SYFTE                 Studien syftar till att undersöka hur unga kvinnor (15-19 år) upplever och resonerar kring mediernas bilder och gestaltning av kvinnokroppar och kvinnors välbefinnande. Vår studie ämnar även undersöka olika jämförelser mellan en gymnasieklass och en högstadieklass som utgör en central del i vår analys.   METOD & MATERIAL     En kvalitativ studie om två fokusgrupper med hjälp av tematisk analys.                                                                            HUVUDRESULTAT           Resultatet av vår analys påvisar att unga kvinnor dagligen reflekterar över publiceringar i medierna. Det kan dock medföra olika konsekvenser för unga kvinnor beroende på vem man är, samt vad unga kvinnor själva väljer att ta del av.  På vilket sätt unga kvinnor reflekterar kring mediernas skildring av kroppsideal har således att göra med personlig mognad samt hur dess omgivning i form av vänner och familj betraktar sig själva och andra människor.

No description available.

Bakgrund: Att drabbas av cancer som ung vuxen innebär ett avbrott i livsprocessen och det kan upplevas som en katastrofal förändring. När en människa upplever att helheten hotas uppstår ett lidande, unga vuxna som drabbas av allvarlig sjukdom kan uppleva traumatisk kris. Det är viktigt att i ett tidigt stadium fånga upp och stötta unga vuxna med en cancerdiagnos eftersom lidandet kan lindras under sjukdomsprocessen. Individer som får social och professionellt stöd orkar engagera sig i återhämtningsprocessen och kan uppnå bättre livskvalité. Syfte: Studiens syfte var att belysa unga vuxnas behov av stöd under behandling av cancersjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera bloggarna. Datamaterialet bestod av fem svenska bloggar publicerade på ung cancers webbsida. Resultat: Unga vuxna med en cancersjukdom upplevde att socialt stöd var värdefullt under cancerbehandling. Individerna upplevde emotionellt, informativt, praktisk och bekräftande stöd från familj och närstående samt från individer i liknande situation. Det professionella stödet uppskattades när individerna betraktades som en helhet dock visades det vara negativt när det brast i kommunikationen mellan patient och vårdgivare. Slutsats: Unga vuxna som drabbades av en cancersjukdom hade behov av både socialt och professionellt stöd för att hantera sjukdomen. / Background: To develop cancer as an adolescent or young adult means a break in a critical stage of the life process, and can be a devastating experience for the patient. When an individual feels their current existence is threatened there is an immediate crisis, followed by traumatization and suffering. This seems to be especially true for young adults. It is important to catch and support the young adults at an early stage in their cancer diagnosis because this can lead to a relief throughout the disease process. Individuals who receive social and professional support are able to engage themselves in their recovery process, and can achieve a better quality of life. Objective: The aim of this study was to highlight young adults' needs for support during treatment of cancer. Method: The study has a qualitative approach and a qualitative content analysis was used to analyze the blogs. The data consisted of five Swedish blogs published on young cancers (Ung Cancer) website. Results: Young adults with cancer felt that social support was valuable during cancer treatment. The individuals experienced emotional, informative, practical and appraisal support from family and relatives, as well as from individuals in similar situations. The professional support was appreciated when the holistic perspective of the individuals were considered. However, the support was shown to be negative when communication failed between patient and caregiver. Conclusion: Young adults who suffered from cancer were in need of both social and professional support to handle the situation mentally.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer. Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer. Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande. Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin. Genom att hjälpa unga vuxna med cancer att uppfylla dessa behov kan hälso- och sjukvårdspersonal ge dem en möjlighet att uppnå självförverkligande för att unga vuxna med cancer ska kunna leva och inte bara överleva. Klinisk betydelse: Studien kan bidra till ökad förståelse för unga vuxna med cancers behov. Hälso- och sjukvårdspersonal kan, genom att hjälpa unga vuxna med cancer att uppfylla deras behov, ge unga vuxna med cancer möjlighet att uppnå självförverkligande. Studien kan även bidra till en ökad förståelse för upplevelsen av att bli sjuk. / Background: Each year young adults are diagnosed with cancer and need professional healthcare. They feel that they don’t get the care they need. All people have, according to Maslow’s theory of human motivation, need that are hierarchically arranged and need to be met in order for the human to reach self-actualization. Aim: The aim of this study was to identify and describe the perceived needs of young adults with cancer. Method: This study used a qualitative netnographic design with an inductive approach. Eight blogs written by young adults with cancer were analyzed. Result: The result presented nine needs, which were arranged into four themes. The themes were based on experiences found in the blogs, and were: Information, Meaningfulness, Emotional management and Treatment. Conclusion: This study identified eight needs located on the four lower levels of the hierarchy of needs. By helping young adults with cancer to meet their needs healthcare personal may give them an opportunity to achieve self-actualization, so that young adults with cancer may live, and not only survive. Clinical significance: This study may contribute to an increased understanding of the needs of young adults with cancer. Caring personnel may, by helping young adults with cancer to meet their needs, provide them an opportunity to achieve self-actualization. This study may also contribute to an increased understanding of the experience of becoming ill.

