The purpose of this qualitative and empirical study was to study a group of young women and how they shaped their identites through their experiences and selfrealisation in the suburb Tensta. The main focus of the study was to find what significance and impact the environment had and how much it effetct the individuals’ self image and place in society. Further more the study was done through semi-structured interviews. The different kinds of theories used in this study were mainly Goffman's theory on stigma, Link and Phelan’s explanation model for the process of stigmatization, Skegg’s theory on effeminately as a norm, and the author Sobring etc. as the source to understand the different identity concepts. With the help of these explanation models we learned to comprehend and get a better view of what these young women felt in their stigmitized area called Tensta and how it affected their identity and behaviour. Also, in how they saw themselves and their self image we could draw real life conclusions and what we found out was that these women had ambitious feelings about the future with a general positivity despite their location. Even though they have been and are still being discriminated and stigmitized against, they still keept a postive outlook on life. / Syftet med denna kvalitativa studie var att studera unga kvinnors upplevelser av identitet och självuppfattning i uppväxtmiljön Tensta. Studiens fokus ligger främst på vilken betydelse uppväxtmiljön har för individens självbild och vidare undersöktes fenomenet genom semistrukturerade intervjuer. Olika teorier som tillämpats i denna studie är Goffmans teori om stigma, Link och Phelans förklaringsmodell för stigmatiseringsprocessen, Skeggs teori om kvinnan som norm samt författaren Sorbring m.fl. som förklaring på identitetsbegreppet. Med hjälp av dessa förklaringsmodeller kunde vi tolka och förstå hur unga kvinnor som är bosatta i ett stigmatiserat område som Tensta upplever sin identitet och självbild. Utifrån det empiriska materialet kunde vi dra slutsatsen att unga kvinnor bosatta i Tensta visar sig ha en mer positiv självuppfattning fastän de utsätts för stigmatisering och diskriminering.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett problem som ökat med 100 procent de senaste tio åren. Barn och unga som är i behov av stöd söker sig ofta till skolkuratorn som finns tillgänglig på skolan där eleverna spenderar en stor del av sin tid. Inom socialt arbete är det av stor relevans att uppmärksamma skolkuratorers arbetssituation i syfte att skapa större förståelse för professionens förutsättningar att stödja barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Denna studie har i syfte att undersöka hur professionen skolkuratorer upplever sin arbetssituation och position i skolan. Kopplat till skolkuratorns arbetssituation vill vi undersöka förutsättningarna för att bedriva psykosocialt arbete med barn och unga i skolmiljön. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem skolkuratorer som arbetar på grundskola årskurs 6-9 och gymnasieskola i en mindre stad i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorer har en betydelsefull men krävande arbetssituation där hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress förekommer frekvent. Skolkuratorerna som socionomer upplever sig ha en stabil position på skolan där de lägger stor vikt vid välfungerande samverkan och goda relationer till övriga professioner. I resultatet framgick även att skolkuratorer har goda möjligheter till att stödja barn och unga men att de önskar mer tid och fler resurser att lägga på det psykosociala arbetet med eleverna. / <p>2019-06-03</p>

Barn och ungas möjligheter till delaktighet och inflytande diskuteras idag flitigt i de politiska rummen. Syftet med denna uppsats har varit att har belysa problematiken som kan uppstå i mötet mellan ungdomar och makthavare avseende delaktighet, inflytande och lärprocesser, med utgångspunkt i ett ungdomspolitiskt program i en mindre kommun i Sverige. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats inspirerad av fenomenologi och hermeneutik. Deltagarna i studien valdes ut genom en kombination av strategiskt och målstyrt urval. Fem ungdomar och två makthavare inom kommunen har intervjuats för att ge en bild av hur de två olika fälten, unga och makthavare, upplever delaktighet och inflytande i den undersökta kommunen. Resultatet stärker till viss del det som tidigare forskning visat; att ungdomar använder sig av andra kanaler för att uppnå inflytande och delaktighet än de former vuxenvärlden erbjuder dem. Resultatet visar även att ungdomarna har bristfällig kunskap om delaktighet och inflytande som fenomen. Makthavarna i kommunen är medvetna om de brister som står att finna i kommunens arbete med ungas rätt till makt. De möten som skulle kunna möjliggöra ungdomars delaktighet och inflytande har inte genomförts på ett för kommunen tillfredsställande sätt och har således heller inte gett unga de möjligheter som det var tänkt. Fortsatt forskning behövs, över längre tid och i fler kommuner för att ge ytterligare indikatorer på vad som kan förbättras och utvecklas i arbetet med den nationella ungdomspolitiken gällande delaktighet och inflytande. Inom ramen för pedagogisk forskning behövs fler infallsvinklar för att få en helhetsbild av vilka faktorer inom lärande som påverkar dessa frågor. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

