Sammanfattning Missbruk och kriminalitet har ett komplext samband vilket det finns ett behov av att ta hänsyn till vid stödjande insatser. Den ursprungliga problematiken kan vara olika från fall till fall, men de båda är hos många en central problematik på grund av att de samspelar med varandra. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka upplevelsen av stöd till unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik efter dom eller frigivning. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik samt professionella, både socialarbetare och frivårdsinspektörer. Syftet med att inkludera olika respondent-grupper har varit att undersöka olika perspektiv och upplevelser av stöd för unga vuxna lagöverträdare med missbruk, för att kunna identifiera likheter och skillnader. Resultatet i denna studie har visat att relationen mellan klient och professionell har avgörande betydelse för upplevelsen av stöd. För att stödet ska tas emot av klienten på ett sätt som kan skapa förändring hos denne förutsätter det att individen själv har motivation att bryta med missbruket och kriminaliteten. Stöd från professionella kan främja motivationen men det är individens egen motivation som är av avgörande betydelse för att en förändring ska kunna ske. I diskussionen lyfts även samhällets normer och individens omgivning fram som bidragande komponenter vilka påverkar individens motivation till förändring samt själva förändringsprocessen.

Syftet med studien var att undersöka hur psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i fyra rikstäckande tidningar i Sverige. För att besvara syftet användes diskursanalys som teori och metod samt ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Psykisk ohälsa hos barn och unga framställdes i tidningsartiklarna i flera olika sammanhang, som i diskussioner kring bristande resurser och politiska åtgärder. Det framställs även i diskussioner kring att ämnet ska komma till tals för att göra det mindre stigmatiserat samt att det är vuxnas ansvar att förebygga psykisk ohälsa och fånga upp de barn och unga som mår dåligt. Psykisk ohälsa identifierades ofta med ensamkommande barn, unga tjejer, självmord och/eller olika diagnoser. Tidningarna använde ett empatiskt språk och förmedlade en bild av att barnen och de unga var sårbara, samtidigt som de använde ett alarmerande språk och hade ett kritiskt förhållningssätt mot samhället.

Dagens informations-teknologiska samhälle har bidragit till att samhället har ställts inför nya utmaningar. Sociala medier, så som exempelvis Facebook och Instagram, har blivit en del av vardagen för många människor. Med detta fenomen har även vissa problem uppstått som gör att samhället står inför nya utmaningar. Dagligen publiceras inlägg på sociala medier som kan upplevas både hotfulla och kränkande för andra individer. Detta har framför allt uppmärksammats bland de unga användarna. I mitt arbete har jag valt att försöka ta reda på vad applikationstillverkarna faktiskt reglerar i sina användarvillkor och hur de sedan följer upp att användarna faktiskt följer dessa användarvillkor. För att ha möjlighet till detta har jag genom arbetet valt att bedriva en teoretisk studie och att sedan komplettera denna med en kvantitativ metod. Studien visar att större delen av användare av sociala medier inte läser applikationstillverkarnas användarvillkor. Men detta till trots lägger tjänsteleverantören över ansvaret på användaren att se till att deras användarvillkor följs. Användare av sociala medier godkänner, i de allra flesta fallen, användarvillkoren bara genom att börja använda applikationen. Jag har studerat fem stora sociala mediers användarvillkor för att förstå vad det är användaren godkänner, även fast många av dem inte har läst dem innan.

Syftet med studien är att undersöka om kvinnliga skönhetsideal på sociala medier påverkar unga kvinnors självupplevda välmående. Studiens frågeställningar är följande: Finns det ett samband mellan kvinnliga skönhetsideal på sociala medier och självupplevt välmående? Hur förhåller sig kvinnliga skönhetsideal på sociala medier till ditt självupplevda välmående? För att få svar på dessa frågeställningar gjorde vi tio semistrukturerade intervjuer med unga kvinnor som studerade vid ett universitet i Stockholm.   Det har tidigare gjorts många internationella kvantitativa studier om hur kvinnoideal på media påverkar unga kvinnors välmående. Däremot finns det mindre kvalitativ forskning om ämnet vilket motiverade vårt val för denna ansats. Den tidigare forskningen på området har visat att det finns ett negativt samband mellan unga kvinnors välmående och kvinnliga skönhetsideal som förmedlas via sociala medier. De teoretiska ramverken som tillämpas i denna studie baseras på Erving Goffmans teori om självpresentation och Maarit Johnsons teorier om självkänsla och dess former. Det empiriska materialet analyseras utifrån fyra huvudteman som är återkommande under intervjuerna: bekräftelse, självpresentation, social jämförelse samt åtgärder.   Studiens resultat visar att kvinnliga skönhetsideal på sociala medier har främst negativt, men även positivt, inflytande över respondenternas självupplevda välmående. I enlighet med den tidigare forskningen har respondenterna vidtagit strategier för att minska det negativa inflytandet över sitt självupplevda välmående.

