Cancer är en allvarlig sjukdom som ofta förknippas med äldre. Trots det drabbas också barn. Att drabbas av en allvarlig sjukdom som barn leder till att livet plötsligt förändras. Forskningen inom cancervård har lett fram till att allt fler överlever cancer som barn. Detta ställer höga krav på vårdens organisation och kunskap kring de unga vuxna som lever med en cancerhistoria. Vi vill därför skriva en litteraturstudie med syftet: att beskriva unga vuxnas upplevelse av livet efter att ha friskförklarats från cancer som barn. Resultatet av litteraturstudiens dataanalys ledde till att tre huvudteman identifierades: att återgå till vardagen, oro inför framtiden och Vårdandets betydelse för lidande. Under de tre huvudtemana struktureras resultatet upp i totalt 10 subteman. Resultatet  visar  att  livet  fortsätter  att  påverkas  av  sjukdomen  även  efter friskförklaringen. Sjukdomen och behandlingen har lämnat både psykiska och fysiska spår samt en oro för framtiden. Relationen till familjen har stärkts, men relationen till vännerna har till viss del påverkats negativ då de känner sig annorlunda. De unga canceröverlevarna känner sig övergivna av vården då det stöd de fick under sjukdomstiden plötsligt är borta. Utifrån resultatet kan en förståelse skapas för att sjukdomen och dess konsekvenser kan orsaka ett livslidande. Vården behöver utöka kunskapen och eftervården för att möta den växande gruppen av unga canceröverlevares behov. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patienternas behov av stöd och vård såväl inför, som efter friskförklaring.

Det finns flera olika typer av en bröstcancergen, två av dessa cancergener är BRCA 1 och 2. Dessa cancergener är ärftliga och risken för att utveckla bröst eller livmodercancer blir upp till 80 % när man är bärare redan vid 30 års ålder. Syftet är att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med genmutation BRCA 1 och/eller BRCA 2. Studien är en litteraturstudie. Dataanalysen mynnade ut i fyra teman känsla av hotad existens, behov av stöd för att hantera information, avsaknad av samhörighet och etiskt dilemma. Resultatet lyfter fram de upplevelser och fruktan som är central för unga kvinnor när de får besked om att vara bärare av BRCA 1 eller 2 och de beslut de måste ta som kan påverka livet och framtiden. Studiens resultat är användbart för vårdpersonal och närstående som möter dessa unga kvinnor och kan ge en större förståelse för känslor och upplevelser som uppstår som bärare på en cancergen.

Today everyone needs to be able to read and write, but about 15-20% of the world's population has problems with this. Reading disabilities such as dyslexia are characterized by difficulty in decoding text, which can reduce motivation and may lead to avoidance strategies. The aim of this study is to increase knowledge and awareness of how children’s librarians in public libraries support children with reading and writing difficulties/dyslexia. Seven librarians were interviewed. The interviews were analyzed with the help of Chamber’s model of the reading circle and Schmidt’s categorization of the librarian’s roles. The result of the study showed that librarians seek to learn more themselves, for instance by attending different workshops. They also try to collaborate with teachers and parents and to develop reading promotion methods as well as the library room itself. Challenges faced by the librarians include finding ways to reach children who avoid the library, identifying children who need support and better marketing of the library’s services to families who use these services only via internet. The findings suggest that library schools can do more to increase student awareness of reading disabilities and how to work with reading promotion for this group.

Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.

Studien hade sin grund i att medier spelar en viktig roll i identitetsskapandet. Därifrån fanns ett intresse av att undersöka vilka bilder av och kriterier för femininitet som de tre tidningarna Frida, Veckorevyn och Femina skapar i sina artiklar online. Undersökningens material bestod av artiklar och rubriker som platsade under kategoriseringarna livsstil, relationer och kändisar och analyserades genom ett urval av frågor från Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultaten inkluderar bland annat att tidningarna tar en vägledande position då de till stor del använder sig av konstateranden och bygger upp sina artiklar enligt strukturen problem–lösning. Vilka ämnen som vägleds inom varierar dock mellan tidningarna, och därmed även mellan de ålderskategoriseringar som målgrupperna tillhör.