Det moderna västerländska samhället präglas av materialism där människor konsumerar mer än vad de egentligen är i behov utav. Kläder produceras och konsumeras i allt högre takt och i allt större omfattning, vilket bland annat leder till överexploatering av naturresurser och förorenade miljöer. Kläder är dessutom nära sammanknutet med identitet och social tillhörighet, där normer har format samhällets konsumtionskultur. Klädkonsumtionen behöver minska och tillverkningsprocessen behöver ske på ett mer hållbart sätt. Att som konsument välja hållbara material, miljömärkta kläder eller köpa begagnat bidrar till en mer hållbar klädkonsumtion. Men hur förhåller sig egentligen unga vuxna till hållbar klädkonsumtion? Denna studie fokuserar på unga vuxna och klädkonsumtion. Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas attityder till hållbar klädkonsumtion, och om genus har någon betydelse. Studien syftade även till att undersöka vad som krävs för att unga vuxna ska konsumera kläder på ett mer hållbart sätt. För att möjliggöra detta användes enkätundersökning som metod, där totalt 74 elever i tre olika gymnasieklasser deltog i undersökningen. Resultatet visar att unga vuxna upplever miljömärkta kläder som dyra och tantiga. Utbudet av hållbara kläder är för litet och möter inte unga vuxnas efterfrågan. Genusaspekten visade sig ha en betydande roll då miljömärkta kläder förknippas med femininet. För att unga vuxna i större utsträckning ska konsumera kläder hållbart krävs ett annat utbud av hållbara kläder och fler attraktiva second hand butiker. Dessutom krävs det förändring av stereotypa normer kopplade till klädkonsumtion där klädföretag och media har en viktig roll.

<p>Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags– och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har varit, dels genusteorin där Hirdmans genussystem fått fungera som analysverktyg, dels tre förklaringsmodeller för att undersöka vilka orsaksförklaringar som ges till depressionerna: sociokulturella, psykosocial och biologiska/genetiska. Diskursanalysen ligger till grund för hela denna studie där den kritiska diskursanalysens fått utgöra uppsatsens analytiska ram. Resultatet visar att de biologiska/genetiska och psykologiska orsaksförklaringarna dominerar i tidningarna samt att avsaknaden av ett genusperspektiv är stort. Tidningarnas framställningar bidrar därmed stort till att reproducera genussystemet men även till att skapa psykisk ohälsa.</p>

<p>Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter. Sammanlagt var det 138 personer som ombads att delta i undersökningen, av dessa var det 112 personer som valde att besvara enkäten.</p><p>Av resultatet går att utläsa att det finns både likheter och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Likheterna visade på att både socialarbetare och poliser anser att det bästa redskapet för att minska brottsligheten är genom förebyggande arbete och samarbete. En annan likhet var att båda yrkesgrupperna ansåg att de främsta orsakerna till att ungdomar blir kriminella är bristande kontroll från föräldrar eller problematiska familjeförhållanden. Skillnader fanns främst när enkäten berörde straffmyndighet och påföljder. 54 procent av poliserna och 86 procent av socialarbetarna ansåg att 15 årsgräns var en lagom ålder för straffmyndighet, dock ansåg 44 procent av poliserna att straffmyndighetsåldern borde sänkas. När det gäller påföljder så ses störst skillnader på frågor som berör grövre brottslighet. Majoriteten av poliserna ansåg att fängelsestraff var den bästa påföljden för mord och bankrån, socialsekreterarna ansåg att behandling på slutet ungdomshem var rätt påföljd för dessa brott.</p>

