The rapid advancement of digitalization has redefined society and transformed human interaction. The proliferation and functionality of mobile phones have dissolved temporal and spatial boundaries in social interactions, enabling constant connectivity and impacting daily routines. In Sweden, mobile phone usage has increased, particularly among young adults who use social media intensively. This creates both opportunities for easy communication and challenges such as social stress and mental health issues. The purpose of this study is to examine how young adults perceive the social environment on mobile devices. The study was based on a qualitative method with seven semi-structured interviews. The findings revealed that mobile phones are primarily used for communication with close friends and family, contributing to the maintenance of strong relationships. Young adults develop personal preferences in how they prefer to communicate via mobile, with a tendency for more intimate communication methods, such as video calls, occurring more frequently within family relationships. Young adults often use emojis to deepen text message conversations. Social media has evolved from showcasing positive images of oneself to being more about interaction and creativity. Platforms like TikTok engage young adults in less social but more intensive usage patterns. Mobile interaction lacks the intimacy found in face-to-face interactions, and face-to-face interactions remain important. Young adults often experience FOMO due to social media, and social media use leads to a quest for validation on these platforms. Moreover, mobile phone usage can disrupt and diminish the quality of physical interactions. The mobile phone diverts attention from the interaction, making other participants feel ignored. / Digitaliseringens snabba framväxt har omdefinierat samhället och förändrat hur människor interagerar. Mobiltelefonens spridning och funktioner, har upplöst tid och rum i sociala interaktioner, möjliggjort konstant uppkoppling och påverkat vardagliga rutiner. I Sverige har mobilanvändningen ökat, särskilt bland unga vuxna, som använder sociala medier intensivt. Detta skapar både möjligheter för enkel kommunikation och utmaningar som social stress och mental ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna upplever den sociala miljön på mobilen. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer. Resultaten från undersökningen visade att mobilen främst används för kommunikation med nära vänner och familj, vilket bidrar till att bibehålla starka relationer. Unga vuxna utvecklar egna personliga preferenser i hur de föredrar att kommunicera på mobilen, en tendens är att mera intima kommunikationsmetoder som videosamtal sker mer i familjerelationer. Unga vuxna använder ofta emojis för att fördjupa sms-konversationer. Sociala medier har utvecklats från att visa upp positiva bilder av sig själv till att användas mer för interaktion och kreativitet. TikTok och liknande plattformar engagerar unga vuxna i mindre sociala, men intensiva användningsformer. Mobilinteraktion saknar den intimitet som finns i ansikte-mot-ansikte interaktioner och ansikte-mot-ansikte interaktioner framstår som viktiga. Unga vuxna upplever ofta FOMO på grund av sociala medier och att sociala medier leder till bekräftelsesökande på dessa plattformar. Dessutom kan mobilanvändning störa och minska kvaliteten på fysiska interaktioner. Mobilen tar uppmärksamhet från interaktionen och resterande personer i interaktionen kan kännas ignorerade.

Syftet med uppsatsen är att studera unga vuxna på landsbygden och deras känslor kring klimatförändringar, samt hur de hanterar normer om hållbart levande och hur de rättfärdigar miljöbeteenden. För att studera detta har en kvalitativ metod använts där semi-strukturerade intervjuer använts till datainsamlingen. Resultatet visade på att respondenterna uppvisade olika känslor kring klimatförändringar, men oro var den vanligaste känslan associerat till ordet. De flesta deltagarna i studien upplever att de i någon utsträckning påverkas av den sociala omgivningen vad gäller deras känslor och attityder. Det tyder på att känsloregler har en viktig roll i vilken känsla man har inför miljö- och klimatfrågor. Även de som inte upplever sig påverkas känner ett behov av att rättfärdiga sina miljöval. Alla respondenter vill rättfärdiga sina val och de förhandlar med sig själva och känner att de är okej att göra vissa sämre miljöval eftersom de gör andra handlingar som de upplever kompenserar. Studiens bidrag till forskningen är ett synsätt där deltagarna är till freds med implicita klimatbudskap, men när det sker explicit i form av aktioner skapas det starka känslor. Till skillnad från tidigare forskning bidrar min studie med kunskap att känsloregler kan ha en viktig roll i människans känsloregister kopplat till klimatförändringar.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study’s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age. A coach from the project was also involved and gave us his view of the project, its goals and objectives. Through all the interviewees statements regarding unemployment, it was confirmed that work has a significant impact on the identity of the elaboration and socialization. Knowing the community, to be useful to society and to earn their own money, are some of the important factors that can be accomplished by a employment. Young people experience work and activities as positive and developing. Being unemployed affects how individuals perceive themselves and their living situations. Young people who fall outside of the labor market has found difficulties to reengage themselves into work and society, and thus risking a life of alienation with bad economy and poor living conditions as a result.