Denna uppsats handlar om barn och ungas deltagande i den kommunala fysiska planeringen.  Problematiken i den fysiska planeringens dialog- och samrådsprocesser grundar sig i att det deltagande som möjliggörs i det traditionella samrådsmötet inte är tillgängligt för alla. De som deltar, och därmed får möjlighet till insyn och påverkan i planeringsprocessen, utgörs av de som har möjlighet att delta. Detta kan argumenteras leda till en skev situation i både fråga om representation och åsikter, eftersom dessa kommer från liknande grupper. En fråga som uppkommer är hur planerare genom medborgardialog ska kunna främja ett tillgängligt deltagande för alla medborgare. Med anledning av proposition 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter har det varit intressant att undersöka hur ett deltagande kan möjliggöras för samhällsgruppen barn och unga i den fysiska planeringens dialogskeden. I undersökningen har tre olika teoretiska perspektiv använts för att skapa en uppfattning kring barn och ungas roll och möjlighet till inflytande i dessa dialogskeden, ett kunskapsteoretiskt, ett demokratiteoretiskt och ett planeringsteoretiskt perspektiv. Av den genomförda undersökningen framgår det att tillgängliggörande i hög grad har handlat om att arbeta bort onödiga krav som ställs på de som vill delta. I uppsatsens slutsats redovisas tre centrala delar vid ett tillgängliggörande. Först och främst att dialogen förs på medborgarens arena, för det andra att medborgaren tilldelas de befogenheter som krävs för att denne ska kunna uttrycka sig, och för det tredje att planerare och politiker är noga med att återkoppla till medborgaren hur dennes kunskap har hanterats i det fortsatta arbetet för att på så vis skapa ett förtroende.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling och vilket behov av stöd som behövts under behandlingen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 11 orginalartiklar med kvalitativa studier från databaserna Pubmed och Cinahl har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysiska förändringar, påverkan på den psykiska hälsan, påverkan på det sociala livet samt behovet av stöd från vårdpersonal och närstående. Kroppsliga förändringar var någonting som skapade osäkerhet och brist på kontroll över sin egen kropp. Det skapade ilska och frustration. Resultatet från studierna visade också att ett socialt nätverk, emotionellt stöd och kompetent personal var livsviktigt för patienterna. Slutsats: Ungdomar och unga vuxnas liv påverkas mycket av att genomgå en cancerbehandling. Deras fysiska- och psykiska hälsa påverkas av hur de blir bemötta av vårdpersonalen. Därav skulle det vara av fördel om vårdpersonal har kunskap om patienternas upplevelser av att genomgå en cancerbehandling för att kunna ge rätt stöd och information. En bra kommunikation och en tillitsfull relation mellan sjukvårdspersonal och patient är nödvändigt för en god vård. Nyckelord: Cancer, ungdomar, unga vuxna, upplevelser / Aim: The aim of this literature study was to describe adolescents and young adults experiences of going through cancer treatment and what kind of support they would have needed during treatment. Method: A literature study has been done where eleven original articles with qualitative studies from the databases Pubmed and Cinahl were used. Results: The result were divided into four main themes; experiences of physical changes, the effects on psychological health, the effects on social life and the need for support from healthcare providers and close relations. Bodily changes were something that created insecurities and lack of control over the own body. That created anger and frustration. The result from the studies also showed that social networks, emotional support and competent healthcare providers is essential for the patients. Conclusion: Adolescents and young adults lives are very affected when going through cancer treatment. Their physical and psychological health are affected by how they get received by healthcare providers. There for, it would be of advantage if healthcare providers have knowledge about the patients experiences going through cancer treatment. To be able to give the right support and information.  A confidential communication and a trustworthy relation between healthcare provider and patient is crucial for a good care. Key words: Cancer, adolescents, young adults, experiences.

