Tidigare studier har visat att elever på elitidrottsgymnasium med dubbla karriärer har höga krav att prestera inom både idrott och studier. Självmedkänsla har kopplats till positiva utfall inom idrott och innebär att vara stöttande snarare än kritisk och dömande mot sig själv. Studiens syfte var att undersöka om självmedkänsla har ett samband med rädsla för att misslyckas, generell psykisk hälsa och achievement goals samt om dessa faktorer kan predicera psykisk hälsa. Studien bestod av 97 elever från ett elitidrottsgymnasium i åldrarna 16-19 år. Resultatet visar att självmedkänsla har ett samband med samtliga faktorer samt att självmedkänsla och mastery-goals kan predicera elevernas psykiska hälsa. Att öva upp självmedkänsla kan vara av vikt för att öka den psykiska hälsan. Longitudinella studier är önskvärt för att följa utvecklingen hos en elitidrottande ungdomsgrupp över tid. / Previous studies has shown that students at elite high school’s with dual careers are under a lot of pressure to perform in both their sports and academic studies. Self-compassion has been linked to positive outcomes in sports and it involves being supportive rather than critical and judgmental towards oneself. The purpose of this study was to examine the relationship between self-compassion, fear of failure, mental health and achievement goals and if these factors can predict psychological well-being. The study consisted of 97 elite high school students, 16-19 years old. The results shows that self-compassion is associated with all the factors and that self-compassion and Mastery-goals can predict psychological well-being. This indicates that it may be important to practice self-compassion to enhance mental health. Longitudinal studies is desirable to follow the development of youth elite athletes over a longer period of time.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en sed som utförs i flera länder i Afrika, längs ekvatorn och delar av Mellanöstern. Invandringen till Sverige från områden där kvinnlig könsstympning utförs ökar. Det innebär att svenska barnmorskor kommer att möta könsstympade kvinnor allt oftare. Riktlinjer och mer och bättre utbildning har efterfrågats för att kunna bemöta kvinnan på ett professionellt sätt. Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av möten med kvinnor på ungdomsmottagning som kommer från områden där kvinnlig könsstympning är vanligt förekommande. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer utfördes med barnmorskor på ungdomsmottagningar. Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon. Resultat: Ämnet visade sig beröra barnmorskorna känslomässigt och en oförståelse för traditionen beskrevs. Barnmorskorna framhöll vikten av att inte acceptera traditionen, men underströk betydelsen av att respektera kvinnan och hennes kulturella arv. Ett varsam och lyhört förhållningssätt i mötet betonades, där ett felaktigt förhållningssätt antogs kunna leda till att kvinnan kände sig kränkt.  Konklusion: Möten med könsstympade kvinnor på ungdomsmottagningarna förekom sällan. Barnmorskorna upplevde därför att deras kunskaper var bristfälliga. I dagsläget ansågs inte behovet av riktlinjer vara stort, men en gemensam uppfattning fanns att behovet inom en nära framtid kommer att öka. / Background: Genital mutilation of woman is a custom practiced in several African countries, along the equator and parts of the Middle-East. Immigration from areas where this custom is common is on the rise. Midwives in Sweden are increasingly visited by women who have been victims of genital mutilation.  Guidelines and more and better education have been requested in order to approach the women in a professional way. Purpose: To highlight midwives experiences of meetings at the youth health center with women who come from areas where the practice of genital mutilation is common.  Method: A qualitative approach was chosen. Eight interviews were conducted with midwives at youth health center. Content analysis according to Hsieh and Shannon were used to analyze the material.  Results: The topic affected midwives emotionally. Midwives stressed the importance of not accepting the tradition, but felt it to be important to respect the woman and her cultural heritage. It is considered important to be gentle and responsive during the meeting and to show a good attitude towards the woman where an incorrect approach is perceived to lead to the woman feeling offended. Conclusion: Meetings with genitally mutilated women at youth health center were something that rarely occurred. Midwives knowledge of the subject was incomplete due to the lack of experience. In the current situation guidelines are not needed, but the common perception was that they will be in the future.

