnoser som ADHD, men kan också vara psykisk ohälsa inom familjen. För att ta sig ur kriminaliteten lägger respondenterna tonvikt på egenviljan som en primär faktor och sedan stöd i omgivningen. Föreningen Unga KRIS fungerar som en plats där unga kan finna stöd och gemenskap oberoende av vilka svårigheter de går igenom. / Adolescence is the most crime-intensive period in human life and men have in statistics been shown to dominate over female criminals. Crime creates uncertainty in society and has consequences for both those who are in crime and for those who are in their surroundings. In this essay we ask ourselves what is involved and plays a role in the development of criminal patterns of behavior in young men? The purpose of this essay is through qualitative methods to develop a deeper understanding of crime by examining what factors underlie the entry and exit from a criminal lifestyle, and to gain knowledge of the importance Young KRIS can have in supporting the exit from crime. Our essay is based on six interviews with male employees in the age of 25-32 who work in two different Young KRIS associations. All the respondents have their own experiences of addiction, crime and they work with young people through their association that are in similar situations. Our results show that the perceived factors for a young man to end up in crime are, according to the respondents' statements, about one's social relationships in life, including family and friends. Furthermore, respondents emphasize substance abuse, diagnoses such as ADHD, but it can also be such a thing like mental illness within the family. To get out of crime, the respondents emphasize self-will as a primary factor and then support in the environment. Young KRIS works as a place where young people can find support and a community regardless of the difficulties they go through.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) kan leda till ett brett spektrum av symtom och påverka många områden i de drabbades liv. Många får diagnosen i sin ekonomiskt och socialt mest produktiva ålder. Syftet med studien var att belysa unga människors upplevelser av att leva med IBD. Metoden som användes var en litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna baserades på kvalitativa studier och materialet var inhämtat genom intervjuer. Vi fann att de ungas upp-levelser kunde relateras till sex huvudsakliga områden nämligen behandling, framtid, mognad, måltider, relationer och symtom. Hur svår sjukdomsupplevelsen var för de unga berodde på om de vid tillfället var i en stabil eller i en instabil fas i sjukdomen. De upplevde att det i båda fallen krävdes mer ansträngning och efter-tanke av dem än av deras friska jämnåriga. Motsatsen till att vara sjuk uttrycktes ofta ”att vara normal”. Flera unga gav förslag på förbättringar riktade till vården till exempel att i god tid förbereda överflyttning från barn- till vuxenvård. / Inflammatory Bowel Diseases (IBD) can lead to a broad spectrum of symptoms and influence many aspects of the affected person’s life. Many get diagnosed during their most economically and socially productive age. The aim of this study was to display how young people experience living with IBD. The method used was a literary review which included seven scientific articles. The articles were based upon qualitative studies and the material was obtained through interviews. We found that the experiences of the young people could be related to six main themes namely future, maturity, meals, relations, symptoms and treatment. How difficult the experience of the disease were depended on if they at the time were in a stable or instable phase of the disease. In both cases they experienced that it demanded more effort and reflection of them than of their healthy peers. The opposite of being sick was often expressed ”to be normal”. Several young people made suggestions of improvements aimed at health services for example that in good time prepare the transition from pediatric to adult care.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna. Resultat: I resultatet framgår att kön/sexualitet, säkrare sex och förhållningssätt till relationer är teman som hör ihop i de unga männens resonemang. Det finns olika former av sexuella relationer och syftet med nya kontakter är inte alltid bestämt i förväg, utan utformas ofta i det sexuella mötet. Syftet med relationen avgör när sexuell aktivitet ska ske. Kommunikationen i det sexuella mötet är ofta bristfällig. Vid oskyddat sex är graviditet ofta den största oron, men männen talar även om oro för STI. Resonemanget kring kondomanvändning säger däremot att varken graviditet, HIV eller klamydia är något att oroa sig över egentligen. Analys och slutsats: I analysen framgår att plats, syfte och kontakt med personen tillsammans avgör utgången i ett sexuellt möte. Sexuellt risktagande kan vara en följd av bristande kommunikation eller outtalade script och förväntningar i sexuella möten. Vidare betonas vikten av att arbeta vidare med frågor kring hur allvaret av att drabbas av en STI kan förmedlas till ungdomar och unga vuxna samt i detta hur frågan kring kondomanvändning kan göras mer avslappnad. / Background: Chlamydia is increasing among youths and young adults in Sweden. The HIV/STI-prevention done by Swedish county councils and municipalities towards adolescents reach more young women than men. Aim and method: An interview-based study, aiming to explore young men's view of sex, relationships and strategies of action, was conducted during January til June 2006. Three focus group interviews were conducted comprising a total of 14 heterosexual men, 20-29 years old, studying at the university, and recruited at a university in the south of Sweden. Questions of places and opportunities to meet new contacts, different forms of relationships and safer sex were asked during the interviews. Results: The results revealed that the themes gender/sexuality, safer sex and the attitudes to relationships were intertwined in the young men's discussion. There are different forms of sexual relationships and the purpose with new contacts is not always decided in advance, but is often established during the sexual encounter. In a sexual situation the decision of having sex or not is based on the aim of the coming relationship. The communication in sexual encounters is often insufficient. After unprotected sex pregnancy is often the biggest worry, but the participants also speak of concerns about getting STIs. The discussion regarding condom use, on the other hand, suggests that neither pregnancy, HIV nor chlamydia is something to really worry about. Analysis and conclusion: The analysis reveales that place, aim and contact with the person together decides the outcome of a sexual encounter. Sexual risk-taking behaviour can be a result of a lack in communication or unspoken scripts and expectations in sexual encounters. Further the analysis stress the importance of working towards and reaching youths and young adults with questions about the seriousness of getting an STI and how to make the question of condom use more relaxed.

