Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 – 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys. De teoretiska ansatserna är Bourdieus klassteori och Julian Rotters teori om locus of control. Resultatet visar att unga vuxna hamnar i skuldsättning på grund av att de saknar förmåga och kunskap om ekonomi. Unga behöver mer kunskap om ekonomi för att förstå konsekvenserna. Konsekvenserna som kan uppstå vid skuldsättning är att de hamnar i Kronofogdens register och det finns en risk att Kronofogden tar kontrollen över den unga vuxnas ekonomi. Det visar sig även att handläggarna arbetar för att motivera och förebygga problemen med skuldsättning. Handläggarnas arbete är således viktigt för de unga vuxnas väg tillbaka mot ett skuldfritt liv. Ämnet bör uppmärksammas i det sociala arbetet eftersom konsumtionen ökar och skuldsättning upptäcks oftast när det redan är för sent. / The study is about young adults in deep debt. With young adults the study refers to individuals between 20-30 years. The aim has been to investigate officials experiences of young adults in debt’s attitude towards their finances and how the officials work to help them. The study is based on empirical data from six semi-structured interviews that have been analyzed and interpreted using thematic analysis. The theoretical approaches are Bourdieu's class theory and Julian Rotters theory of locus of control. The results show that young adults often lack ability and knowledge of the economy and thus end up in debt. The consequences that may occur when the person finds him/herself in debt is that they end up in the Enforcement Authority's records for the rest of their lives, and the risk that the task handler takes control of the young adults' finances. It also shows that the officials are working to motivate and prevent problems of debt. The officials work is also important for young adults heading back towards a debt-free life. The subject should be considered as consumption increases and debt mostly noticed when it is already too late.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan hon ses som en kontroll och vårdkatalysator i hennes strävan efter ett gott liv för sitt barn där hon reglerar in och utflödet av nödvändig information och interaktion mellan det informella och professionella stödsystemen samt familjesystemet. Slutsatsen är att mödrarna behöver en tydlig och förtroendeingivande aktör att lämna över rollen som kontrollerande katalysator till för att minska hennes sammanlagda påfrestningar. De professionella måste jobba holistiskt samt så bör det informella stödsystemet av det professionella stödsystemet stärkas genom information, coachning och utbildning.

The aim of this study is to enlighten how todays working environment affects young individuals descriptions of how to reach success in work life, now often titled as ”career”. Our purpose has been to analyse how the term career is constituted discursively among young people in jobs characterized by flexibility. The study is based on six qualitative interviews with young adults in the media industry, all between 20-30 years old. By utilising a Foucaultdian discourse analysis we want to expose how the competing and dominating discourses, that our interviewees’ statements are based on, can be associated with a wider social context.    The study reveals that our interviewees describe career in two separate ways, both positively and negatively. A more traditional definition of career, where the term is described as promotion, is explained to have a negative tone. This traditional definition has in the majority of our interviews been replaced with explanations of career as personal. We can also distinguish that even though not all of our informants describe career as desirable, everyone talks about success in work life as self-fulfilment. The demands from today’s individual work environment appears discursively regardless negatively or positively interpretation of the term career.   Our analysis demonstrates further that all interviewed talks about an increased illness and problems with the balance between work and personal life. It is described to be a problematisation caused by the pursuit of career success, in a work life characterized by flexibility and insecurity.   