Unga vuxna är en grupp som i allt större utsträckning söker stöd för sina psykiska svårigheter. Att hitta samtalsformer som är verksamma är därför av stor vikt för målgruppen. På S:t Lukas Stockholmsmottagning har man valt att erbjuda unga i åldrarna 18-29 år ”Upp till fyra samtal” – en form av problemformulerande samtal eller counselling. Genom att sätta sig mer in i hur terapeutens arbete gestaltar sig i den här typen av kortare samtalskontakt, kan stödet till målgruppen förhoppningsvis utvecklas ytterligare. Frågeställningar: Hur arbetar terapeuterna på S:t Lukas Stockholmsmottagning i counselling med målgruppen unga vuxna? Hur upplever terapeuterna arbetet med metoden och målgruppen? Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av bandinspelade, kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys användes som bearbetningsmetod. Resultat: Studien visar att terapeuternas arbetssätt till viss del skiljer sig åt, främst när det gäller hur de hanterar ramen och inriktningen på interventioner. I upplevelsen är terapeuterna eniga i att motöverföringen är stark och ofta konfliktfylld, men de uppger inget behov av handledning. Skillnader från den ursprungliga metoden framkom även i den yttre ramen, främst i avsaknaden av handledning. Diskussion: Terapeuternas olika arbetssätt diskuterades samt avvikelser från metodens ursprungliga form. Orsaker till terapeuternas avsaknad av behov av handledning diskuterades utifrån arbetet med den komplexa målgruppen och organisatoriska aspekter. / Young adults seek help for their psychological problems to an increasing extent. Finding effective forms of therapy is of great importance for this group. At the S:t Lukas office in Stockholm, young adults aged 18-29 are offered “Up to four sessions” – a problem focused form of counselling. By learning more about how the therapist works with and experiences this counselling, the support for the target group might be further improved. Research questions: How do the therapists at S:t Lukas office in Stockholm work in counselling with young adults? What are their experiences from working with the method and the target group? Method: A qualitative, descriptive method was used, where data was collected through recorded semi-structured interviews. When processing the data a thematic analysis was applied. Results: The study shows that the therapists’ ways of working differ in how they handle the frame and what kind of interventions they use. The therapists all experience a strong countertransference, often conflictual, but they do not express any need for supervision. Deviations from the original method were also found in the outer frame, mainly in the lack of supervision. Discussion: The therapists’ different ways of working were discussed and also how the method seems to have changed from its original model. The reasons why the therapists do not express any need for supervision were discussed in relation to the complex target group and organizational factors.

