Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur diskrimineringen på arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta ståndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svårt att inkluderas på svensk arbetsmarknaden på grund av diskriminering, på grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gått genom det svenska skolsystemet står det kvar ett hinder för dem att inkluderas på arbetsmarknaden på grund av fördomar. Det är deras berättelser om den ”osynliga muren” som skiljer dem från arbetsmarknaden som är uppsatsens empiri. Arbetsgivare kan hävda att arbetet är för okvalificerat för akademiker eller att de arbetssökande saknar arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingens insatser verkar  inte heller slå hål på muren. Det egna sociala nätverket innefattar inte kontakter som leder till arbete och en anställning. Utestängda från gemenskapen på arbetsmarknaden kan de unga vuxna invandrarakademiker berätta om hur de söker sig till andra invandrare i samma situation. De trivs med att dela sina upplevelser och känslor med dem. / The investigation is about young academician immigrants, who have studied engineering, economy, policy of economy, broadcast communication and business and IT management. The aim from this investigation is to look at the reasons that lead to the discrimination at the labor market, and investigate how the young academician immigrants deal with this discrimination. The main theories in this investigation are: the ethnicity, the signal and filter, Exclusion/inclusion and Habitus. The result I have reached when investigating the experience of the unemployment young graduated immigrants and the difficulties they face when getting involved or engaged in the Swedish labor market, because of discrimination and their ethnic background. Despite the fact that they don’t come from Swedish origin, but they did study at Swedish national programs still, they are excluded from the labor market, because of prejudice. The young graduated immigrants feel that there a huge gap between them and the Swedish labor market. When searching for jobs some of the employers reject giving chances to those unemployed immigrants. So the only way for them was to build a social relationship with other immigrants who might help in a way and this might also lead to difficulties at the labor market.

No description available.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs. For the definition of alliance I have used Bordin´s definition, it includes mutual agreement about the task and goal. It also includes bonding between the two parts. This study also uses Hill´s definitions sham alliance, mutual adaption and alliance breakdown. This study´s result shows that in order to achieve a strong alliance it is important for the social worker to handle the conditions in a non-judgmental way and be clear about the rules and regulations. It is also important to get the juveniles parents involved in the treatment.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod. Det finns framförallt tre principer som enligt ett flertal metaanalyser kännetecknar de mest effektiva behandlingarna, nämligen riskprincipen, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Utifrån dessa forskningsresultat har vi utformat frågor som kan svara på hur HVB-hemmens behandlingsmodeller förhåller sig till de riktlinjer som forskarna konstaterat. Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med föreståndare för de olika HVB-hemmen. I analysen finner vi att behandlingshemmen använder KBT-baserade metoder på olika sätt och enligt vår tolkning anpassar inget av de fyra HVB-hemmen behandlingen efter riktlinjerna för effektiv behandling i någon högre utsträckning. Enligt den forskning som vi tagit del av så är personalens utbildning helt avgörande för hur effektiv behandlingen blir. Utbildningsnivån på de behandlingshem som omfattas av studien uppfyller inte den nivå som enligt ett flertal forskare är erforderlig för att kunna bedriva ändamålsenlig behandling. I diskussionen frågar vi oss bland annat hur viktig metoden egentligen är för behandlingens resultat.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra stressupplevelsen hos unga kvinnor som har bott i växelvis boende med unga kvinnor som har bott i kärnfamilj. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes där sammanlagt tio kvinnor medverkade i åldern 16-20 år. Med hjälp av en intervjuguide, som innehöll frågeställningar vilka behandlade begreppet stress, upplevelsen av kvinnornas vardag och boendeform samt kvinnornas kontakt med föräldrar, syskon, släkt och vänner, besvarades frågeställningarna. Utgångspunkten för analysen har förutom tidigare forskning varit Aaron Antonovskys teori KASAM vilket ansågs relevant då känslan av sammanhang grundläggs i barndomen och fokuserar på god hälsa. Resultatet visade bland annat att de unga kvinnorna vilka hade bott i kärnfamilj endast gav uttryck för en skolrelaterad stress medan kvinnorna med erfarenhet från ett växelvis boende uppgav att deras stress var kopplad till både boendeform, fritid och föräldrarelationen. Studiens slutsats var att dessa kvinnor upplevde fler stressfaktorer i sin omgivning, där framförallt föräldrarnas konfliktnivå och lojalitetskonflikten var avgörande. Därutöver framkom att syskonstödet kunde vara mer betydelsefullt än föräldrastödet för kvinnorna med erfarenhet av ett växelvis boende. / The main objective in this study was to examine if womens’ experience of stress differs depending on their form of living, core family as compared to living alternatingly with mother and father. The method chosen was focus group interviews with two groups with ten young women in the age of 16 to 20 years. The interviews were designed to elicit a discussion on the topics given in the interview schedule. This schedule contined questions about the concept of stress, how the participants experienced their form living and contact with parents, siblings, relatives and friends. The starting point of the analysis has, among other research, been Antonovskys theory of KASAM. The theory was considered to be relevant because the basic idea in the theory is that the founding of “a sense of coherence” develops during childhood and focuses on good health during this period. The results showed, among other things, that the informants in core families only expressed school related stress while the informants in the group alternating between the parents stated that their stress was more connected to their living arrangement, spare time and the relationship with their parents. Moreover, this group also expressed the conflicts between their parents and the sense of loyalty towards the parents as stressfull. In addition to that the study showed that support from siblings could be of more crucial importance compared to parental support for the young women in the “alternating living” group. To sum up, the conclusion of this study is that the women in the “alternating living” group experienced more stress factors in their surroundings.

