Bakgrund: Anorexia nervosa är en ätstörning där personerna har en förvrängd kroppsuppfattning och en intensiv rädsla för att gå upp i vikt. Detta leder till att personen använder olika metoder för att få en så låg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonåren och påverkar främst kvinnor. Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25år) erfarenheter av omvårdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa användes databaserna Cinahl, Medline och Scopus. Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vårdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns både negativa och positiva aspekter med att vårdas i grupp. Patienterna kunde hitta stöd hos varandra men samtidigt uppstod det ofta konkurrens mellan dem. Att ha strikta restriktioner i behandlingen upplevdes som något positivt hos vissa medan det skapade frustration hos andra. Många patienter ansåg att för mycket fokus låg på den fysiska återhämtningen medans det psykologiska stödet saknades. Slutsats: Tillit, respekt och förtroende behövs för att upprätthålla en god vårdrelation. En individualisering av vården behövs för att öka förutsättningarna för en optimal omvårdnad. Då Anorexia nervosa i grunden är ett psykiskt problem bör hela personen behandlas annars är risken för återfall stor. Det är även viktigt med information och adekvata motiveringar till de strikta metoderna i behandlingen.

<p>This thesis deals with the question of how Swedish society responds when juveniles commit crimes. The focus is social work co-operating with the legal system and the interaction between these two. The aim of this study is to make visible/analyse factors that affect the choice between treatment and correction of juveniles in an emergency situation, when there is a necessity to choose between immediate preventative custody on the one hand, and detention on the other. This study analyses the selection through outcome patterns. Theoretically the base is six concepts; system/practice, and treatment/correction. Together they form a model where the actors (the social services/the police/the attorney/county administrative courts/district courts) on this juvenile field can be situated. The strategies of the actors’ decision-making are implied by either norm-rational decision-making or goal-rational decision-making. Empirical data is studied through records of immediate custody and detention of juveniles aged 15-18 years old. The immediate denial of freedom represents, in the Swedish legislation, a process whereby social services and law enforcers meet and decide whether to treat or correct the juvenile. This selection is the focus of the empirical study of this thesis. In 1992, 1998 and 2003 a national overall survey was made of all juveniles aged 15-18 years that have been either in immediate custody or in detention or both. Documentation was obtained from the courts. The results show that the general denial of freedom of juveniles have increased greatly during the years 1992, 1998 and 2003, and especially from 1998 to 2003. Almost all of the acts concern boys, even though girls are making at break-through in 2003. There are differences between the groups that either have been in detention or in immediate custody in ways of “survey-year”, “ethnic background”, “age” and “categorising of crime”. This study shows a large discrepancy between legislation and the legal practice.</p>

<p>Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.</p><p>Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.</p>

<p>Denna studie handlade om överlämnande till vård inom socialtjänsten sombrottspåföljd för ungdomar. Överlämnandepåföljden är en del av straffsystemet, men ingår samtidigt i socialtjänstens verksamhet eftersom vården utformas inom denna. Straffsystemets uppgift är att orsaka lidande för ett regelbrott,medan socialtjänstens uppgift är att stödja och hjälpa behövande människor i samhället. Enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL) ska socialsekreterare utforma vårdplaner för unga lagöverträdare som kan komma att överlämnas till vård inom socialtjänsten.</p><p>Denna studie syftade till att undersöka om socialsekreterare upplever svårigheter i att kombinera de straffrättsliga principerna i LuL med socialrättens principer om att ett vårdbehov ska ligga till grund för insatserna, samt hur de kombinerar dessa. Fyra socialsekreterare från Stockholm intervjuades och materialet analyserades med hjälp av Foucaults teori om disciplin och straff.</p><p>Våra slutsatser var att dessa socialsekreterare inte upplevde några svårigheter med att kombinera de straffrättsliga principerna med den socialrättsliga principen. De gav dock uttryck för vissa svårigheter och tyckte att gränsdragningen mellan socialtjänstens uppgift och straffsystemets uppgift inte alltid var självklar. Vi tror att ett djupare samarbete mellan rättsväsende och socialtjänst, i kombination med klarare riktlinjer och mer utbildning kring områdets komplexitet för både socialsekreterare, åklagare och domare skulle förbättra situationen.</p>