I denna uppsats är syftet att skapa en fördjupad förståelse för unga afghanska ensamkommande mäns livssituation genom intervjuer som analyserats utifrån begreppen habitus, kapital och fält. De flesta av respondenterna har visat sig vara beredda att slita hårt för att förverkliga sina ambitioner och strävan mot ett liv med stabila levnadsförhållanden. Vad denna strävan gett för resultat skiljer sig åt i gruppen. De som lyckas med att förvärva det kapital som fungerar som inträdesbiljett på arbetsmarknaden eller till högre utbildning, hyser ett stort mått av framtidstro. För ett par av de unga männen har inte stödet från samhället varit tillräckligt och de upplever en osäkerhet inför framtiden. I flera av de unga männens berättelser framträder tecken på solidaritet, i första hand mot familjen, men även gentemot samhället samt den egna gruppen landsmän. Det verkar som om flera av de unga männen finner en livsstil utifrån habitus som fungerar både i det svenska samhället och i det afghanska även om det traditionella livsmönstret i hög grad består. En högre grad av interaktion med andra i samhället utifrån gemensamma intressen skulle kunna bidra till förändring av traditionella mönster och en ökad integration. / In this paper the aim is to create an indepth understanding of young Afghan unaccompanied men's life situations through interviews analysed with the concepts of habitus, capital and field. Most of the respondents have shown a willingness to toil hard to realize their ambitions and aspirations towards a life with stable living conditions. What results this endeavour has given differ within the group. Those who have manage to acquire capital that serves as the admission ticket to the labour market or to higher education, have a high degree of hope for the future. For a few of the young men the support from society has not been sufficient and they experience an uncertainty about the future. In several of the young men's stories signs of solidarity emerge, primarily towards family, but also towards society and their own compatriots. It appears that several of the young men find a lifestyle based on habitus that works both in the Swedish society and amongst Afghans although the traditional pattern of life to a great extent is maintained. A higher degree of interaction with others in the community on the basis of shared interests could lead to a change in traditional patterns and more integration.

Bakgrund: Sexuella och reproduktiva rättigheter baseras på mänskliga rättigheter. En central insats för att öka tillgången till den sexuella och reproduktiva hälsan är en allsidig och omfattande sexualundervisning. Skolan och ungdomsmottagningar anses vara viktiga arenor för sexualundervisning. Många unga i Sverige anser dock att de inte har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sin sexuella hälsa. Barnmorskan har ett ansvar för utbildning av både kvinnor och samhället och utbildningen omfattar sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning kring ungas och lärares erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen för att därigenom bidra till en breddad kunskapsbas för barnmorskan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades och sammanställdes 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: De unga i studien hade tydliga önskemål kring undervisningens innehåll, vilka kvalitéer personen som undervisade skulle ha och miljön de undervisades i. De önskade en bred och nyanserad kunskap om sex och samlevnad, relationer, känslor, sociala och kulturella normer. Lärarna i studien fokuserade i störst utsträckning på hur läroplaner, ledarstöd och politik påverkade undervisningen och i mindre utsträckning undervisningens innehåll. Slutsats: Resultatet av denna metasyntes visar att det finns olikheter i erfarenheter hos både unga och lärare när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Barnmorskans ansvarsområde, kunskapsbas och uppdaterad förståelse kring sex och samlevnad kan med fördel användas för att hjälpa och stödja i ämnet 2 och därmed bli en del av skolans sex- och samlevnadsundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna metasyntes kan vara ett underlag för att skapa ett utökat samarbete mellan skolor och barnmorskor för att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen och ungas kontroll över egen sexuell hälsa. Denna metasyntes kan även ge stöd och utveckla utbildningen inom pedagogik för barnmorskor, skolsköterskor och distriktsköterskor då alla dessa yrkeskategorier träffar unga. Lärarutbildningens fokus på sex- och samlevnadsundervisning kan genom metasyntesen utvecklas. Slutligen kan beslutsfattare inom skolan få insikt i glappet mellan ungas och vuxnas perspektiv och aktualisera sex- och samlevnadsundervisning och sexuell hälsa inom skolan. / Background: Sexual and reproductive health rights are based on human rights. A major input to rise availability to sexual and reproductive health is a comprehensive and extensive sexual education. Many young people in Sweden consider though that they lack the necessary knowledge to care about their own sexual health. The midwife has a responsibility for the education of both women and society, and education includes sexual and reproductive health. Purpose: The purpose of this study was to compile the current research on the experience of both young people and the teaching staff in the area of sex and sex education to create a knowledge base for the midwife in the health promotion and disease prevention work. Methods: The method of analysis used is a qualitative metasynthesis with a metaethnographic approach. In total 16 scientific articles were juxtaposed and examined. Results: The young people in this study expressed clear wishes not only as to the contents of their studies, but also the personality of the teaching staff and the environment where they are taught. They desired a broad and more balanced knowledge about sexuality and cohabitation, relations, emotions, social and cultural norms. The teaching staff in the study focused mostly on how the school curriculum, organizations and politics affected teaching and less on the contents. Conclusion: The result of this metasynthesis shows that there are differences in the required experience among both young people and teachers when it comes to sexuality and sex education. The midwife’s area of responsibility, knowledge and the revised understanding of sexuality and sex education can with advantage be used to better off the teaching of sex 3 education. Clinical applicability: This metasynthesis can become a basis to create an expanded cooperation between schools and midwives in order to first ameliorate sex education and second to boost the young people’s control of their own sexual health. This metasynthesis can also provide support and develop education in pedagogy for midwives, school nurses and district nurses as all these occupational categories meet young people. Teacher education's focus on sex and cohabitation education can be developed through this metasynthesis. Finally, decision makers within the schoolsystem can gain insight into the gap between young people's and adults' perspectives and actualize sex and cohabitation and sexual health within the schools.