<p>The purpose of this study is to look into how detained swedish juveniles, in the ages between 15 an 20, experience time in custody. The primary questions are; To what exctent do juveniles understand their situation? To what exctent can juveniles handle their situation? Do the juveniles find meaning in their situation and if so, what aspects of the detention is considered meaningful? The study is based on seven qualitative interviews with young men detained at a youth custody ward at Kronobergshäktet in Stockholm. The theory used to analyze the interview results is Antonovskys theory of sence of coherence (SOC). A salient feature in the young mens experiences was that all of them had the ability to regard some of the aspects of the detention as meaningful. These positive aspects includes time for reflection and a possibility to break destructive patterns. Further more, it was evident that most of the respondents experienced that their lives contained elements of importance, such as family, education and future goals. Nevertheless, isolation, lack of contact with family and friends, powerlessness and worries about the future, were aspects of the detention that had a negative influence on all of the respondents in variyng degrees.</p>

<p>This study is investigating what conditions can strengthen an alliance and which obstacles there are. Coercion aspects can also influence an alliance and are therefore also written about. The asymmetrical relationship between the social worker and the juvenile delinquent is investigated also with in regards to the tacit and explicit coercion when they are entering care. The study is focusing on the consequence/influence programs that the juvenile delinquents can be sentenced to because of their crimes. Counseling is a major part in these programs. For the definition of alliance I have used Bordin´s definition, it includes mutual agreement about the task and goal. It also includes bonding between the two parts. This study also uses Hill´s definitions sham alliance, mutual adaption and alliance breakdown. This study´s result shows that in order to achieve a strong alliance it is important for the social worker to handle the conditions in a non-judgmental way and be clear about the rules and regulations. It is also important to get the juveniles parents involved in the treatment.</p>

<p>This thesis, titled “Change, choice and conditions”, is written by Lina Skantze and Bianca Zandén. The study explores the process in which individuals’ attempt to end their criminal career, focusing on the interplay between path of life, choices, and conditions. The method is qualitative, and the empirical material consists of interviews with four young adults that all have experience of criminality. The empirical material is analyzed within a theoretical framework based on social construction, Antonovskys “Sense of coherence, SOC” and Giddens “Structuration theory” as well as existential philosophy. The authors suggest a theoretically and empirically based model illustrating the change process.</p><p>The model, developed through abduction, suggests that the process in changing ones life radically includes a number of steps such as; distance to everyday life and its habits, existential choices, new conditions, reflection around former situations and experiences, formulating a life story, new habits and routines, new and/or re-established social relationships, orientation towards new goals and a sense of meaning in life, as well as hopes and ideas about the future.</p><p>The authors conclude that there are no absolute turning points in the lives of the interviewees. Instead change happens in a complex process best described as incremental, consisting of small – and sometimes incoherent – steps. However, certain situations during the process are crucial and offer opportunity for fundamental existential choices.</p>

<p>The purpose of this thesis is to understand the ways in which rumors affect the everyday lives of a few young women. The questions are: What kinds of rumors do the young women find are the most common? How do they respond to these rumors? Do the rumors affect their everyday lives and if so, how do they react to them? Do they resist them? Do they feel limited by them?</p><p>The empirical data was collected through unstructured interviews (focus groups) with three groups. The groups discussed different themes without prompting questions by the interviewer and it was clear that rumors played an important role, in multiple ways, in the lives of the young women. The most common rumors were sexualized and were mostly concerned with the view that the young women should not engage in “too many” heterosexual relations – preferably none. The meaning and significance of rumors fluctuated from different public and private places but the connecting link was that they were used as a means of controlling the young women’s sexuality (including making and maintaining it heterosexual).</p><p>Rumors implied norms for the expected behavior of the young women, which would be expressed through normative opinions about clothes, looks, and behaviors in order to prevent rumors. It also involved the women being compelled to avoid certain public places and to be outdoors during certain hours because even these situations could lead to rumors. In numerous ways various factors were correlated and led to many of the young women feeling limited and adapting to the norms in order to avoid being the subjects of more rumors. This led to a limitation of ways they could act and a decrease in places they could go. Rumors played an important role in terms of the possibilities these young women had to move and act in public and in terms of their sexual subjectivity. The resistance against rumors was mostly noted in the young women’s questioning of the structures that allow differing possibilities and opportunities of action depending on one’s gender.</p>