Bakgrund: Dagliga aktiviteter innefattar en persons förmåga att genomföra handlingar och uppgifter. Vid diabetes typ 1 begränsas personen i dagliga aktiviteter eftersom planering måste genomföras där kost, sömn och insulinintag ligger till grund. Detta resulterar i att sjukdomen påverkar personerna både fysiskt och psykiskt vilket kan bidra till att personen upplever hälsa och välbefinnande i mindre utsträcknig. Kvinnor löper större risk för följdsjukdomar och komplikationer. Upplevelsen av begränsningar i dagliga aktiviteten hos unga kvinnor med diabetes typ 1 är nödvändigt att studera för att säkerställa den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnor med diabetes typ 1 upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem bloggar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: att vara rädd, att vara ofri och att vara i framtiden.Slutsats: Studiens resultat beskriver hur unga kvinnor med diabetes typ 1 upplever begränsningar i dagliga aktiviteter. Erfarenheterna som framgår gör det möjligt för vårdpersonal att förbättra omvårdnaden genom att stärka den personcentrerade vården. Ett stort fynd i studien var att de unga kvinnorna upplevde att de inte hade koll på blodsockret vilket ständigt fanns med dem oavsett daglig aktivitet. När detta inträffade kände de unga kvinnorna sig förvånade eftersom noggrann planering med kost, sömn och insulinintag hade tagit form innan den dagliga aktiviteten för att vara på den säkra sidan. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir mer medvetna om att det finns skillnader mellan de olika könen när upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter studeras.

Denna uppsats ämnar att studera ungdomars upplevelser av att leva som muslimer i Sverige, bemötandet av människor i förhållande till deras religion samt hur detta påverkar deras känsla av tillhörighet till Sverige. Datamaterialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta unga muslimer som har en icke-europeisk bakgrund. Studien använder de teoretiska begreppen rasifiering och tillhörighet. Resultatet i studien visar på att de unga muslimerna har upplevt en svårighet att utöva sin religion i Sverige, exempelvis när det kommer till att finna tid för bönen, att fasta samt ha tillgång till halalmat. Upplevelse av negativt bemötande i form av främlingsfientlighet, rasism samt diskriminering i relation till deras religion och etnicitet var även förekommande för flera av intervjupersonerna. Samtliga unga muslimer uttryckte att detta haft en påverkan på deras tillhörighetskänsla i Sverige då de till varierande grad upplevde en känsla av exkludering från det svenska samhället. Däremot har flera av intervjupersonerna funnit en samhörighet med andra individer i de egna bostadsområdena som befinner sig i en liknande situation som de själva när det kommer till tro och etnicitet. / This study aims to examine young people’s experiences of living as Muslims in Sweden, treatment from other people in relation to their religion and how it affects their feeling of belonging in Sweden. The data material has been collected through semi-structured interviews with eight young Muslims with a non-European background. The study uses the theoretical concepts of racialization and belonging.The results in the study shows that the young Muslims had experienced a difficulty in practicing their religion in Sweden for example when it comes to finding time for prayer, being able to fast and having access to halal food. The experience of being negatively met in the form of xenophobia, racism and discrimination in relation to their religion and ethnicity was also occurred among several of the interviewees. All the young Muslims expressed that this has influenced their sense of belonging in Sweden as they in varying degrees had felt a feeling of exclusion from the Swedish society. On the other hand, several of the interviewee shad found a community among other individuals in their neighborhoods who were in a similar situation in regard to their beliefs and ethnic background.

x A majority in the young generation use social media as their primary news source. Many Instagram accounts have started to publish political satire and Dyngbaggegalan is one of the largest in Sweden. Because of this the study aims to analyze how young media users, belonging to generation Z, discuss Dyngbaggegalans use of political satire. To examine this, two research question where formed: - What is discussed when young media users are exposed to Dyngbaggegalans political posts? - In what way do Dyngbaggegalan highlight political societal problems according to young media users?  The studied material was conducted through six focus group interviews which discussed four posts from Dyngbaggegalan. The transcribed material was used to create codes which later were thematized. Habermas' public sphere theory was used to understand social media as a digital public sphere. The PINE-model was used to comprehend Dyngbaggegalan as a space where incidental news exposure occurs. Lastly, Ödmark's and Harvard's theory about satirists' six democratic functions was applied.  The result of this study shows how young media users primarily discuss the use of satire in the posts but always end up discussing politics. The majority of the informants claim to be more politically affected than they thought. The satire, editing and the angle of the posts were considered to be the main approach to highlight societal problems. Young media users reflect upon political issues when exposed to these posts and this suggests that these types of accounts influence individuals ability to form a political opinion.