<p>The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.</p>

The purpose of this paper was to examine how young parenthood is represented by the professionals and their thoughts and experiences from meetings with the young parents, and how the professionals work with this group of parents. As professionals we refer to those who work with young parents, and the definition of young parents are parents in the ages 15-24. The paper also discusses what needs these parents have, and what kind of support the society offers, according to the professionals. The method we worked with was interviews and we interviewed six professionals to find out how the professionals looked upon the young parents and their situation. Earlier research has stated that young parenthood is associated with many risks and disadvantages for both the parents and their children. What we discovered was that young parenthood not necessarily has to be only about disadvantages. Many benefits were brought up during our interviews. Among others the professionals saw the young parents as more spontaneous and more to easy with their children, compared to older parents. The young parents also seemed less concerned than the older parents and their young age made them more biologically suited to have children. Some of the disadvantages we found were that many lacked higher education and trouble finding suitable accommodation because of lack of income. As a conclusion the professionals stated that a social network was of most importance for the young parents.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handläggningen av unga lagöverträdare beroende på kön. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att få våra frågor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, två socialsekreterare, två poliser och två åklagare. Vår studie fokuserar på det problem som uppstår i samhället när individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstå i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handläggningen av unga lagöverträdare. Den forskning som vi har tagit del av visar på att kvinnor och män behandlas olika i kontakt med rättsssamhället och att samhällets normer ser olika ut kring män och kvinnor som begår brott. Detta trots att svensk lag föreskriver att alla ska behandlas lika. De yrkesverksamma representerar de myndigheter som i sitt arbete med unga lagöverträde samarbetar enligt direktiv från regeringen. Sammanfattningsvis kan vi se att våra informanter inte gör någon skillnad i handläggnningen utifrån kön, men att de alla kan se att vissa könsskillnader görs inom den egna eller andra myndigheter. Det samarbete som är initierat mellan våra informanters myndigheter ses som positivt och ett steg i rätt riktning mot en bättre handläggnning av ärenden gällande unga lagöverträdare. De intervjuade kan se en viss förändring över tid vad gäller vilken typ av brott som begås av unga tjejer samt en viss ökning av grövre brott som begå av unga tjejer. Våra informanter uppvisar ett starkt engagemang för de ungdomar de möter. Detta anser vi är en avgörande faktor till att de i sin yrkesutövning inte gör skillnad på ungdomar utifrån kön utan behandlar alla lika.

Min uppsats undersöker hur P3 arbetar för att bevara och attrahera den unga publiken i dagens medielandskap. Genom etnografisk metod har jag kombinerat intervjuer och deltagande observationer för att förstå hur P3 arbetar i dagens medielandskap. Den tidigare forskning och teorier som har använts beskriver värderingar inom public service, ungdomsradion och mediers inflytande i relation till dagens unga generation. Materialet består av transkriptioner från intervjuer och deltagande observationer. För att analysera materialet har jag använt mig av tematisk analys. Alla teman beskriver olika aspekter inom P3s arbete. De teman som jag har kategoriserat materialet i är: P3 – värderingar och legitimitet, En ung kanal – utbud och ton, Spelplanen – sociala medier och interaktion, Konkurrens – digitalisering och kommersialisering och Framtiden – format och teknologi. Resultatet visar hur P3 arbetar för att behålla sin legitimitet som public service-kanal i relation till dagens mediefält som ställer nya krav på P3 som publicist och hur P3 arbetar för att nå en ung publik som är väldigt tillgänglig, men ändå komplicerad att nå.