I dagens samhälle verkar utbildning och arbete vara en allt större del av vårt liv. Tidigare studier visar tydliga tendenser mot att allt fler unga väljer att studera vidare efter gymnasiet, känner sig stressade inför sin livssituation och väljer att flytta från sin hemort för utbildning och arbete på andra orter. Detta är ett fenomen som drabbar hela Sverige och däribland Dalarna, där speciellt unga kvinnor verkar välja att flytta från Dalarna för att söka utbildning och karriär på andra platser. Detta har lett till att Dalarna bland annat lider av ett kvinnounderskott. Jag fick därför upp intresset för att undersöka vad som påverkar deras beslut om utbildning, framtidsplaner och eventuell flytt från Dalarna och om respondenterna upplever att deras beslut är påverkade av omvärlden. Jag genomförde fem kvalitativa intervjuer med kvinnor mellan 19 – 21 år med hemort i Dalarna där vi diskuterade kring temana bostad, arbete och studier samt framtid. Min resultatdel mynnade ut i tre olika teman som gavs rubrikerna Ett individualiserat samhälle, En globaliserad värld och Att stanna kvar. I dessa tre teman har jag redovisat resultatet från intervjuerna och kopplat samman dessa med teorier kring genuskontrakt, socialisation, könsroller, individualisering samt globalisering. Genom min studie fann jag att globaliseringen kan ha en betydande roll i hur respondenterna påverkas att flytta från sin hemort till andra länder eller städer. Globaliseringen har medfört att alla möjligheter idag är närmare och tydligare och att det inte är ett lika stort steg att flytta iväg längre, då världen blivit mindre. Vidare såg jag att socialiseringen och individualiseringsprocessen påverkar respondenterna att flytta från sina hemorter för att söka bättre utbildning och bättre arbeten för självuppfyllande anledningar, men även att det finns könsnormer kring unga kvinnor och att de bör flytta till andra städer eller länder. Jag resonerade även kring den starka koppling mina respondenter verkar ha till Dalarna och att det viktigaste i deras val att stanna eller återvända verkar vara familj, vänner och tryggheten de upplever att Dalarna ger dem. / Today education and work seems to be a bigger part of our society. Earlier studies show that it´s becoming more and more common for adolescents to conduct to further studies at universities. Adolescents also seems to be more stressed about their life situation and it´s becoming more common for young people to move from their hometown to study or work. This phenomenon is affecting Sweden, including county of Dalarna. Especially young women in Dalarna tends to move to other parts of Sweden in order to study or make a career. Because of this Dalarna is currently suffering a deficit of women in the county. Due to this I got interested to further investigate this phenomenon through interviews with five young women in age 19 – 21 years old who were born and raised in Dalarna. To analyse my material, I used theories about socialization, individualization, globalization and gender. As a result of my study I found that globalization had a major part in how the women were affected to move from their hometown to other parts of Sweden or to other countries. Due to the globalization of the world the young women caught attention to opportunities far away from home, and it isn´t a very big step to move to other places. Also, the socialization and individualization affects young women to move for education or work to fulfil themselves, but also that we have standards about what a girl in their age should do with their lives. But despite this all my respondents seems to have a strong connection to Dalarna and that they could consider returning to Dalarna because they have their family and friends there, and they also seem to feel safe in Dalarna.

This narrative literature review aims to present a general picture of the increasing mental ill- health related to stress among young women, connected to the development of society. The analysis is performed by examining scientific articles using gender theory and sociology as a theoretical background. The complex of problems surrounding mental ill-health, as well as possible causes for it, are discussed from perspectives on the individual, the group and society. This essay also considers possible remedies for the school environment, where the problems presented are fairly common, as well as actions on a structural level which may lead to a more gender equal society, and in the end result in higher mental well-being. / Under senare tid har den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen, framför allt unga kvinnor, diskuterats flitigt. Denna narrativa litteraturstudie syftar till att presentera en övergripande bild av den ökande stressrelaterade psykiska ohälsan bland unga tjejer, kopplat till samhällets utveckling och omgivningen. Detta görs genom att analysera vetenskapliga artiklar utifrån genusteori och sociologi. Dessutom diskuteras problematiken, samt möjliga orsakssamband som kan bidra till ökad psykisk ohälsa, utifrån individ-, grupp- och strukturperspektiv. Genom att förstå hur olika faktorer samverkar på dessa olika nivåer, samt förstå den ökade psykiska ohälsan bland tjejer utifrån ett genusperspektiv där kvinnan ofta simultant måste upprätthålla en feminin identitet och anpassa sig efter ett mansdominerat samhälle, ges en viss klarhet i problematikens komplexitet. Uppsatsen presenterar även tänkbara implikationer för åtgärder inom skolan, som är en arena där den presenterade problematiken är vanligt förekommande, samt strukturella åtgärder som kan leda till ett mer jämställt samhälle, och i längden högre mentalt välbefinnande.