Europarådets kommitté mot tortyr CPT, har under 24 år kritiserat Sveriges hantering av häktning och restriktioner för unga lagöverträdare. Den senaste kritiken kom den 17 februari 2016 och avser CPT:s besök i Sverige året innan. Åter igen visade rapporten på stora brister i svenska häkten. Av barnombudsmannens och barnrättskommitténs kritik framgår vidare att ungas hälsa kan påverkas negativt under häktning då unga löper en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa om de isoleras. Det är även vanligt att isolerade personer uppvisar psykosliknande tillstånd. Begränsning i kontakt med familj och vänner, är något som de unga häktade själva har uppgett är svårt att hantera då häktningen innebär en kris för den unge. Uppsatsens syfte är att undersöka om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga kan ses som tortyr eller om häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga är en skälig åtgärd utifrån den kritik som presenteras i uppsatsen. Frågeställningarna som behandlas i uppsatsen är: Hur ser aktuell lagstiftning ut gällande häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga? Kan häktning av unga samt att ålägga unga restriktioner ses som tortyr eller skälig åtgärd utifrån kritiken som har presenterats av barnombudsmannen, FN:s specialrapportör mot tortyr, barnrättskommittén, europarådets kommitté mot tortyr CPT samt häktes- och restriktionsutredningen? Uppsatsen visar att häktning av unga och åläggande av restriktioner för unga, inte kan ses som tortyr enligt tortyrkonventionens definition. Däremot kan häktning enligt tortyrkonventionen artikel 16 punkt 1 ses som omänsklig behandling eller bestraffning vilket konventionsstaterna så långt möjligt är skyldiga att förhindra. Barnombudsmannen och FN:s specialrapportör mot tortyr anser att effekterna av häktning av unga kan ses som tortyr när den unge isoleras längre än 15 dagar. Dessutom kan häktning och restriktioner för unga ses som omänsklig behandling enligt barnkonventionen, EKMR och tortyrkonventionen. Utifrån vad framställningen har visat är det sannolikt att Sverige kommer att förändra förfarandet kring häktning och restriktioner för unga. I augusti 2016 presenterar häktes- och restriktionsutredningen ett förslag om hur antalet häktningar och förekomsten av restriktioner kan minskas samt hur häktningstiderna kan förkortas för att på det sättet minska den pågående isoleringen i svenska häkten. Det är uppenbart att häktning och restriktioner mot unga är ett område som behöver utvecklas vidare. En önskvärd förändring skulle vara att Sverige tar kritiken som har lyfts fram på allvar och försöker förändra unga lagöverträdares vistelse i häkten för att minimera psykisk ohälsa bland unga lagöverträdare som häktas.

No description available.

I samband med tillströmningen av flyktingar till Sverige har det uppmärksammats att mottagningssystemet av ensamkommande barn och unga präglas av olika brister. Syftet med denna studie är att ur ett personalperspektiv undersöka hur socialtjänstens mottagande fungerar samt vilka förbättringar som önskas. Detta har studerats med hjälp av barnperspektivet som har utgångspunkt i barndomssociologin. Utifrån fyra intervjuer med socialarbetare framkommer att mottagningssystemet upplevts bristfälligt men att förbättringar på olika nivåer upplevs som genomförbara. Resultatet visar på en önskan om bättre samverkan mellan myndigheter och en förbättrad organisatorisk ledning. Vidare betonas ett behov av mer tid och resurser för att kunna utföra noggrannare utredningar som grundas på barnets bästa och där barnets rättigheter tillvaratas. En mer anpassad metod och tydligare riktlinjer efterfrågas där barnen ges likvärdiga möjligheter samtidigt som dess individuella behov beaktas. Inför framtiden önskas bättre beredskap och bredare kunskap för att möjliggöra ett kvalitetssäkert mottagande oberoende av yttre omständigheter. / In association with the influx of refugees into Sweden, it has been noticed that the reception system of unaccompanied children is characterized by various deficiencies. The purpose of this study is to examine, from a staff perspective, how the reception system within the Swedish social services works, and what improvements are requested. This has been studied and analysed through utilising a child-perspective theory that embodies a part of childhood sociology. Four interviews with social workers show perceptions of the reception system as generally underperforming, although improvements at various levels are perceived achievable. The result also highlights requests for a better interaction among authorities, alongside an enhanced top-management commitment. Moreover, the staff expressed the need of more time and resources in order to carry out thorough investigations based on the child's best interests, in which the child's rights are safeguarded. Besides, a more customised method and clearer guidelines were demanded, where the children are given equal opportunities while taking their individual needs into account. For the future, a request for a better preparation and broaden knowledge was highlighted, which would enable a higher quality of reception’s performance in spite of external circumstances.