Background: Mental illness among the current refugees is a global problem. With more than 34 million refugee children or adolescents leaving everything behind to survive or find a better life. Several of these young refugees are forced to endure traumatic experiences of the war, the loss of loved ones, from escaping and the uncertainty of the asylum process. To increase the understanding of nursing needs for these young people, it is important that health care professionals can be aware and provided help with better cultural awareness.  Purpose: To describe the mental illness and nursing needs of refugee children and adolescents.Method: A literature overview with descriptive design has been conducted, 10 articles based on qualitative analysis were included. The articles were reviewed and analyzed with keywords that are presented into themes. Result: Findings show that these young refugees are suffering from different forms of mental illness. The result has been gathered into 6 categories: “stigmatization”, “fear, worrying and uncertainty”, “positive factors on mental health”, “emotional factors and trauma” and “psychosomatic symptoms”. Conclusion: Mental illness is common among refugee children and make them vulnerable in society. Various mental disorders such as PTSD, depression and anxiety is frequently described by refugee children and adolescents. Negative views and perception on mental illness from society and themselves forces these young refugees to be in denial about their mental health and not accept the help they need. If the health professionals had better transcultural awareness and a broader understanding of the unmet needs of these young refugees, a greater probability of being able to give the right help follows.  Keywords: refugee children and adolescents, mental illness, nursing needs.

I stor omfattning har psykisk ohälsa sedan mitten av 1900 talet ökat bland barn och unga. Unga med återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats varav förskrivningen av depressiva läkemedel har haft en kraftig ökning. Syftet med studien är således att få större kunskap för skolkuratorers syn på psykisk ohälsa bland grundskoleelever och hur skolkuratorer arbetar kring problemet i förebyggande syfte. Studiens teoretiska utgångspunkter stödjer sig på Svenssons m.fl. (2013) definition av handlingsutrymme och teoretiska verktyg: möte och bemötande, interaktion och kommunikation, roller och relationer. Studiens metodologiska utgångspunkt är en kvalitativ metod som understödjer avsikten att forma nyanserad kunskap om skolkuratorers syn på och preventiva arbete för psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har 5 semistrukturerade intervjuer genomförts med skolkuratorer från 5 olika grundskolor. Resultatet visar att psykisk ohälsa kan beskrivas på flertal olika sätt. Bortsett från dess psykosomatiska besvär, beskrivs psykisk ohälsa som ett hinder i den enskilda individens vardag. Det förebyggande arbetet rör sig således på individ-, grupp- och organisatorisk nivå och utförs delvis genom samarbetes och bemötande aspekter samt uppföljningsinsatser.

Bakgrund: Det sker en ständig ökning av depression, framförallt hos barn och unga vuxna. Tidigare forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet har samma behandlande effekt som antidepressiva läkemedel. Depression innebär ett ökat lidande och kan leda till ett försämrat välbefinnande för den drabbade. Fysisk aktivitet kan förebygga, behandla och undvika fall av depression. Syfte: Unga och unga vuxnas upplevelser och attityder av fysisk aktivitet vid depression och depressionssymtom Metod: Studien är skriven som en allmän litteraturöversikt som har inkluderat både kvalitativa och kvantitativa artiklar mellan åren 2006–2021. Tio artiklar som studerat ungas (13–28 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet vid depression har granskats. Resultat: Resultatet visade flertalet positiva upplevelser vid fysisk aktivitet, däribland en minskning av depressionssymtom, ökad motivation, förbättrad självkänsla samt självförmåga. Det framkom även upplevda hinder som skapade svårigheter till fysisk aktivitet. För att implementera fysisk aktivitet som en del i behandlingen är stöd från närstående och sjukvården avgörande. Ungas attityder påverkar acceptansen till fysisk aktivitet som en del i behandlingen. Konklusion: Att implementera fysisk aktivitet som en del i behandlingen upplevdes mestadels som positivt. / Background: There is a constant increase in depression cases, especially in children and young adults. Previous research shows that regular physical activity has the sametherapeutic effect as antidepressant drugs. Depression means increased suffering and can lead to a deterioration in the well-being of the sufferer. Research shows that physical activity can prevent, treat and avoid cases of depression Aim: Young and young adults' experiences and attitudes of physical activity in depression and depressive symptoms. Method: The study is written as a general literature review that contains both qualitative and quantitative articles between the years 2006-2021. The authors have reviewed ten articles that study young adults (13–28 years) attitudes and experiences of physical activity in depression. Findings: The results showed several positive experiences during physical activity, including a reduction in depressive symptoms, increased motivation, improved self-esteem and self-efficacy. There were also perceived obstacles that created difficulties in being physically active. In order to implement physical activity as part of the treatment, support from relatives and healthcare is crucial. Adolescents' attitudes affect the acceptance of physical activity as part of treatment. Conclusion: Implementing physical activity as part of the treatment was mostly perceived as positive.