Young men who commit sexual abuse is a complex topic. This study is based on litterature on the subject and the material is processed through a qualitative content analysis. The study aims to study how the litterature describes the reasons why young men commit sexual abuse. It also aims to explore what is described to be effective treatment of young men who committed sexual abuse.   The study found that most of the young men who commit sexual abuse comes from families where violence and psycohological abuse occurs. Many have themselves been victims of sexual abuse. Futhermore, causes such as low self-esteem, social and emotional loneliness and insecure attachment emerge as a common factor among the offenders. Some current treatment advocates that family, school and peers should be included. Others believe that trauma processing is required before any other treatment can begin, because the boys often have difficult experiences in their past. Others aspects of successful treatement is to show the young offenders respect and understanding. / Unga män som begår sexuella övergrepp är ett komplext område. Denna studie bygger på litteratur kring ämnet och genom en kvalitativ innehållsanalys är sedan materialet bearbetat. Syftet med studien är att studera hur litteraturen beskriver orsaker till varför unga män begår sexuella övergrepp. Syftet är också att utforska vad som beskrivs vara verksamt i behandlingen av de unga män som begått sexuella övergrepp.   I studien framkommer att de flesta av de unga män som begår sexuella övergrepp kommer från familjer där våld och psykisk misshandel förekommer. Många har också själva blivit utsatta för sexuella övergrepp. Vidare framkommer orsaker så som dåligt självförtroende, social och emotionell ensamhet samt otrygg anknytning. Gällande behandling förespråkar vissa att familj, skola och kamratgrupp bör inkluderas. Andra menar att traumabearbetning krävs innan annan behandling kan sättas in då pojkarna ofta har upplevt mycket svåra händelser. Andra aspekter av en verksam behandling är att visa den unge respekt och förståelse.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning. Kunskapskällor som socialsekreterarna använde sig av var klienternas och kollegornas erfarenheter samt egna erfarenheter. Socialsekreterarna nämnde inte handlingsutrymme i arbetet utan poängterade enbart de begränsningar de hade vid utförandet av arbetet. Vår tolkning är att socialsekreterare beskriver begränsningar och diskussionerna i arbetet kan vara en anledning till att den inte vill ensamt ansvara i de svåra bedömningarna. / This is a qualitative interview study, of how social workers´ used their discretion and knowledge when they consider placements of children and youths in out-of-home-care. In our study we wanted to answer these questions. The first question we wanted to answer was how social workers´ describe their discretion in placement considerations. The second question was how social workers´ use knowledge in these judgments. The study's respondents were social workers´ who have worked or still working with children in out-of-home-care. Based on what our interviewees told, we came to the conclusion that social workers´ judgments’ are subject to several factors. These factors included lack of resources, legislation and supervision of management. However, the study revealed that social workers´ did not use research. Instead they used their own experiences, the clients´ actual situation and colleagues´ experiences as sources of knowledge. Social workers´ did not mention their discretion, but pointed out the limitations they had in performing the work. Their answers indicated that they did not want to be responsible in these difficult judgments and therefore they used their colleagues´ and the management.