Synen på barns behov och föräldraskap varierar i takt med att samhället förändras och varje samhälle har sin syn på barn och föräldrar. Det existerar debatter i samhället gällande vad sociala problem är och när samhället behöver ingripa för en individs skydd. Årligen omhändertas tusentals barn i Sverige för vård utanför det egna hemmet. Denna uppsats syftar att genom ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka görandet av barns behov och föräldraskap i 2 § LVU-domar från 2015 samt hur tvångsomhändertaganden motiverades med hjälp av dessa konstruktioner. Frågorna som ämnar besvara syftet är; hur talas det om barns behov och föräldraskap samt vilken betydelse tillmäts barn och föräldrars utsagor i domarna? För att besvara detta genomfördes en diskursanalys av 21 domar som avgjordes av Luleå förvaltningsrätt 2015. Utifrån analysarbetet framträdde en diskurs om barns behov och en diskurs om föräldraskap. Diskurserna visade sig både vara beroende och i ständig påverkan av varandra. Inom barndiskursen sågs barn främst som skyddsvärda medan det aktiva aktörskapet var nedtonat. Inom föräldradiskursen sågs föräldrar som oförmögna och de befann sig i försvarsposition där deras trovärdighet ifrågasattes. Beroende på vilka beskrivningar som framfördes om familjerna och hur deras trovärdighet bedömdes gavs parternas utsagor olika utrymme i domarna.

Background: Xerostomia is the subjective feeling of dry mouth and the state is because of its multifactorial character often limited to treating the symptoms that occurs instead of the causal factors. Xerostomia is a state which may affect both the oral and general health and can therefore have a negative impact on the individuals quality of life. Xerostomia was earlier defined as a state that affected old or sick people but investigations have lately showed that xerostomia also is prevalent in young healthy subjects. Aim: The aim of this study was to investigate the prevalence of xerostomia and potential risk factors in students at School of Health Sciences in Jönköping. Methods: Students from four education programs at School of Health Sciences was asked to participate and fill out a questionnaire including background variables, standard questions of dry mouth and Xerostomia Inventory. Result: Xerostomia was found in 20% of the subjects. These had higher scores on Xerostomia Inventory compared to the subjects without xerostomia. The difference was statistically significant (p≤0,05). Conclusion: Xerostomia is a state that is prevalent in young, healthy subjects and though the state is idiopathic further investigation about its prevalence and the causal factors are needed. / Bakgrund: Xerostomi innebär subjektiv muntorrhet och då tillståndet är av multifaktoriell karaktär begränsas behandling ofta till att lindra individens besvär och symtom. Xerostomi är ett tillstånd som påverkar både individens orala och generella hälsa negativt vilket även kan leda till en nedsatt livskvalitet. Xerostomi betraktades tidigare som ett tillstånd som drabbar äldre och sjuka men senare studier har funnit en förekomst även hos unga friska individer. Syfte: Syftet var att kartlägga prevalens samt möjliga orsaksfaktorer till xerostomi hos studenter på Hälsohögskolan i Jönköping. Metod: Individer som studerade fjärde terminen vid fyra av Hälsohögskolans totalt åtta utbildningsprogram tillfrågades om att besvara en enkät som omfattade bakgrundsvariabler, standardfrågor om muntorrhet samt Xerostomia Inventory. Resultat: Studien påvisade en förekomst av xerostomi hos 20 % av studenterna. Individer med xerostomi uppvisade högre poäng på Xerostomia Inventory än individer utan xerostomi Skillnaden var statistiskt signifikant (p≤0,05). Slutsats: Xerostomi är ett tillstånd som förekommer hos unga friska individer och då tillståndet är idiopatiskt är det angeläget att fortsätta utreda dess förekomst samt potentiella orsaksfaktorer.