SAMMANFATTNING Bakgrund De senaste åren har antalet fall av klamydia, Humant immunbristvirus (HIV), gonorré och syfilis ökat i Sverige. Vad gäller klamydia och gonorré har den största ökningen skett bland ungdomar och unga vuxna som är i åldern 15-24 år. Effektiva förebyggande insatser existerar i nuläget, men antalet fall av ovanstående sexuellt överförbara infektioner (STI) fortsätter att öka. Syfte Syftet var att beskriva det förebyggande arbetet med att förhindra sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15-24 år i en storstad. Metod Studien utgick från kvalitativa intervjuer med en deskriptiv ansats. Vid två intervjuer medverkade två personer från verksamheterna vilket resulterade i att nio personer intervjuades vid sju intervjutillfällen. Inklusionskriterierna för att få medverka i studien var att respondenterna arbetade inom professionella verksamheter som arbetade förebyggande mot STI hos ungdomar och unga vuxna. Sju intervjuer genomfördes. Resultat Resultatet redovisades utifrån ett antal huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I det förebyggande arbetet med att förhindra spridning av STI var utbildning, information och att ständigt aktualisera ämnet tre centrala begrepp. Bland annat använde verksamheterna sig av metoder så som utåtriktad verksamhet, massmedia, kondomutdelning och personliga möten för att nå målgrupperna. Resultatet visade även brister som respondenterna ansåg fanns i det förebyggande arbetet och vad respondenterna ansåg behövde utvecklas inom området. Slutsats När föreliggande studie gjordes fanns ett flertal aktörer som arbetade med att på olika sätt hålla frågan om STI på dagordningen. Skolan visade sig ha en betydande roll i mötet med ungdomar och unga vuxna. Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan var en viktig grund för ungdomar och unga vuxnas sexuella hälsa samt levnadsvanor. För att förändra ungdomar och unga vuxnas sexuella riskbeteenden krävdes inte bara en större kunskap utan också en förändring av beteenden i praktiken.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om hur en specialsamling som äppelhyllan kan vara till hjälp för bibliotekarier att övervinna de barriärer som kan uppkomma i det dagliga arbetet med barn och unga med funktionsvariation. Uppsatsen baseras på fyra kvalitativa intervjuer av folkbibliotekarier som aktivt arbetar med utvecklingen av äppelhyllan vid deras stadsbibliotek. Resultatet visar att äppelhyllan som specialsamling är en svår samling att arbeta med dels på grund av den varierande målgruppen som har olika behov, dels för att det krävs mycket kunskap hos bibliotekarierna för att utveckla en äppelhylla. Fortbildning och samarbete är viktiga förutsättningar för att skapa en lyckad äppelhylla som möter målgruppens behov.

Följande studie är en kartläggning av hur aktörer i Jönköpings län arbetar med att identifiera barn och unga som befinner sig i riskzon att utveckla ett normbrytande beteende. Fokus i studien riktades mot hur aktörer i länet arbetar med risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende samt vilka bedömningsverktyg eller metoder som används för att identifiera dessa. Vidare studerades också hur samverkan mellan de olika aktörerna i länet fungerar kring att identifiera och följa upp specifika individer som riskerar att utveckla normbrytande beteenden. Datainsamlingen bestod av en enkät som förmedlades till aktörer som arbetar med barn och unga i Jönköpings län fördelat på tre delområden. Vidare genomfördes intervjuer med ett mindre urval av dessa aktörer. Resultatet visade att majoriteten av aktörerna direkt eller indirekt utgår från relevanta risk- och skyddsfaktorer i deras arbete med att identifiera barn och unga i riskzon för normbrytande beteende, men att de flesta inte tillämpar något bedömningsverktyg vid identifieringen. Samverkan i Jönköpings län fungerar generellt väl men deltagarna uppgav att det finns utrymme för förbättring. Till sist framkom det att aktörernas arbetsmetoder i stor utsträckning inte utvärderas men att arbetet till viss del följs upp. Sammanfattningsvis kan resultatet bidra till en första kartläggning kring hur länets aktörer arbetar med att identifiera och i samverkan förebygga att barn och unga utvecklar ett normbrytande beteende, som en del av Forum för social hållbarhet i Jönköpings län.

Inom skolans värld har eleverna rätt till att få de anpassningar och stöd som de är i behov av. På arbetsmarknaden finns däremot inte samma möjligheter till anpassningar och stöd, vilket kan påverka unga kvinnor med NPF-diagnos och hur deras studie- och yrkesval ser ut. Denna studie ger en ökad förståelse för och kunskap om hur detta kan påverka handlingshorisonten för unga kvinnor med NPF-diagnos. Metoden som används är kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi intervjuar åtta verksamma studie- och yrkesvägledare somarbetar på gymnasiet. Studien resulterade i att det går att se att det finns ett större behov avstöd och studie- och yrkesvägledning för unga kvinnor med NPF-diagnos inom gymnasiet.Dessa elever har ett större behov av stöd än elever utan en NPF-diagnos. Det går även att se att brytpunkten efter gymnasiet för dessa elever är något som kan påverka dem negativt. Slutsatsen som sedan kan dras är att det finns ett större behov av gymnasieskolor som är specialpedagogiskt inriktade då det går att se att dagens utbildningssystem inte är anpassat efter unga kvinnor med NPF-diagnos för att de ska kunna få det stöd de är i behov av. Slutsatsen blir även att respondenterna i studien har för lite kunskap kring hur arbetsmarknaden ser ut för dessa elever efter avslutade gymnasiestudier.