Inom den kriminalpolitiska debatten har skärpta straff lyfts fram som en nödvändig brottspreventiv åtgärd med hänvisning till det allmänna rättsmedvetandet. Aktuell forskning om allmänhetens syn på straffet fokuserar främst på straffets utformning och längd samt att den påverkas av bakomliggande faktorer såsom kunskap och känslor. Samtidigt är forskning på allmänheten och straffets syfte bristfällig, framför allt när det gäller den yngre delen av befolkningen. Dessutom besitter just kvinnor en större distans till fängelsestraffet, vilket gör att vi intresserade oss för att undersöka just unga kvinnors syn. Denna studies syfte har därmed varit att undersöka unga kvinnors syn på straffets syfte samt vad denna uppfattning grundar sig på och på så vis fylla en del av den befintliga kunskapsluckan inom ämnet. Studiens material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer där deltagarna varit kvinnor mellan 18-30 år, materialet har sedan analyserat med hjälp av kritisk diskursanalys för att på så vis kunna undersöka deltagarnas språkbruk vid reflektion om straffets syfte och dess bakomliggande faktorer. Utifrån studiens konstruktivistiska utgångspunkt är resultatet därmed en konstruktion av deltagarnas syn på det sociala fenomenet. Studien tar en induktiv ansats och analys av det insamlade materialet kopplas samman med Foucaults och Durkheims straffrättsteorier. Resultatet visar fyra centrala straffsyften; rehabilitering, avskräckning, rättvisa och samhällskyddande där en komplexitet genomsyrar materialet och straffsyftena samspelar med varandra. Detsamma gäller frågan om de bakomliggande faktorerna - känslor, kunskap och omgivning. Dessa anges ha en betydande effekt på de unga kvinnornas konstruktion av straffets syfte, samtidigt som en växelverkan dem emellan identifieras. Resultatet visar därför att det inte finns ett entydigt svar. Straffets syfte och dess bakomliggande faktorer är en komplex interaktion där flera faktorer påverkar vilket syfte man tilldelar straffet samt vad detta baseras på.

Studien analyserar statens offentliga utredning SOU 2018:85 om slopad straffrabatt för unga myndiga dels utifrån ett kritiskt kriminologiskt perspektiv på kriminalpolitiken, och dels utifrån problematiken kring den brottsoffer-förövaröverlappning som särskilt unga lagöverträdare sägs pendla mellan. Syftet med studien var således att kvalitativt studera hur lagförslaget kan ses utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv, framförallt utifrån den trend som många kriminalpolitiska forskare observerat och kallar för den straffande vändningen eller the punitive turn. Genom en kvalitativ innehållsanalys, synliggjordes de spänningar och motsättningar där man från politiskt håll är i behov av en snabb lösning på den upplevda krisen med den organiserade brottsligheten, samtidigt som utredarnas uppdrag som experter är att åberopa och luta sig mot forskning för en mer långsiktig och hållbar kriminalpolitik. Vidare var syftet också att utifrån ett kritiskt viktimologiskt synsätt undersöka hur lagförslaget om att slopa straffrabatten för unga myndiga kan ses i ljuset av en brottsoffer- förövaröverlappning. Studien resulterar i att lagförslaget snarare kan ses som en politisk taktik för att visa för allmänheten att något görs i syfte om att vinna fler av allmänhetens röster. Denna slutsats bygger på att utredarna genomgående i utredningen lyfter forskning och argument som talar emot ett slopande av straffrabatten, trots detta ligger ändå lagförslaget kvar idag. I utredningen lyser vidare problematiken kring brottsoffer-förövaröverlappningen med sin frånvaro, något hela rättssystemet verkar ha problem med att hantera där man antingen ses som brottsoffer eller förövare. De unga lagöverträdare som exempelvis är ”offer” för uppväxtförhållanden tenderar därför att falla mellan stolarna.