How does the idea of entrepreneurship for young people relate to media discourses? We have analysed magazines on entrepreneurship from the perspective of Faircloghs critical discourse analysis method to see how the magazines, by there own position in the entrepreneurships discourse, relate the idea of young entrepreneurship. The society wants more people to start their own business, why? The issues of the shift from youth as social problems to youth as entrepreneurs is discussed in the thesis as well as the scope and content of this discourse as a possible new ideal for youth in Swedish society. / Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp av den kritiska diskusanalysen analyserat tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs.

Syftet med uppsatsen är att utifrån ett rättsäkerhetsperspektiv redogöra för hur den straffrättsliga påföljden om överlämnande till särskild vård för unga verkställs inom socialtjänsten. Avsikten är också att analysera huruvida påföljden verkställs på ett sätt som står i samklang med lagstiftarens intentioner, samt att diskutera hur den enskilde socialsekreteraren kan bidra med att kravet på rättsäkerheten efterlevs och förstärks. Uppsatsen har en rättsdogmatisk ansats parat med kvalitativa intervjuer. Huvudsakliga källor har utgjorts av förarbeten, praxis samt rättsvetenskaplig och kriminologisk litteratur. Resultatet visar att kravet på rättsäkerhet till stora delar är uppfyllt, då överlämnande till särskild vård för unga verkställs och utreds. Dock föreligger ett behov av att ytterligare definiera vad begreppet särskilt vårdbehov innebär, då detta är ett krav för att påföljden ska kunna aktualiseras. Definitionen för särskilt vårdbehov utgår i dagsläget från den övergripande definitionen i SoL, vilket kan medföra ökad risk för en oenhetlig lagtolkning. Då riktlinjer från Socialstyrelsen i form av allmänna råd och föreskrifter saknas, ökar risken för att kraven på legalitet, förutsebarhet och objektivitet åsidosätts. Socialtjänstens ansvar för rättsäkerhet blir i denna kontext tydlig och behovet av föreskrifter och allmänna råd med syfte att öka enhetligheten i lagtolkningen är därför uppenbar. Det har också framkommit att en tydlig samverkan mellan socialtjänst, polis- och åklagarmyndighet är en förutsättning för en effektiv, rättssäker och skyndsam handläggning av ungdomsmål.

The Somali community is relatively new in the UK and the majority of Somalis in Bristol are living under poor conditions in deprived areas. According to literature and research relevant for this study ethnic identity seems to be of more importance when threatened by environmental or social changes, such as experiences of migration. Young people are more exposed to such a process of identity construction. The aim for this study was to get a more profound understanding for the significance of migration for young Somali people’s identity formation in Bristol. We aimed to answer the following questions; 1) how do the young people describe their experiences of migration, 2) how do they describe their place in the new society and 3) how do they describe their ethnic and national belonging. To reach our aim we have performed six semi-structured qualitative interviews with three young Somali women and three young Somali men in Bristol in the age 18 to 25. The results show that the young participants’ experience of migration differs in many ways. The young people express a certainty about their personal identity as well as their ethnic and national belonging to the Somali community. Hence, looking at the conclusions from a holistic view a firm uncertainty and contradictorily reflections are revealed. Some influencing aspects on the significance of migration for the young people’s identity formation are exposed. The age at the time of leaving Somalia and arriving in the UK is one; the age at the time the interviews were held is another. The family and friends along with religion, the Somali language and the social surroundings in the living area all have influence in the Somali young people’s experiences of forming a life as well as an established identity in Bristol.