Bakgrund: Barn och ungdomar med typ 1diabetes har en kronisk sjukdom. En överförflyttning från barn-och ungdomsvård till vuxenvård är därmed oundviklig. Övergången emellan vårdorganisationerna tar vid under en ömtålig period i livet när ytterligare förändringar sker för de unga personerna, exempelvis inträdandet in i vuxenlivet. Syfte: Syftet var att beskriva unga personers erfarenheter av överförflyttningen från barn- och ungdomsvård till vuxenvård. Metod: Uppsatsen baseras på en litteraturöversikt av tio artiklar. Kvantitativa samt kvalitativa artiklar inhämtades från databaserna Cinahl och Medline. Resultat: Via analysen av artiklarna uppkom tre teman. Det första temat ”Ett möte   med två världar” skildrar de unga personernas erfarenheter av barn- och ungdomsvårdens samt vuxenvårdens varierande miljöer och de olika vårdorganisationernas strukturer. Det andra temat ”Ett ökat egenansvar” beskriver hur vårdnadshavarnas avsaknad och nya rutiner inom vuxenvården påverkar de unga personerna. Det tredje temat ”Ett sökande efter information” visar på att informationsbrist inför och om överförflyttningen förekommer. Det leder till att de unga   personerna känner sig vilsna och svikna inom vårdorganisationen. Diskussion: För unga personer med typ 1 diabetes kan det vara mycket svårt att balansera vardagen med arbete/studier och ta ansvar för sin egenvård. Efter övergången till vuxenvården förväntas den unga personen ta fullt ansvar för sin sjukdom och är personen inte förberedd på förändringen kan resultatet leda till utebliven närvaro. Sjuksköterskan kan stödja den unga personen med aktuell kunskap om sjukdomen och informera tidigt om vad överförflyttningen innebär. Resultatdiskussionen har Afaf Meleis omvårdnadsteori om transition som grund. / Background: Children and adolescents with type 1 diabetes, have a chronic disease. A transfer from the child and youth to adult care is therefore inevitable. The transition between healthcare organizations take place during a delicate period of life when further changes occur to the young people, such as the transition into adulthood. Aim: The aim was to describe young people's experiences of transition from child and youth to adult care. Methods: The essay is based on a literature review of ten articles. Quantitative and qualitative articles were obtained from the databases Cinahl and Medline. Results: Via the analysis of the articles emerged three themes. The first theme "A meeting of two worlds" describes the young people’s experiences of the child and youth care and adult care different environments, and the various healthcare organizations' structures. The second theme "An increasing responsibility" describes how guardian’s absence and procedures in adult care affects young people’s transition. The third theme "A search for information" indicates that the lack of information for and about the transfer occurs. The result is that the young people feel lost and deceived within the healthcare organization. Discussions: For young people with type 1 diabetes it may be very difficult to balance everyday life with work / study and take responsibility for their own self-care. After the transition to adult care the young person is expected to take full responsibility for the disease, and if the person is not prepared for the change the result may lead to loss of presence. The nurse can support the young person with current knowledge of the disease and inform early about what the transfer means. The result discussion has Afaf Meleis nursing theory of transition as a basis.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice. Centrala begrepp för uppsatsen är individualisering och rationalisering. Majoriteten av de 6 stycken intervjuade respondenterna ser på barnafödande som något som de vill senarelägga till åtminstone efter avklarade högskolestudier. Detta eftersom att studenterna kopplade en svårighet med att förena rollen som student med rollen som mamma och även av egoistiska skäl. Tillförskaffande av kapital såsom en akademisk utbildning, karriär och bostad men även icke-materiella resurser såsom erkännande och självförverkligande var några av preferenserna hos studenterna. Skillnader i attityder upptäcktes även hos studenter med olika utbildningsinriktningar. Uppsatsen avslutas med en koppling till övergången mellan ungdomsstadium till vuxenstadium.

