Tidigare forskning kring sexuellt riskbeteende i Sverige har hitintills främst fokuserat på attityder till kondom och kondomanvändning. I dagsläget saknas forskning kring sambandet mellan sexuellt riskbeteende och personlighet i Sverige. I denna studie genomfördes en enkätundersökning bland 59 unga vuxna för att undersöka samband mellan sexuellt riskbeteende och personlighet. Några signifikanta samband hittades; bland annat mellan social förmåga och impulsiva sexuella beteenden. När enbart sexuellt riskbeteende studerades så fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen. Det hittades även att självförtroende är en viktig komponent för generellt sexuellt riskbeteende bland män och kvinnor. / Earlier research on sexual risk-taking in Sweden has primarily concerned attitudes towards condom and condom use. In the current situation, research on the relationship between sexual risk-taking and personality in Sweden is still missing. A survey was conducted among 59 young adults to investigate relationship between sexual risk-taking and personality. Some significant relationships were found; for instance between social ability and impulsive sexual behaviors. When only sexual risk-taking was considered, there were significant mean differences between the genders. Also, self-confidence was found to be an important component for general sexual risk-taking among men and women.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

Problem: En problematik i sjukvården är att psykosociala problem sällan eller aldrig fångas upp av vårdpersonalen, att vara ung är en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det är därför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala påverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvårdnad. Metod: En litteraturstudie, där 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte användes. Resultat och konklusion: Bröstcancern påverkade kvinnans relationer med de anhöriga både positivt och negativt. De kroppsliga förändringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  på anpassad information och anpassat stöd, de upplevde även att de förlorade sin identitet. Rädslan för att dö eller återinsjukna präglade kvinnornas liv. En ångest att överge sin familj vid en eventuell bortgång var vanligt förekommande hos kvinnorna.Implikation: Det finns behov av att förbättra information och psykosocialt stöd speciellt anpassat för unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Även behov av vidare forskning om hur psykosociala problem identifieras hos unga kvinnor med bröstcancer. / Problem: In health care the psychosocial problem rarely or never is noticed by nursing staff, being young is a risk factor for suffering from psychosocial problems. It is therefore important for nurses to have knowledge about the psychosocial impact that young women with breast cancer experience. The purpose: was to illustrate young women´s experiences of their breast cancer from a psychosocial perspective, related to nursing. Method: It was a literature study, where 14 qualitative and quantitative articles that responded to the study´s purpose were used. Results and conclusion: Breast cancer influenced women´s relationships with the families both positively and negatively. The physical changes that occurred as a result of breast cancer created concerns about reproduction, sexuality and femininity. They felt that there was a lack of personalized information and tomized support for the young women. The women felt that they had lost their identity. The fear of dying or recurrence imprinted the women´s life. Anxieties to abandon the family in the event of a possible death were commonly occurring in the women. Implication: There is a need to improve information and psychosocial support ecially modified for young women with breast cancer. Also there is a need for further research on how psychosocial problems are identified in young women with breast cancer.

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens om eget boende och vuxen liv utifrån ett sociokulturellt perspektiv och begreppen delaktighet, social praktik och handlingserbjudande. De unga vuxna som ingår i studien lever i eget boende genom socialbiståndet Ungbo i Halmstad.   Studien är kvalitativ och datainsamlingen skedde löpande under fyra månader genom chatt, intervjuer och observationer. Resultatet visar att de unga vuxna utvecklar kunskap och kompetens på egen hand och genom egna erfarenheter utan någon större tillgång till sociala praktiker med socialrådgivare eller andra. Centralt är de unga vuxnas stora brist på lärsituationer och artefakter inom det efterfrågade kunskaps- och kompetensområdet vilket försvårar etableringsprocessen in i vuxenlivet.  Förslag till framtida forskning är implementering av pedagogik i teori och praktik inom socialbiståndsinsatser. / The aim of this study was to increase the knowledge of how young adults develop skills and knowledge about housing and adult life with a socialculture perspective in terms of involvement, social practice and activity offers. The young adults in this study lived in their own homes thru social care named Ungbo in Halmstad. The study is qualitative and data collecting were done by chat, interviews and observations. The result shows that the young adults develop knowledge and skills mostly on their own and through own experience without any asset to social practices with the social workers or other people. Central is the Young adult lack of learning situations and artefacts with in the acquired skill- and competence which makes the stabling process in to adult life much harder. More studies in the future should be bases in pedagogy theory and practice in social care efforts.