The results from our study can be derived to recent research regarding a change in work environment. A more flexible and insecure labour market is forcing the individual to take more responsibility and makes success to a personal project. It gives hope of self-fulfilment but also threats of physical and mental illness. / Syftet med vår uppsats har varit att belysa hur en omvandling av arbetslivet kommit att påverka unga individers beskrivning av framgång inom yrkeslivet, vad som numera ofta benämns "karriär". Vår avsikt har varit att analysera hur begreppet karriär konstrueras på diskursiv nivå bland unga vuxna inom yrken som karakteriseras av flexibla arbetsvillkor. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 20-30 år inom mediabranschen. Intervjuerna har analyserats utifrån ett Foucauldianskt diskursanalytiskt perspektiv, ett verktyg för att belysa vilka konkurrerande och dominerande diskurser som våra informanters utsagor bygger på, kopplade till en större social kontext.   Vår studie påvisar att informanterna beskriver karriär på skilda sätt, både ut positiv och negativ bemärkelse. En mer traditionell syn på karriär, d v s i betydelsen avancemang inom organisationen, beskrivs ”klinga negativt” och i majoriteten av våra intervjufall har denna syn på karriär bytts ut mot beskrivningar av karriären som personlig. Trots att inte alla intervjupersoner beskriver karriären som eftersträvansvärd, kan vi urskilja hur samtliga utsagor om framgång inom yrkeslivet innebär någon form av individuellt självförverkligande. Det individualiserade arbetslivets förväntningar framträder diskursivt oavsett negativ eller positiv tolkning av begreppet karriär. I vår analys framkommer även utsagor från samtliga sex intervjupersoner om ökad ohälsa och obalans mellan arbete och fritid. Det är en problematik som beskrivs uppstå i samband med strävan efter karriär eller framgång, inom det flexibla och osäkra yrkeslivets ramar.   Sammantaget kan våra resultat, utifrån våra teoretiska utgångspunkter, härledas till tidigare forskning som påvisar en omvandling av arbetslivet. Ökad osäkerhet och flexibilitet på arbetsmarknaden lägger ett större ansvar på den enskilda individen och gör framgång till ett personligt projekt med såväl hopp om självförverkligande som hot om ohälsa.

Bakgrund: Antalet utförda hjärttransplantationer i Sverige ökar och uppgår nu till omkring femtio transplantationer per år. Främsta orsaken till en hjärttransplantation är grav hjärtsvikt. Att drabbas av hjärtsvikt som ung är ovanligt och mycket påfrestande. Om hjärttransplantation blir aktuellt sätts patienten upp på väntelista där medianväntetiden är tre månader. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll i patientens upplevelse under denna tid. Syfte: Studiens syfte är att analysera och beskriva unga kvinnors upplevelser inför en hjärttransplantation. Metod: Kvalitativ innehållsanalys används som analysmetod. Data består av fem bloggar publicerade på internet. Resultat: Unga kvinnor som väntar på en hjärttransplantation upplever fysiska begränsningar i vardagen. Närstående, sjukvårdspersonal och omgivningen är viktiga för att ge stöd och fungera som drivkraft i situationen. Den ovissa väntan präglas av oro och rädsla för den egna döden. Väntan innebär att unga kvinnor får en ny syn på livet. Slutsats: Unga kvinnors livsvärld förändras drastiskt i väntan på hjärttransplantation och det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar denna förändring och utformar omvårdnaden därefter. / Background: The number of performed heart transplants in Sweden is increasing and is now about fifty transplants per year. The primary reason for a heart transplant is severe heart failure. To suffer from heart failure as young is rare and trying. If heart transplantation becomes necessary the patient is placed on a waiting list where the median waiting time is three months. Previous research shows that nurses have an important role in the patient's experience during this time. Aim: The study aims to analyze and describe the experiences of young women facing a heart transplant.  Method: Qualitative content analysis is used as analytical method. Data consists of five blogs published on the Internet. Results: Young women waiting for a heart transplant experience physical limitations in daily life. Relatives, professionals and the environment are important to provide support and act as motivation in the situation. The uncertain waiting is incused by anxiety and fear of their own death. The waiting means that young women will have a new outlook on life. Conclusion: The lifeworld of young women drastically changed awaiting heart transplantation and it´s important for the nurse to recognize this change and frame the care thereafter.