Denna uppsats har som syfte att undersöka ungdomars syn på källkritik, förmåga till källkritik och praktiskt användande av källkritik, på Facebook. Att vara källkritisk har alltid varit viktigt – men det är än viktigare idag. I samband med att internet lanserades blev en enorm mängd information tillgänglig, och sociala medier har senare gjort det möjligt för alla att vara publicister. Sociala medier har också gjort det möjligt för material att få stor spridning, snabbt. I centrum av den nya digitala eran står dagens ungdomar. De är uppvuxna i den nya digitala världen, och kan därför antas vara experter på att hantera den. Det gör dem till en särskilt intressant grupp att undersöka i detta avseende. För att uppfylla syftet har fokusgruppsintervjuer använts som metod. 13 ungdomar som gick tredje året på gymnasiet deltog i studien. Gatekeepingteorin har använts som teoretisk utgångspunkt för att ta sig an detta analytiskt. Resultatet visar att ungdomarna till viss del är källkritiska, men att det samtidigt finns många tillfällen då källkritiken glöms bort eller läggs åt sidan. Resultatet visar också att det enligt ungdomarna finns tillfällen då det inte är lika viktigt att vara källkritisk.

I denna uppsats studeras den psykiska ohälsan bland unga genom att intervjua yrkesverksamma nära de unga. Syftet är att undersöka orsakerna bakom den psykiska ohälsan bland unga. Unga definieras i denna studie som personer mellan 12 och 19 år. För att få förståelse för orsakerna till den psykiska ohälsan analyseras omständigheter i de ungas liv utifrån ett intersektionellt perspektiv och utifrån en samhällsordningsteori. Ett delsyfte är också att försöka utröna vilka omständigheter som agerade förebyggande mot psykisk ohälsa eller hjälpte unga ur den. För att undersöka detta genomförs semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar nära unga i Stockholm. Data analyseras sedan med en kvalitativ analysmetod. Studiens resultat visar att hög stress, hög press, höga krav och instabila levnadsvillkor låg bakom den psykiska ohälsan bland unga. Därutöver är könsordningen och klassystemet betydande strukturer som påverkar de ungas hälsa. Förutom detta upptäckts funktionsvariationer och medborgarskapsstatus som faktorer som orsakar skillnader i ohälsan. Socialt stöd är den viktigaste faktorn som skyddar mot psykisk ohälsa. Slutsatserna som dessa resultat utröna är att samhällets strukturer och skolans utformning samt individualiseringen i samhället är orsaker till den psykiska ohälsan bland unga och de skillnader som finns inom gruppen unga. / In this paper, mental illness among youths is studied by interviewing professionals whom work close to the youths. The purpose is to investigate the causes of mental illness among youths. Youths are defined as people between the ages of 12 and 19 years old. In order to gain an understanding of the causes of mental illness circumstances in the youths´ lives are analyzed based on an intersectional perspective and a “social order theory”. Another purpose is to try to determine what circumstances prevent mental illness or help the youths to overcome it. To investigate this, semi structured interviews are conducted with professionals whom work close to the youths in Stockholm. The collected data is analyzed with a qualitative analysis method. The study’s results show that high stress, high pressure, high demands and unstable living conditions are behind the mental illness of the youths. In addition, the gender system and the class system are significant structures that affect the health of the youth. Furthermore, function variations and citizenship status are identified as factors that cause differences in mental illness within the group. Social support is the most important factor in the prevention of mental illness. The conclusions that these findings reveal are that the structure of society and the design of the school as well as the individualization of society are the causes of mental illness as well as the reasons for the differences within the group of youths.