Ett cancerbesked hos kvinnor i ung ålder kan medföra upplevelser som aldrig tidigare förekommit i livet, en oviss framtid med mycket tankar och funderingar. Bristande kunskaper om cancersjukas upplevelser finns hos sjuksköterskor enligt tidigare forskning, och det leder till att patienterna inte får adekvat vård. Syftet med examensarbetet var att beskriva unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Tre biografier innehållande fem berättelser analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Martinsens teori användes som teoretisk referensram, där hon belyser vikten av gemenskap mellan människor samt tryggheten i miljön. Analysen resulterade i fyra kategorier; upplevelsen av att få ett cancerbesked, viljan att leva, upplevelsen av trygghet i gemenskap och miljö, samt vetskapen om att livet kommer att ta slut. Framträdande upplevelser var hoppfullhet, viljan att bli frisk och livskraft. Trygghet var något betydelsefullt och kunde upplevas i samband i gemenskap och speciella miljöer. Resultatet uttryckte även upplevelser i form av förtvivlan, hopplöshet och sorg. Det är betydelsefullt för sjuksköterskor att få fördjupad kunskap om unga kvinnors upplevelser av att leva med cancer. Detta för att medvetet kunna skapa en individuell anpassad vård för cancersjuka patienter. / A cancer diagnosis for young women can lead to experiences that earlier never occurred in life, an uncertain future with a lot of thoughts and reflections. Nurses lack of knowledge in cancer patients' experiences are known according to previous research, and this leads to that patients don’t recive adequate care. Purpose of this study was to describe young women's experiences of living with cancer. Three biographies consisting of five stories were analyzed from a qualitative manifest content analysis. Martinsen´s theory was used as theoretical framework, where she illuminates the importance of communion between people and the safety of the environment. Analysis resulted in four categories: the experience of getting a cancer diagnosis, the will to live, the experience of safety in the community and environment, and the knowledge that life will come to an end. Prominent experiences were hopefulness, desire to be healthy and vitality. Safety was something significant and could be experienced in context of community and special environments. The result also expressed experiences in form of despair, hopelessness and sadness. It is important for nurses to gain deeper knowledge about young women's experiences of living with cancer. This is to deliberately create an individualized care for cancer patients.

Syftet med studien är att undersöka om HVB-hem för ensamkommande unga flyktingar använder evidensbaserade behandlingsmetoder och om personalen tar hänsyn till förutsättningarna för behandling, trygghet och relation. Ensamma unga flyktingar som har flytt från krigsdrabbade länder kan ha svåra trauman bakom sig och kan vara i behov av behandling. Frågeställningarna lyder: Hur viktigt anser personalen på HVB-hem det vara med trygghet och relation som förutsättning för behandling? Vilka evidensbaserade metoder används i verksamheterna? Vilka inslag från evidensbaserade metoder används? Undersökningen genomfördes med en kvantitativ metod, med enkät som datainsamlingsinstrument. Urvalet bestod av 26 HVB-hem för ensamkommande barn. Svarsfrekvensen blev 73 %. Resultatet visar att evidensbaserade metoder, exempelvis KBT, används i liten utsträckning.  Inslag av evidensbaserade metoder, exempelvis gruppdiskussioner, är vanligare. Resultatet visar också att trygghet och relation är mycket viktigt i verksamheterna. Dessa begrepp får betydelse då de, tillsammans med möte och empati, är grunden i behandlingspedagogiskt arbete.

Det finns mycket forskning kring kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig. Efter studiens gång har vi insett att det finns flera olika sätt som idrottskonsulenterna kommunicera kunskapen om ledarskap på, dock är det viktigaste att utan kommunikationen kan adepterna och mentorerna inte få den kunskap som dem behöver om ledarskap. Kommunikation, kunskap och ledarskap är kärnan i projektet Unga ledare.