In this essay, I have interviewed six young women about their views on body image and how their views are affected by their surroundings, massmedia and social media. Also the relationship between body image and eating disorders is relevant in this context and has a part in the study. The purpose of this study is to build an understanding of how young women relate to the body ideal that exists around them. Theoretical auxiliary tools used are George Herbert Mead's theory of the generalized other, Erving Goffman's theory of dramaturgical perspective and impression management, and Du Bois's theory of double consciousness. I have also used two scientific articles to get a deeper understanding of the subject. I will discuss the theoretical concepts and previous research by pending between these and the empirical material. Using a qualitative approach, I have been able to show that all the respondents' views on the ideal body is affected by the massmedia, social media and the respondents’ surroundings. The respondents also re2port that they find it difficult to fit into society if they do not live up to the current body ideals. This puts a lot of pressure on the respondents and several of them report recurring eating disorder behaviour. There are also positive aspects of the current body ideals, for example when they affect the respondents to eat healthier food, exercise and live healthier lives in general. The ethnicity of the respondents affects their body ideals and it is common that the respondents seek certain traits in the opposite ethnicity, for example women with foreign origin seeking blond hair and blue eyes. The most prominent finding in my study is the enormous pressure that my respondents experience, when trying to live up to the body ideals, and how this pressure is enhanced by massmedia, social media and the respondents’ surroundings. / I denna uppsats har jag intervjuat sex unga kvinnor om deras syn på kroppsideal och hur dessa kvinnor påverkas av deras omgivning, massmedia och sociala medier. Även relationen mellan kroppsideal och ätstörningar är relevant i sammanhanget och ingår i studien. Syftet med undersökningen är att utifrån mina respondenters svar skapa en förståelse för hur unga kvinnor förhåller sig till det kroppsideal som finns i deras vardag. Teoretiska hjälpverktyg som använts är George Herbert Meads (2007) teori om den generaliserade andre, Erving Goffmans teori om dramaturgisk perspektiv- och intryckstyrning samt Du Bois teori om det dubbla medvetandet. Jag har också använt två vetenskapliga artiklar, Elefant i nylonstrumpor – om kvinnlighet, kropp och hunger (Johansson, 1999) samt Vacker och lycklig? – om identitet, konsumtion och risk (Larsson, 2012) för att skapa en djupare förståelse kring kroppsideal. Jag kommer att redovisa de teoretiska begreppen och tidigare forskning och använda dessa som hjälpverktyg i min analys av det empiriska materialet. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod har jag kunnat påvisa att alla respondenters syn på kroppsideal påverkas av massmedia, sociala medier och respondenternas omgivning. Respondenterna upplever också att det är svårt att passa in i samhället om de inte lever upp till de rådande kroppsidealen. Den press som detta skapar gör att flera av respondenterna uppvisar tendenser till ätstörningar och liknande beteenden. Det finns även positiva aspekter med de rådande kroppsidealen, till exempel att vissa av respondenterna har blivit påverkade till att äta nyttigare, träna sina kroppar och leva hälsosammare liv. Respondenternas etnicitet påverkar i viss mån deras kroppsideal och det är vanligt att respondenterna eftersträvar vissa drag hos den motsatta etniciteten, till exempel att kvinnor med utländsk bakgrund eftersträvar blont hår och blåa ögon. Det mest framträdande i studien är den stora press, kopplad till att försöka leva upp till kroppsidealet, som respondenterna upplever och ofta mår dåligt av – och hur denna press förstärks av massmedia, sociala medier och respondenternas omgivning.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers’ as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions. In this study we analyze 20 presentence reports using critical discourse analysis; ten reports about girls and ten about boys, in half of the reports the youth is diagnosed with ADHD (5 boys and 5 girls). Our main results show that gender construction occurs in presentence reports, for example it is crucial that girls’ are calmed down by means of adult support, while boys’ need to be activated and controlled. We also ascertain that youths with an ADHD-diagnosis often are perceived as victims and therefore attributed less culpability for their crimes, regardless of gender.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt. Slutsatsen är att alla olika delar påverkar varandra och skapar en helhet samt att problemområdet är komplext, utanförskapet är genomgående. / The study’s purpose is to examine the relation between youth unemployment and crime, so called youth crime. The focus of the study lies on the relation between unemployment and crime according to professionals’ perspective and how this confirms with former research. The empirical has been collected through qualitative interviews and analysed with stigma as main theory. The result of the study indicates that unemployment has a big impact on crime. However, there are several other parts involved, such as residence, health, education and upbringing. The conclusion is that all parts affects one and another and creates the bigger picture plus that the problematic area is complex, alienation is pervasive.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala uiversitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ. , 2010. / Härtill 4 uppsatser.