Skogberg, N. (2016). Young adults’ experiences and opinions of health information. A survey study. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden. Objective: The objective of this study was to explore the experiences and opinions of health information among 40-100 young adults, aged 18-25 years. Method: A cross-sectional survey study was conducted, using a questionnaire in paper form as well as using a web questionnaire. Results: The results showed that the social media (for example Facebook and Instagram) was both the most used and preferred source of information. Most of the respondents thought that the information they found was useful and that the information was appealing and/or interesting. However, the majority of the respondents did feel that the information they found was lacking something. Conclusions: Social media can be a useful tool to reach out with health information to young adults. It is important that the information is perceived as accessible, reliable and credible. It is also important to make sure that young adults have access to information which has a scientific basis. / Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas (18-25 år) erfarenheter av och åsikter om hälsoinformation. Studien rörde information som unga vuxna stött på under de senaste två månaderna före studiens genomförande. Faktorer som källor till hälsoinformation, informationens användbarhet samt om informationen ansågs vara tilltalande och/eller intressant undersöktes. Metoden var en enkätundersökning som genomfördes på en högskola i Mellansverige och som även skapades i webbform och delades på det sociala mediet Facebook. Huvudresultatet av studien visade att sociala medier (till exempel Facebook och Instagram) var den främsta källan till hälsoinformation bland unga vuxna och att sociala medier även var den mest föredragna källan i denna åldersgrupp. Anledningar till detta var bland annat att informationen ansågs vara lättillgänglig, att den når ut till många, att sociala medier används mycket för information och att källan är miljövänlig. Resultatet visade även att de flesta respondenter ansåg att informationen de funnit var användbar och att informationen var tilltalande och/eller intressant. Det kunde bero på att informationen kändes inspirerande och motiverande, användbar i ett framtida yrke, trovärdig, att funderingar besvarades, att svar var konkreta och direkta samt att layouten var bra. Majoriteten av respondenterna kände dock att något saknades i informationen de funnit. Det som ansågs saknas i en del av informationen var till exempel bakgrund, statistik, undersökningar, primärkällor och spårbara källor, tillförlitlighet och relevans samt praktiska råd. Slutsatserna av studien var bland annat att sociala medier kan vara ett användbart verktyg för att nå ut till unga vuxna med en tillförlitlig och vetenskapligt baserad hälsoinformation. Det är även viktigt att informationen är lättillgänglig och trovärdig och att unga vuxna kan finna den information de söker.

Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning. Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

Denna studie har ett kvalitativt angreppssätt där syftet är att skapa en fördjupad kunskap rörande vad unga barn som upplevt våld i hemmet anser är värdefullt i krissamtal. Studien inriktar sig på unga barn i åldrarna fyra till sju år. Tidigare forskning påvisar att barn kan påverkas negativt av att uppleva våld i hemmet samt att bemötandet i den hjälp som barnet får är viktigt. Analysens resultat skapas genom ett induktivt angreppssätt med hjälp av begreppet terapeutisk allians och erkännandeteorin. En sekundäranalys genomförs genom att datainsamlingen består av redan insamlat intervjumaterial på barn som upplevt våld i hemmet samt deltagit i krissamtal utifrån Trappan-metoden. Studien identifierar två stycken teman som barnen uttrycker som värdefullt i krissamtalen, vilket är relation samt aktiviteter. Barnen uttrycker ett behov av att få bekräftelse för att kunna skapa en tillit till den professionella och för att de ska våga prata om våldet. Slutresultatet visar att det som barnen ger uttryck för som mest värdefullt i samtalen, är faktorer som inte ingår i Trappan-metodens riktlinjer. Detta kan betyda att det är det som den professionella gör utanför metodens riktlinjer som skapar ett positivt resultat för bearbetningsprocessen.

Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen dör det ungefär 23 500 personer av obotlig cancer. Av de personer som dör årligen av cancer så är det ungefär 80 personer som är unga vuxna i åldrarna 16-29 år. Unga personerna har hela livet framför sig till skillnad från äldre personer som har levt större delen av sina liv. Att vara en ung vuxen och att få obotlig cancer kan innebära en livskris. Det är betydelsefullt att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer. För att kunna anpassa omvårdnaden efter unga personers individuella behov kan sjuksköterskor ha nytta av en ökad kunskap och förståelse för denna åldersgrupps upplevelser av att leva med obotlig cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer.Metod: Det gjordes en kvalitativ innehållsanalys av tre patografier. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och sex underkategorier. Kategorin Kroppsliga förändringar fick tillhörande underkategorier smärta, trötthet och biverkningar av behandling. Kategorin mental påfrestning fick underkategorierna nedstämdhet och rädsla. Pendling mellan hopp och förtvivlan fick en underkategori som var drömmar om framtiden. Sista kategorin oro för anhöriga blev utan underkategori.Slutsats: De unga vuxna visade sig ha många liknande upplevelser som tidigare beskrivits av vuxna personer. Det som utmärkte sig för åldersgruppen unga vuxna var att de upplevde en oro över att de skulle dö innan sina föräldrar samt att de inte skulle hinna bilda familj. Den här kunskapen kan sjuksköterskor använda sig av i omvårdnadsarbetet och det kan leda till ett bättre bemötande. Det skulle även kunna vara av vikt att undersöka hur det är att vara anhörig till en person som har obotlig cancer då de anhöriga är en stor del av vårdandet.

Studiens syfte var att undersöka om miljöfaktorerna: lagsammanhållning, tränarens beteende och upplevd utvecklingsmiljö hade indirekta effekter på fotbollsspelares psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Urvalet och datainsamlingen skedde genom ett samarbete med en ungdomsakademi i en svensk elitfotbollförening. Studien var en kvantitativ tvärssnittstudie där sammanlagt 108 spelare i åldrarna 13-19 deltog. Efter datainsamlingen exkluderades mätinstrument för lagsammanhållning på grund av låga värden i Cronbach’s alpha. Resultatet visade att både tränarens beteende och utvecklingsmiljön hade en indirekt effekt på spelarnas psykologiska välbefinnande genom glädje till fotbollen. Resultatet visadeockså att glädje till idrotten var relaterat till psykologiskt välbefinnande hos de ungafotbollsspelarna. Studiens resultat påvisar att unga fotbollsspelare som upplever tränaren och utvecklingsmiljön som positiv också kommer att uppleva högre nivåer av glädje och bättre psykologiskt välbefinnande. Därför är det viktigt för föreningar att skapa en miljö där tränarens beteende upplevs positivt och en långsiktig planering och strategi för att främja unga idrottares psykologiskt välbefinnande under idrottsutvecklingen.

E-books have gained significant success in english speaking countries but in Sweden the e-book market is growing slowly. Research shows that young adults aged 16-29 read e-books more than other groups among the Swedish population. Previous studies regarding young adults’ reading experiences and attitudes toward e-books have shown opposite and sometimes conflicting results. Some studies have found that young adults prefer print books to e-books whilst others have found that young adults appreciate the reading experience e-books offer. The aim of this master’s thesis is to contribute to a deeper understanding regarding young adults’ reading experiences of, and attitudes toward, e-books. Qualitative semistructured interviews were conducted with eight young adults between the ages of 19-27. A thematic interview analysis was administered. The theoretical framework consisted of phenomenology with an emphasis on the essence of experiences. Lifeworld phenomenology was used to understand the basis of the experiences. The concepts haptic dissonance and embodied reading were used as further approaches to discuss the findings. The study found that Swedish young adults are generally positive toward e-books. They appreciate the flexibility and accessibility that e-books offer. A majority of the respondents find the experience of reading e-books pleasant and many feel that they have the ability to become completely immersed in the e-book reading experience. However, all respondents experience a strong emotional connection with the printed book and for some the e-book cannot completely replicate that experience.

