The Swedish professional theatre for children and young audiences is in a constant change, development and renewal due to adulthoods shifting view and understanding of the child and childhood through the ages. The shifting discourse of childhood can be seen both in the various theatre performances for children and young audiences throughout the 20th century, but also in the constant shifting discussions and debates about what sort of performances are appropriate for children. The base of this thesis is a performance analysis of a recorded version of Unga Klara’s För att jag säger det from a gender perspective, with a focus on the stage setting and the mise-en-scène, along with the actors’ performative actions. The purpose is to examine if and how these theatrical signs counteracts or correlates with gender and hetero norms, but also investigate if the complex relationship between childhood and adulthood can be seen in the performance. To do this, I use a combination of hermeneutics, theatre semiotics and phenomenology as my main methodological starting point. Theories about gender performativity and discourse analysis in childhood studies serve as perspectives to the analysis and interpretation of the performance. The analysis starts with a brief introduction to the performance along with a discussion about the dramaturgical structure and the course of events and situations taking place in För att jag säger det. The analysis continues with a discussion about the theatrical space, in particular the stage space in relation to the starting point of the performance, along with the theatrical communication between the actors and the audience. Then, I discuss the theatrical signs that first caught my attention; the actors’ performative bodies and the music and stage sounds, where I analyse my comprehension of the actors’ performative bodies from a gender perspective. The analysis then continues to a more argument based interpretation of the interactions between the actors and the audience, and follows by a discussion of the actors impersonation of childhood and adulthood. In the last part of the analysis I identify and discuss my understanding of various themes and messages in För att jag säger det. The result of the study implies that a few sequences of the staging along with the actors’ performative bodies in För att jag säger det correlates to gender and hetero norms, but mostly the performance discourages normativity in general. The complex relationship between childhood and adulthood are however well established in the performance’s staging, and can be found in how the actors portraits childhood versus adulthood. It is also visible in the interactive communicational parts between the stage and the auditorium, which only occurs under the terms and conditions of the actors.

Syftet med studien är att explorativt undersöka unga transpersoners och unga med transerfarenhets upplevelser av och tankar kring välmående, i form av könseufori. Detta gjordes med chattintervjuer och uppföljande enkäter med öppna svarsalternativ. Queerfenomenologi, teorier om kön och normer samt begreppet interpellation har använts för att begripliggöra de ungas berättelser och för att ge olika tolkningar av hur könseufori kan förstås. Resultatet visar på det arbete i vardagen som görs av unga transpersoner och unga med transerfarenhet för att må bra och för att känna könseufori. Det kastar därmed även ljus på vikten av ett gott bemötande. Vikten av att sprida kunskap och information om könseufori och de erfarenheter som finns av att må bra, har även lyfts i studien. Sammantaget ger studien kunskap om vad ett subjektivt välmående i form av könseufori innebär, något som ger möjlighet att vidare arbeta hälsofrämjande med gruppen unga transperson och unga med transerfarenhet.

The purpose of this thesis is to see how the contemporary artistic theater for children handles the subjects concerning migration and representation, both artistically and practically. To respond to questions about how these subjects are thematized as well as contextualizing the development of the genre, a post-colonial intersectional perspective is used as a theoretical basis. Production analysis is used as a methodological basis for two productions that were staged at Unga Klara in 2018. Previous research shows that different views of children have dominated throughout the ages, which have represented themselves in the artistic culture for children. The artistic children's theater, or children's tragedy (barntragedi), has its roots in the political children's theater of the 1960- 1970’s and is based on the belief that children have the right to see their inner lives portrayed in an artistically qualitative way. This essay concludes that these two children’s tragedies thematize these topics through a combination of representing interculturality via multilingualism, and through contextualizing how children’s feelings are related to the political injustices that affect their lives.

Bakgrund    Substansbrukssyndrom är ett folkhälsoproblem. Unga som brukar substanser riskerar att hamna i livslånga beroenden som har en negativ inverkan på deras livskvalitet och som belastar samhället svårt både ekonomiskt och i form av mänskligt lidande. Personer med denna problematik behöver vård och behandling för att kunna ta sig ur sitt substansbruk. För att kunna kvarhålla dessa individer i vården behöver de bemötas på konstruktiva sätt som motiverar dem att ta emot vård och behandling. Således finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning kring hur de upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvården.  Syfte   Syftet var att belysa hur unga och unga vuxna med problematiskt substansbruk/syndrom upplever sig bemötta inom hälso- och sjukvård. Metod  Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier.  Metod Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen gjordes i PubMed, CINAHL och via manuell sökning. Insamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar, vilka kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas kvalitetsgranskningsmall. En integrerad dataanalys genomfördes och resulterade i huvud- och underkategorier. Resultat  Två huvudkategorier identifierades. Dessa var Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen positivt och Faktorer som påverkar bemötandeupplevelsen negativt. Hur bemötandet från sjukvårdspersonal av unga med substansbruk upplevs påverkar hur de känner sig hjälpta av hälso- och sjukvården. Det framkom att det finns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats  Det är av vikt att personal bemöter unga med substansbruk på ett fördomsfritt och empatiskt sätt när de söker vård hos hälso- och sjukvården. Risken är annars att de avslutar behandling eller avstår från att söka vård i framtiden då tidigare negativa upplevelser är ett hinder för att söka hjälp. / Background Substance use disorder is a public health problem. Young people who use substances are in risk of having lifelong addictions that will have a negative impact on their quality of life and burden society heavily both economically and in terms of human suffering. People with these problems need care and treatment to be able to quit their substance use. In order to retain these individuals in the care system they need to be treated in a constructive way that motivates them to receive care and treatment. Thus, there is a need to compile current research on how they experience meetings with personnel in the health care system. Aim The aim of this study was to illustrate how youth and young adults with substance misuse/abuse experience meetings with personnel in the health care system. Method The method for this study was a non-systematic literature review. Data collection was made in PubMed, CINAHL and via manual searches, and resulted in 15 scientific articles. The articles were vetted in accordance with the quality assessment template provided by Sophiahemmet University. The content was analysed and the findings were grouped into main and subcategories. Results Two main categories were found. These were Factors that influence the experience positively and Factors that influence the experience negatively. How the experience is perceived by the young adult with substance use when seeking health care influences how they feel helped by the health care system. It was found that there were both positive and negative experiences. Conclusions It is important that health care personnel act in an empathic and non-judgemental way when they interact with young people who seek care. The risk if this is not applied is that the young people leave treatment or abstain from seeking care in the future due to former negative experiences.