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att prognosen för kvinnor under 35 år som drabbas av bröstcancer är betydligt sämre än för äldre kvinnor trots tidigare och intensivare behandling. Kroppsliga förändringar till följd av behandlingar mot cancern påverkar en människas förmåga att hantera sin nya livsvärld. Det är mycket viktigt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för kvinnans upplevelser vid diagnos och behandling. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Analysen har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys på fyra kvinnors bloggar, vilka vi funnit på internet. Analysen resulterade i fem stycken huvudkategorier och två subkategorier. Resultat: En bröstcancerdiagnos innebär att ständigt leva med en frustration, en frustration där man inte kan påverka utgången eller få något svar på varför just jag har drabbats av bröstcancer. Livsvärlden blir dramatiskt förändrad för dessa kvinnor både fysiskt och psykiskt och det tar upp en stor del av deras tankar vilket de skriver om i sina bloggar. Att leva med bröstcancer innebär också att leva i ett ständigt hopp där en vilja och önskan om att bli frisk och få tillbaka sitt gamla liv ständigt är närvarande. Att få bekräftelse är viktigt för kvinnorna, både från familj, vänner och genom den gemenskap de har hittat genom sin blogg. Humor har varit en röd tråd genom alla fyra bloggarna vilket innebär att kvinnorna, trots det fruktansvärda som drabbat dem, kan se ljuset i mörkret. Slutsats: För dessa unga kvinnor innebär bröstcancerdiagnosen en upplevelse av att ständigt leva mellan hopp och förtvivlan. / Background: Previous studies have shown that the prognosis for women under 35 years with breast cancer is significantly worse than for older women, despite earlier and more intensive treatment. Physical changes resulting from treatments for cancer affects a person's ability to handle her new life-world. It is very important that the nurse has knowledge and understanding of women's experiences with the diagnosis and treatment. Purpose: This study aims to explore young women's experiences of living with breast cancer. Method: The analysis has been made using a qualitative content analysis of four women's blogs, which we found on the Internet. The analysis resulted in five main categories and two subcategories. Results: A breast cancer diagnosis means to constantly live with a frustration, a frustration which can’t affect the outcome or have an answer to why I have been affected by breast cancer. The women’s life world is dramatically altered both physically and mentally and it takes up much of their thoughts as they describe when writing in their blogs. Living with breast cancer means these women live in constant hope, in which a will and desire to get healthy along with getting back their old lifestyle is constantly present. Getting confirmation is important for women, both from family, friends and the community they have found through their blogs. Humor has been a common thread through all four blogs, which means that the women, despite the horror that has befallen them, are able to see the light in the darkness. Conclusion: To constantly live between hope and despair is what the breast cancer diagnosis means for these four young women.

Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätmobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätmobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv. Vidare syftar studien till att studera hur offren reagerar emotionellt. För att erhålla data genomfördes en kvantitativ studie med webbaserade enkäter vilka skickades till samtliga socionomstudenter vid ett medelstort uni-versitet i Sverige. 210 av 570 studenter besvarade enkäten. Resultatet analyserades mot bakgrund av relevanta teorier och begrepp; ritualer, fasad, främre och bakre region, genusperspektiv samt teorier som specifikt belyser traditionell/a mobbning och kränkningar, nätmobbning och nät-kränkningar. Resultatet visade att en man (4,8 % av 21 män) och åtta kvinnor (4,3 procent av 184 kvinnor), under de senaste sex månaderna, blivit utsatta för nätkränkning. Resultatet visade även att en rad olika emotionella konsekvenser uppstått till följd av nätkränkningarna. Förövarnas vanligaste uppsåt med handlingen var att skoja. Avslutningsvis förs en diskussion om slutsatser-na som också jämförs med tidigare studiers resultat.