We have studied the process of recruiting young people to the white power movement. With the help of theoretical concepts as Outsiders and Stigma, we have elaborated the purpose of the study. The focus of the study lays in finding out which elements contributes to adolescence seeking membership in white power, and furthermore what white power organizations offers young people, to attract them to recruitment. We also want to find out if it possibly lays a desire for communion, behind adolescences decision to join these movements, and also how the communion manitains within the group? To expand our knowledge in the field of White Power, we have taken note of a body of literature that deals with the current topic, and previous research that treats questions about subculture, community and recruitment. The methodology underlying this approach is qualitative in nature, with interviews and informant-research of four former supporters of white power. Our empirical data shows that young people enter this movement, when feeling alienated, neglected and abused by social institutions. For young people who seeks belonging in life, the belonging is easier to find in an environment of a divergent nature. Especially if the adolescence lacks of safeness and belonging. Furthermore, most of these youths have a deviant behavior, where they replace their primary emotions with secondary in the form of threats and violence to achieve power and control over as many as possible. However what really comes to show, is that those whom recruited, find themselves in an alienation with deviant tendencies. / Vi har studerat unga som rekryterats till vit maktrörelsen. Med hjälp av teoretiska begrepp som Outsider samt Stigma har vi utarbetat studiens syfte. Vi ville huvudsakligen ta reda på vilka faktorer som bidrar till att unga söker sig till vit makt, samt vad vit makt organisationer erbjuder som lockar ungdomar till rekrytering. Vi har även haft för avsikt att söka svar på om det föreligger en önskan om gemenskap bakom ungdomars beslut att gå med i dessa rörelser, och hur gemenskapen väl upprätthålls inom gruppen. För att utöka vår kunskap inom området vit makt, har vi tagit del av en mängd litteratur som behandlar området, samt tidigare forskning som behandlar fenomen som subkultur, gemenskap och rekrytering. Metoden som ligger till grund för denna ansats är av kvalitativ karaktär med samtalsintervjuer och informantundersökning av fyra personer som varit anhängare av vit makt. Vår empiri och datamaterial har resulterat i att unga söker sig till denna rörelse i skeden av livet då de unga befinner sig i ett utanförskap och upplever sig åsidosatta samt kränkta av samhälleliga institutioner. Unga som befinner sig i ett sökande stadium i livet, dras lättare in i en miljö med avvikande karaktär om denne saknar trygghet samt tillhörighet. Vidare har de flesta individer ett avvikande beteende och ersätter sina primära känslor med sekundära i form av hot och våld i syftet att uppnå makt och kontroll över så många som möjligt. Det som verkligen föreligger är att de som söker sig eller blir rekryterade till vit makt befinner sig i ett utanförskap med avvikande tendenser.

Titel: Socialbidragstagare och konsument Fyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtion Författare: Andréa Freidenvall och Anna Osbäck Utbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitet Handledare: Mikael Sandgren Växjö universitet Examinator: Norma Montesino Universitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitet Nyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusion Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser. En begränsning som riskerar att verka socialt exkluderande. Studien har en hermeneutisk ansats och vi valde en kvalitativ metod som utfördes i form av informella intervjuer med fyra respondenter. Resultatet visar att socialbidragstagandet är förknippat med känslor av skam och oro för vad andra ska tycka och att det inom gruppen socialbidragstagare finns tankar om vi och dem. Stil är på olika sätt ett medel för våra respondenter att uttrycka sin sociala identitet och konsumtion avsedd att skapa önskad stil ses av respondenterna som något självklart. Ingen av respondenterna ser sig som socialbidragstagare i framtiden utan beskriver framtiden i form av möjligheter att välja fritt i sin konsumtion. Vi valde att analysera vårt resultat med Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället och dess två sociala typer turist och vagabond. Dessa har vi sedan kopplat till begreppen social identitet och social exklusion.

The aim of this study is to understand which roles institutional personnel in HVB-homes (homes for care or living), that include animals ascribe the animals for the young clients in treatment. Using the terms role, role-taking, primary socialisation and secondary socialisation within the perspective of symbolic interactionism, we intend to analyse the expericences from the institutional personnel of what roles the animals are ascribed in treatment of young clients. We also wanted to find out if the institutional personnel have certain expectations on the animals as tools in the treatment and whether the institutional personnel believes that the animals have important roles in the treatment of the young clients. To find the answers of our aim and approach to our problems, we have used a qualitative study where we have interviewed six institutional personnel distributed in three different HVB-homes that uses animals in treatment of young clients. Our empirical material shows that the institutional personnel ascribe the animals a variety of roles, which among others are: friendly and familiar, meaningful, safe, comforting and soothing. Other roles that the institutional personnel ascribe the animals for the young clients are: teaching in order to develop empathy and responsibility; helping in therapy situation and having an activating role. Furthermore, the institutional personnel ascribe the animals crucial, meaningful and important roles to the young client´s positive development. The respondents also ascribe the animals a defenceless and inferior role. All respondents in the study argue unanimously that the animals are of significant importance for the treatment of the young clients. Hence, the animal can act as a link between the young client and the institutional personnel. Also, the institutional personnel believes that animals are meaningful to the young clients in many different contexts. When the animal is present the institutional personnel perceive that the young client is able to bring forth hidden emotions as well as activate the young client and help the young client to trust other individuals.