Vinylen har lyckats överleva trots att både CD:n och det digitala formatet gett oss nya och lättare sätt att lyssna på musiken. Vinylen tilltalar personer i yngre åldrar som inte växte upp med vinylen som det vardagliga formatet. Det tydligaste resultat som kommit att visa sig i undersökning för denna uppsats är att vinyler fortfarande upplevs tilltalande av intervjupersonerna, även om det digitala formatet fortfarande används dagligen. Intervjupersonerna tilltalas av olika aspekter av vinylen som gör det värt att gå och köpa en skiva, även om vi lever i en tid där vi näst intill har obegränsad tillgång till musik digitalt. Vinylen lockar personer på olika sätt när det kommer till användningen av skivorna och på samma sätt när det kommer till det materiella och det estetiska. Detta är dock inte tillräckligt för att personerna ska ändra sina lyssningsvanor och byta format från det digitala till analogt. För det är fortfarande det digitala formatet som används mest av intervjupersonerna.

Cancer är ett samlingsbegrepp för elakartade tumörceller som självständigt kan växa och spridas i kroppen. Behandlingar till cancern har en mängd biverkningar som tillsammans med sjukdomen kan påverka livskvaliteten. Vid sjukdom är stöd från familj och närstående viktigt. Sjuksköterskan har en stor hälsofrämjande potential i mötet med patienten och kan bidra till att skapa förutsättningar för att uppleva bästa möjliga livskvalitet. Syftet för denna studie är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med en cancersjukdom. Studien är en kvalitativ analys av narrativer. Materialet består av bloggar som speglar att leva med cancer som ung vuxen. Genom analys av material identifierades tre teman: Att styras av cancern, att förhålla sig till framtiden i relation till cancern och att relationer får en ny betydelse. Smärta och fatigue upplevs som ett hinder i vardagen med cancer, vilket leder till negativa upplevelser av att inte kunna leva som vanligt. Därför är det viktigt att skapa möjlighet att ta tillvara på välmående stunder. Att ta tillvara på tillfällig glädje och att leva i nuet viktigt. Delmål sattes upp för att hantera rädsla och oro inför framtiden. Efter ett cancerbesked kan relationerna påverkas. När närståendes stöd inte upplevs gynnande kan alternativa former av stöd fylla tomrummet. / Cancer is a generic term for malignant tumour cells that grows and spreads throughout the body. Treatments comes with different side effects which influences the quality of life. Support from family and surrounding people is important and is connected with experienced happiness. The nurse has a key role in supporting health and can contribute to the best possible quality of life. The aim for this study is to describe life as a young adult with cancer.  A qualitative narrative analysis of blogs about living with cancer as a young adult was made. Through the analysis of the data three themes were identified: Being controlled by cancer, handling the future in relation to cancer and new meanings of relationships. Pain and fatigue is experienced as an obstacle in daily life, which causes disappointment and frustration. The chances to create possibilities to enjoy periods of experienced well-being is therefore important. To handle fear and worries about the future small goals in life were set. It is important to feel joy and live in the moment.

Föreliggande studie syftar till att undersöka forskningsläget och skapa förståelse för hur hedersrelaterat våld och förtryck påverkar unga mäns utsatthet i de familjer där detta förekommer. Detta för att tydliggöra hur den unge mannen kan ses som ett offer när han av samhället ses som en förövare. En integrativ litteraturöversikt har genomförts med totalt 17 inkluderade studier. Resultatet visar att hedersproblematiken är starkt knuten till den unga kvinnans beteende och sexualitet samt patriarkala strukturer. Pojkar och unga män socialiseras in i djupt rotade familjestrukturer, där de befinner sig i både en maktposition samt en maktlöshet då deras främsta uppgift är att kontrollera kvinnorna i familjen. Vidare framkommer att han har dubbla roller eftersom han av sin familj ses som “hjälte”, men av samhället som förövare av hedersbrott. Synen på vem som är offer och förövare av hedersfenomenet är starkt förankrad i samhället vilket kan ses vara bidragande till upprättande av hedersproblematiken. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett komplext fenomen med avgörande faktorer på flera nivåer, vilket samhället behöver ta itu med för att ha en möjlighet att komma till bukt med problemet. Föreliggande studie lyfter vikten av att se pojkarna/de unga männens utsatthet inom det sociala arbetet för att undvika att hedersrelaterat våld och förtryck upprätthålls.

No description available.