The overall aim was to elucidate the effects of vehicle passengers on young drivers. This generated two specific aims and four papers. The first aim was to investigate the crash risk for young drivers with passengers and to establish whether such accidents involve any special circumstances compared to those that occur without passengers. This goal was achieved by analysing accident and exposure data from two registers. The second objective was to analyse the group processes that develop between four young men in a vehicle and to ascertain how those interactions affect driving behaviour. Those issues were addressed by performing an observational study of twelve young men driving an instrumented vehicle in real traffic with and without passengers. The interactions between the vehicle occupants were video and audio recorded, and the driving behaviour was registered in various ways. The results show that drivers with passengers have a lower crash risk compared to those driving alone regardless of the driver’s age, although this effect is weaker for young drivers (especially males) than for other age groups. Compared to driving alone, driving with passengers for young drivers is more extensively associated with single-vehicle crashes that occur at night, on weekends, and in rural areas on roads with higher speed limits, and it leads to more severe outcomes. It has also been found that the passengers sometimes try to induce the young drivers to act in either safer or more dangerous ways, although the drivers very often resist urging and coaxing from their passengers. Cohesion is another factor that affect the driver-passenger group: a high level of cohesion, especially task cohesion, is associated with a low number of unsafe driving actions. Consequently, it seems that the presence of passengers is not enough to ensure safe driving—substantial group cohesion is also necessary for such behaviour. / Det övergripande syftet med denna avhandling var att studera passagerares effekt på unga förare, vilket genererade två delsyften och fyra delarbeten. Det första delsyftet var att undersöka olycksrisken för unga förare med passagerare och att ta reda på om dessa olyckor skedde under några speciella omständigheter. För att få svar på syftet gjordes en registerstudie där olycks- och exponeringsdata från två olika register analyserades. Det andra delsyftet var att analysera de grupprocesser som utvecklas mellan fyra unga män i en bil och att studera hur dessa interaktioner påverkar körbeteendet. Detta undersöktes med en observationsstudie där tolv unga män fick köra en instrumenterad bil i verklig trafik, både med och utan passagerare. Interaktionerna som uppstod i bilen spelades in med hjälp av videokameror och mikrofoner och körbeteendet registrerades med olika mätinstrument. Resultatet visar att förare med passagerare har en lägre olycksrisk jämfört med förare utan passagerare oavsett förarens ålder. Denna effekt är inte lika stark för unga förare (speciellt inte unga män) som den är för övriga åldersgrupper. Unga förares olyckor med passagerare är också mer vanligt förekommande under speciella omständigheter. Jämfört med olyckor utan passagerare sker de i större utsträckning under nattetid, under veckoslut, i tätbebyggt område, på vägar med hög hastighetsbegränsning, de är oftare singelolyckor och de får mer allvarliga konsekvenser. Vidare visar resultaten att passagerare ibland, på olika sätt, försöker få den unga föraren att köra på ett annat sätt än vad de gör vilket kan betyda ett säkrare eller ett mer trafikfarligt beteende. Det verkar dock som att förarna oftast står emot dessa övertalningsförsök och förolämpningar. En annan faktor som påverkar gruppen är kohesion: en hög grad av kohesion, speciellt uppgiftskohesion, visar sig leda till färre trafikfarliga körbeteenden. Med andra ord verkar det som att blotta närvaron av passagerare inte räcker för att få ett säkert körbeteende; det behövs även en betydande grad av kohesion.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka unga svenska mödrars upplevelser och erfarenheter av amning för att öka förståelsen för kvinnors subjektiva amningsupplevelse. Studien syftade även till att undersöka hälso- och sjukvårdens och den sociala omgivningens roll i amningsupplevelsen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av fem teman: Ömsesidigt utbyte, Oskrivna amningsregler, Att inte klara uppgiften, Någon att vända sig till och När stödet brister. Resultatet visade på informanternas syn på amning som naturlig och det bästa för barnet. Amningen beskrevs vara en viktig del av moderskapet och amningssvårigheter var förknippade med känslor av misslyckande och otillräcklighet. I resultatet framkom hur kvinnorna upplevde en press att amma, från både omgivningen och hälso- och sjukvård. Studien visade även på de unga mödrarnas behov och avsaknad av gemenskap och socialt stöd i relation till amningen. / The aim of this qualitative study was to examine young mothers breastfeeding experiences in order to gain a better understanding of women’s subjective experience.  Furthermore, the purpose of this study was to examine how the health care system and the women’s social environment influenced the breastfeeding experience. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed by thematic analysis. The analysis resulted in five main themes: Mutual exchange, Unwritten rules of breastfeeding, Unable to manage the task, Someone to turn to and When the support fails you. The results showed the women’s view of breastfeeding as natural and the best option for the child. Breastfeeding was described as an important part of motherhood and breastfeeding difficulties were associated with feelings of failure and inadequacy. The women experienced pressure to breastfeed, both from the health care system as well as their social surroundings. The study showed the young mothers’ lack of and need for social support and sense of belonging in regards to breastfeeding.