I den här avhandlingsstudien undersöks nöjdheten med tillvaron i vårt konsumtionssamhälle bland konsumenter i olika åldrar. De tre områden som för unga konsumenter (9–19 år) som grupp hade starkast samband med den övergripande nöjdheten: (1) att vara nöjd med sig själv, (2) sina kläder, samt (3) vikt och hälsa, studeras sedan närmare. Fokus ligger på nöjdhetens samspel med olika aspekter på konsumtion, där olika förhållningssätt kan tänkas vara kännetecknande för mer eller mindre nöjda konsumenter. De undersökta aspekterna är materiella värderingar, inställning till reklam, mottaglighet för social påverkan inför köp, kommunikation om konsumtion i familjen, konsumtion av onyttiga livsmedel, läsvanor och TV-vanor. Till underlag för undersökningen ligger en enkätstudie med totalt 816 respondenter, samt en intervjustudie med totalt 200 deltagare. Urvalet, som består av skolungdomar mellan 9 och 19 år samt en mindre grupp av deras föräldrar, bor alla i Degerfors kommun i östra Värmland. Huvudresultaten är att de flesta är ganska eller mycket nöjda med merparten av undersökta områden. Dock finns intressanta skillnader mellan olika åldersgrupper och kön. De kvantitativa resultaten kompletteras med en mängd intressanta och insiktsfulla utsagor från studiens deltagare när det gäller de flesta undersökta områden. Sammantaget kan resultaten tolkas enligt en modell som går ut på att vi blir nöjda med våra konsumtionsval så länge de bidrar till att uppfylla våra mål, vilket i de flesta fall sker genom att vi genom kunskapsutvecklande eller symbolisk konsumtion får större inflytande i relevanta referensgrupper.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänsten i sina yttranden beskriver flickor som misstänks för misshandel eftersom våld är starkt associerat med maskulinitet. Materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys och har tolkats hermeneutiskt. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är abduktiv vilket innebär att studien utgår från empiriska data men att teoretiska moment samtidigt har beaktats. Resultatet visar att socialtjänsten i flera avseenden beskriver och förklarar flickorna och deras beteenden utifrån föreställningen om normativ femininitet. I flera fall beskrivs flickornas aggressivitet som en bristande kontrollförmåga och det är vanligt förekommande med beskrivningar av utsatthet och psykisk ohälsa. Det framkommer även att när flickorna anpassar sig efter den normativa femininiteten beskrivs det som positivt medan avvikelser överlag beskrivs som problematiskt.

Bakgrund  Många studier visar att personer med psykiska besvär oftare drabbas av fysisk ohälsa och unga personer med psykossjukdom utgör en speciellt utsatt grupp. Syfte Syftet var att undersöka hur unga vuxna med psykossjukdomar upplever sin kroppsliga hälsa. Arbetet syftade även till att kartlägga patienternas uppfattning om hjälp- och stödbehov när det gäller upprätthållande/förbättring av hälsotillståndet. Metod En kvalitativ studie med intervjuer med tio patienter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen ledde fram till ett tema: Synen på den kroppsliga hälsan är en strävan efter att med stöd och hjälp leva ett liv som alla andra. Temat uppstod utifrån fyra kategorier. 1. Hur man lever livet – livsstilsaspekter som studiedeltagarna förknippade med kroppslig hälsa, dvs. motion, kost, rökning, rutiner i vardagen. 2. Att känna sig frisk – kroppslig hälsa som motsats till sjukdom. Kategorin inkluderar även balans och energi. 3. Hälsa som en process – beskrivning av hälsa i följande dimensioner: gemenskap och självständighet, vändpunkt och förändring samt sorg och hopp. 4. Stöd och hjälp från hälso- och sjukvården – studiedeltagarnas erfarenhet av tillit samt önskemål om större tillgänglighet, mer individanpassade insatser och utökat finansiellt stöd. Slutsats Unga vuxna med psykossjukdom uppfattade kroppslig hälsa som ett mångdimensionellt fenomen som gick långt utanför den biomedicinska traditionen där hälsa ses som frånvaro av sjukdom. Det är patientens egen förståelse av hens hälsa som borde styra psykiatrisjuksköterskans omvårdnadsarbete i stort och hälsofrämjande insatser i synnerhet.