Otrygghet är ett komplext fenomen med stor utbredning i samhället. Den mest otrygga gruppen utgörs av unga kvinnor, vilka samtidigt är minst utsatta för brott i det offentliga rummet. Det paradoxala förhållandet benämns som the fear of crime paradox och genomsyrar studien. Syftet med studien är att belysa den upplevda (o)tryggheten hos unga kvinnor i Björns Trädgård i Stockholm, en park som länge präglats av otrygghet och ett negativt rykte. Genom sex kvalitativa intervjuer skapar studien en inblick i huruvida platsers utformning utifrån teorin Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) påverkar (o)tryggheten hos unga kvinnor. Resultatet visar att otryggheten påverkas av den negativa uppfattningen om Björns Trädgård, vilken kvinnornas föräldrar bidrar till att reproducera. Bristande synlighet i form av försämrad belysning, att inte se eller bli sedd samt avsaknaden av andra människor framträder som otryggt. Samtidigt föreslås förbättringar av de nämnda aspekterna som åtgärder med potential att öka tryggheten i parken. Slutsatsen betonar vidare att otryggheten är förenlig med hur kvinnor socialiseras in i att känna sig otrygga ensamma ute på kvällen, vilket resulterar i en ständigt närvarande riskmedvetenhet som i sin tur bidrar till att kvinnor tenderar att undvika otrygga platser.

Könssjukdomar är ett ständigt aktuellt ämne, som särskilt drabbar unga vuxna. Det faktum att könssjukdomar kan smitta och ha lÃ¥ngsiktiga konsekvenser även när de är asymptomatiska gör det viktigt att som sexuellt aktiv testa sig – ändÃ¥ är det mÃ¥nga unga vuxna som sällan eller aldrig gör det. Det här arbetet syftar till att undersöka hur visuell kommunikation kan utformas för att uppmuntra unga vuxna att testa sig vid varje ny sexuell partner. Genom relevant teori i samband med en förstudie bestÃ¥ende av en enkätundersökning, semistrukturerade intervjuer och en analys av existerande visuell kommunikation kring sexuell hälsa har en möjlig lösning pÃ¥ problemet kunnat formulerats, i form av en grafisk kampanj bestÃ¥ende av tre annonser. Kampanjen visar pÃ¥ hur visuell kommunikation kring könssjukdomar kan se ut, och slutsatserna som dras är att visuell kommunikation kring det här ämnet med fördel kan utformas pÃ¥ ett ungdomligt, avstigmatiserande och fängslande sätt. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Denna studie har ämnat att undersöka hur unga vuxna skapar mening och identitet genom TikTok. Syftet med studien är att tillföra kunskap och fylla kunskapsluckor om TikTok användning utifrån ett sociologiskt perspektiv, specifikt genom unga vuxnas meningsskapande och identitet. För att uppnå syftet formulerades en forskningsfråga: Hur skapar unga mening och identitet genom TikTok? För att kunna besvara frågan utfördes en kvalitativ metod, med två fokusgrupper om fyra informanter i vardera grupper. De teoretiska utgångspunkterna är teorier om övervakning, ålderskodning, samt identitetsteori. Resultatet visade att unga vuxna skapar mening och identitet på flera sätt. Meningen och identiteten skapas utifrån ramarna av den konstruerade “allmänna” TikTok-diskursen. Meningen och identiteten skapas och upprätthålls genom deltagande övervakning, genomförande av sanktioner och ålderskodning. Identiteten förstärks av att bli inkluderad och bekräftad i gemenskapen samt genom åldersexkludering. Samtidigt är framställning av självet centralt för identitetsskapandet. Det gör informanterna genom att föreställa sig vilka som är mottagarna av det man publicerar, för att kunna styra vilket intryck andra får av en. Resultatet visar även att autenticitet värdesätts högt, så länge det inte anses vara för privat. Bidraget tillforskningsfältet består av identifierade ramar för vad som konstrueras som en allmän TikTok-diskurs, betydelsen av den föreställda gemenskapen, samt ålderskodning och autenticitet som central för identitet och meningsskapandet.

Barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar är en målgrupp som sällan synliggörs i samhället. Psykisk ohälsa är idag ett omtalat forskningsområde, då det sedan länge är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. När en person blir psykiskt sjuk, riskerar den att tappa sin förmåga att ta ansvar, och när en förälder blir psykiskt sjuk kan det ansvaret ofta landa på barnet, att de blir unga vårdare. Ett sådant ansvar på barnet är skadligt då det kan påverka anknytningen till sina föräldrar negativt, samt skapar en sämre förutsättning för att knyta hälsosamma relationer i framtiden. Ytterligare konsekvenser är att de utsatta barnen själva kan utveckla en psykisk ohälsa när de inte har någon möjlighet att få sina behov tillgodosedda från sina föräldrar. I samband med detta finns det också en risk att barnen utvecklar ett medberoende gentemot sin sjuke förälder, i hopp om att underlätta för den. Detta kan ske genom att barnen dämpar sina egna problem eller behov för att föräldern ska kunna fokusera helt på sin egen sjukdom. Genom detta kan unga vårdare ses som mogna eller ansvarsfulla för sin ålder, trots att detta egentligen grundar sig i att de fråntas rätten att vara barn. Trots att många professioner; exempelvis lärare, kuratorer, läkare eller socialarbetare, har anmälningsskyldighet kring misstanke om barn som far illa upptäcks ofta deras situation för sent. Baserat på detta syftar den här uppsatsen till att undersöka hur samhällsvetenskaplig forskning problematiserat situationen för hur barn påverkas av att växa upp med en förälder som lider av psykisk ohälsa. För att besvara syfte och frågeställningarna har en litteraturöversikt med systematisk litteraturgenomgång genomförts. Vidare baseras uppsatsen på anknytningsteorin för att belysa hur viktig relationen mellan förälder och barn är.

Idag står barnmorskor för 80 procent av förskrivningen av antikonception och 74 procent av kvinnor i 19 årsåldern har vid något tillfälle använt antikonception. Upprepade undersökningar tyder på att unga personer sexdebuterar tidigare, har fler sexpartners och samtidigt blir sämre på att använda skydd. På grund av detta är unga personer i behov av individanpassade och väl fungerande antikonception. För att som barnmorska kunna möta detta behov behövs kunskap om vilka faktorer som påverkar unga kvinnors i sitt val av antikonception. Mot bakgrund av detta finns ett intresse av att sammanställa den befintliga forskningen. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar kvinnliga ungdomar och unga vuxnas val av antikonception.  Val av metod var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som bearbetades via en integrerad analysmetod. Datainsamlingen skedde via databaserna PubMed och CINAHL under februari 2023. Artiklarna kvalitetsgranskades genom Caldwells kvalitetsgranskningsmall och sammanställdes i en artikelmatris. Genom numrering och färgkodning identifierades kategorier.  Det inkluderades sexton artiklar varav fem kvalitativa och elva kvantitativa. Resultatet sammanställdes under två huvudkategorier och fem subkategorier. Faktorer som påverkade unga kvinnor när de valde antikonception var metodens effektivitet, dess önskvärda egenskaper samt biverkningar och farhågor de hade om metoden. Mötet med hälso- och sjukvården samt kvinnans familj, vänner och hennes relationsstatus influerade även hennes val.   Slutsatsen var att unga kvinnor har olika prioriteringar när de väljer antikonception. Många kvinnor använder en metod vars egenskaper ej stämmer överens med deras individuella önskemål. Detta tyder på att hälso- och sjukvården brister i informationsöverföringen. Barnmorskan har ett ansvar gentemot unga kvinnor att stödja dem i att uppnå reproduktiv och sexuell hälsa. Vidare forskning om hur unga personer upplever antikonceptionsrådgivningen med barnmorskor hade varit av intresse. Detta skulle kunna resultera i kunskap om vilket stöd de unga personerna är i behov av under rådgivningen. / Today, midwives account for 80 percent of prescriptions of anticonception and 74 percent of women aged 19 have at some point used anticonception. Repeated surveys indicate that young people make their sex debut earlier, have more sex partners and at the same time are becoming worse at using protection. Because of this, young people are in need of individually adapted and well-functioning anticonception. In order for a midwife to be able to meet this need, knowledge is needed about the factors that influence young women's choice of contraception. Against this background, there is an interest in compiling the existing research. The aim is to shed light on which factors influence female adolescents and young adults' choice of contraception. The choice of method was a general literature review with an inductive approach that was processed via an integrated analysis method. The data collection took place via the databases PubMed and CINAHL during February 2023. The articles were quality-reviewed through Caldwell's quality review template and compiled in an article matrix. Through numbering and color-coding categories were identified. The study included sixteen articles, five qualitative and eleven quantitative. The results were compiled under two main categories and five subcategories. Factors influencing young women when choosing an anticonception method were the method's effectiveness, its desirable characteristics and side effects and concerns they had about the method. The meeting with the healthcare personnel as well as the woman's family, friends and her relationship status also influenced her choice. The conclusion was that young women have different priorities when choosing contraception. Many women use a method whose characteristics do not match their individual wishes. This indicates that the healthcare system is lacking in information transfer. The midwife has a responsibility towards young women to support them in achieving reproductive and sexual health. Further research on how young people experience anticonception counseling with midwives would have been of interest. This could result in knowledge of what support the young people need during counseling.