Syftet med den här studien var att ta reda hur familjehemsföräldrar upplever sitt uppdrag och det ansvar som uppdraget medför, vad som ger familjehemsföräldrar drivkraften att fortsätta med uppdragen, samt vilken känslomässig relation familjehemsföräldrar upplever att de får till de placerade barnen. Studien består av sex intervjuer med olika typer av familjehem, varav fem enskilda intervjuer och en parintervju. Det insamlade materialet analyserades med innehållsanalys. Tre teman framträdde i resultatet vilka var: Uppdraget som familjehem, varför familjehem och vardag som familjehem. Resultatet analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt Antonovskys begrepp känsla av sammanhang, KASAM, och Bowlbys anknytningsteori. Resultatet visade att familjehemmen har olika synsätt beroende på hur länge de har varit familjehem, vilken typ av placeringar de haft och har, men framförallt av vilken anledning familjehemmet blev familjehem från början. / The purpose of this study was to figure out how foster parents view their task and the responsibilities that the task entails, what gives foster parents motivation to continue with the mission, as well as what kind of emotional attachment the foster parents experience they get to the placed children. This study consists of six interviews, of which five of them were individual and one pair interview. The gathered material was analyzed from content analysis. Three themes emerged in the results which were: The mission as a foster family, why foster family and the everyday of foster families. The results were then analyzed through previous research along with Antonovskys concept sense of coherence, SOC and Bowlbys attachment theory. The results showed that foster families have different views depending on how long they have been foster families, what kind of children they’ve had but above all, what motivated them to start a foster family.

No description available.

Learning and social interaction, - Foster parents experiences of the Letterbox Club This paper focuses on education and learning for children in foster care, more specifically on the intervention Letterbox Club. The overall purpose of the study is to investigate how foster parents experience and describe how Letterbox Club influences the children’s learning, and the interaction between the children and the foster parents. This focus differs from previous studies of Letterbox Club. The data consist of eight qualitative interviews of foster home mothers who had a total of nine placed children. All study participants had been part of the Letterbox Club intervention during the fall of 2017. The interviews were analyzed using content analysis and three themes emerged: The family home as a learning environment, Letterbox Club as a learning tool and Letterbox Club as a tool for relationship.  The study concludes that the conditions for foster homes as a learning environment vary widely, depending on family constellations, habits, interests, backgrounds, etc. This can make different opportunities for using and utilizing the Letterbox Club packages. Additionally, most foster parents described how they benefited from Letterbox Club, and used it both as a learning tool and a relational tool, but there are also examples that certain content does not work for all foster parents, children and situations. / Fokus för denna uppsats är placerade barns utbildning och lärande med utgångspunkt i interventionen Letterbox Club. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och beskriver Letterbox Club, med fokus på barnets lärande och interaktionen mellan barn och familjehemsförälder. Denna inriktning skiljer sig från tidigare studier av Letterbox Club. Materialinsamlingen genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer av familjehemsmammor som sammanlagt haft nio placerade barn som deltagit i Letterbox Club under hösten 2017. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och tre teman framkom: Familjehemmet som en lärandemiljö, Letterbox Club som ett lärandeverktyg och Letterbox Club som ett relationsverktyg.  Studiens slutsatser är att förutsättningarna för familjehemmen som lärandemiljö varierar stort, både gällande familjekonstellationer, vanor, intresse, bakgrund osv., vilket kan skapa olika möjligheter att använda och tillgodogöra sig materialet i Letterbox Club. Dessutom verkar Letterbox Club vara ett hjälpmedel för lärande och relationsskapande i många familjehem, men det finns också exempel på att visst innehåll inte passar alla familjehem, barn och situationer.

Med grund i problematiken kring definitionen av gröna konsumenter och de sociala processer som är bakomliggande grön konsumtion ämnar denna studie att undersöka relationen mellan inre motivation, yttre motivation och köpintention. Studien undersöker unga konsumenter och hur dess köpintention påverkas av olika gröna reklambudskap. Dessa budskap är baserade på tre variabler för inre motivation och tre variabler för yttre motivation. Det görs även en jämförelse mellan män och kvinnor. Syftet besvarades genom en enkätundersökning med 155 respondenter. Både inre och yttre motivation visade sig vara relevanta delar i unga konsumenters motivationsgrund men inre motivation var något mer framträdande, särskilt hos kvinnor. Starka samband hittades mellan typ av motivation och köpintention efter att ha sett reklambudskap baserade på samma typ av motivation. Variabeln för ekonomisk kompensation utmärkte sig med en svagare effekt på köpintention, detta i linje med tidigare forskning. Denna effekt var särskilt stor för män