No description available.

No description available.

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en särskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen är delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lärande utifrån möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lärande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrån ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkät med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT). Vilken används som teoretisk utgångspunkt i studien. Ytterligare  empiri insamlades  genom ett samtal inspirerat av Change Laboratory (CL). Resultat: Studien visar att organisationen som helhet har ett gott arbetsklimat och att medarbetarna på KRIS och Unga KRIS, Halmstad har goda möjligheter att påverka  och utveckla  organisationen. Vidare visar studien att  medarbetaren efter tre års tjänstgöring  hos tidigare nämnda organisationer ska vara redo för den reguljära arbetsmarknaden. Implikation: Organisationen KRIS och Unga KRIS, Halmstad bör  arbeta för att  förbättra lärlingssystemet smat att tydligare  arbeta med lärande i syfte att erbjuda  medarbetaren attraktiv  kompetensutveckling med anledning utav organisationens målsättning  för sina medarbetare. / Background: A qualitative study in work life pedagogy in a particular context of  a workplace  which has a partial rehabilitative purpose in addition to its primary function of beeing a workplace. Objective: This study aims to  shed  a light  on learning  opportunities  within the organization KRIS  and Unga KRIS, Halmstad. The description is based on a  employee perspective. This study also shed a light on  expansive learning based on  the opportunities  that may exist within the organization that have been studied. Method:  the study´s empirical data was collected through a feedback conversation  inspired by  Change laboratory (CL).  Results:  The  study  demonstarates  that the whole  organization  has  a good  work  climate  and that  the employees  on KRIS and Unga KRIS, Halmstad have good opportunitys to influence  and  further develop  the organization.  Furthermore, the study demonstrates  that the employee after three years of employment in  previously mentioned organizations shall be redy to enter the regular labor market. Implications: The organization KRIS and Unga KRIS, Halmstad should work  to improve  the trainee system and  more clearly work  on learning in order to  offer attractive  employee competence  development  considering  the organizational goal  for  their employees.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. / I have studied the founding of Föreningen Svenska Konstnärinnor (FSK) [”The Association of Swedish Female Artists”] to examine whether the assumption that the association was founded as a reaction against the male artist group De unga [”The Young”] and their first exhibition at Hallins konsthandel in 1909 is correct. I have also examined whether there is any connection between the founding of the association and the female Matisse students’ exclusion from De unga. Through a historiographical survey and Griselda Pollock's gender theory, I have through quantitative studies concluded that FSK was founded when individual women didn’t have the right to exhibit their art in public. The founding of the association is based on the female artists struggle for equal legal rights. Through the statistics that I’ve put forward in this thesis I’ve been able to conclude that there is no connection between the founding of FSK and the exclusion of the female Matisse students’ from De unga. This is because the female Matisse students’ presence in FSKs exhibitions is too rare to have any influence on its founding.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser. Pp. 59-74: Bibliography.

Bakgrund: Unga vuxna som sökte vård sökte oftast inte för den psykiska ohälsan utan istället för något somatiskt. Det är viktigt att få de yngre vuxna att söka sig till vården när behov uppstår och underlätta till en god förbindelse mellan sjukvården och de unga vuxna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av sjuksköterskans bemötande av psykisk ohälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultat: För de unga vuxna var det inte lätt att komma in i vården på rätt vårdnivå om personen inte kom i kontakt med en sjuksköterska som hade ett holistiskt synsätt. Vården för de unga med psykisk ohälsa bör vara tillgänglig och informationen om tillgängligheten behöver ständigt upprepas. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap och erfarenhet av unga psykiska människor för att kunna hjälpa dem med den psykiska ohälsan när de söker vård. Relationen mellan patienten och sjuksköterskan är av stor vikt för den fortsatta kontakten med vården för den unge vuxna. Det är viktigt att de känner tillit och förtroende. / Background: Young adults who seek care usually seek not for mental illness, but rather something somatic. It is important to get the younger adults to seek out health care when needed and facilitate a good relationship between healthcare and young adults. Purpose: The purpose of this study was to gain an insight into how the young adults turning to the care and nurses' awareness of how little confidence built up in these patients. Method: The study was conducted as a literature survey. Results: For the young adults, it is not easy to come into care at the right level of care if the person does not come into contact with a nurse who has a holistic approach. The care for the young with mental illness should be available and the information about the accessibility needs are constantly repeated. Conclusion: It is important that nurses have knowledge and experience of young psychic people in order to help those with mental illness when seeking care. The relationship between the patient and the nurse is of great importance for the continued contact with the care for the young adults. It is important that they feel trust and confidence.