Abstrakt Syftet: med studien var att undersöka barnmorskors uppfattningar om unga mäns ansvarstagande och delaktighet vid oönskade eller oplanerade graviditeter samt deras föreställningar om stöd riktat till män ur ett jämställdhetsperspektiv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskor i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys och kritiskt teori perspektiv. Analysen resulterade i elva subkategorier, fyra kategorier och ett övergripande tema. Resultat: Den första kategorin, De exkluderade unga männen: visar barnmorskors inställning rörande att unga kvinnor, samhället och sexuell och reproduktiv- hälsovård tenderade att utestänga unga män när det handlar om mäns frågor. Det är en kvinnovärld: Barnmorskorna såg att deras primära arbete handlade om kvinnorna, där graviditet och preventivmedel överlag var en kvinnosak som bara kvinnor bestämde över. Unga män handlar efter samhällets maskulinitetsnormer: De unga männen uppfattades sällan söka stöd och hjälp kring sin reproduktiva och sexuella hälsa och uppfattades ofta ha ett omoget förhållningssätt till sex. Lång väg kvar innan den sexuella och reproduktiva hälsan är jämställd: Sexualundervisning till unga män skedde i stora grupper och fokuserade ofta på fel saker enligt barnmorskorna. Sexualundervisning borde starta tidigt och gärna med stöd av föräldrar. Barnmorskorna ägde den kunskap de unga männen behövde men delade inte med sig av den rutinmässigt. Temat Jämställt reproduktionsansvar ingen verklighet i praktiken inkluderar samtliga kategorier. Slutsats: Unga män ses som viktiga i teorin men inte i praktiken. De unga männen upplevs frånvarande vid oplanerade graviditeter. Med sin stora kunskap inom sexuell och reproduktiv hälsa ses dock barnmorskorna som idealiska i arbetet med denna grupp. / Abstract Objective: The aim of this study was to investigate midwives perceptions about young men’s responsibility and participation in case of unwanted and unplanned pregnancies and their ideas of support aimed at men, from an equality standpoint. Design: Semi-structured interviews with seven midwives in the north of Sweden. The interviews were analyzed with a qualitative content-analysis and from a Critical theory-perspective. It resulted in eleven sub-categories, four categories and one theme. Result: Four categories as follows, The excluded young men, shows midwives attitudes regarding that young women, the society and sexual and reproductive healthcare tends to exclude young men when it comes to men´s issues. It is a woman’s world: The midwives saw that their primary work was all about the women, where pregnancy and contraceptives overall was a woman´s matter, in which only women made the decisions. Young men acts according to the masculinity norms of the society: The young men were perceived as rarely looking for support and help with their reproductive and sexual health and were often perceived as having an immature approach to sex. Long way until the sexual and reproductive health is equal: Sex education for young men took place in large groups and was - according to the midwives, often focusing on the wrong things. Sex education needs to start early on and preferably with the support of parents. The midwives had the knowledge requested by young men, but were not routinely sharing it. The theme: Equal responsibility for reproduction no reality in practice includes all categories. Conclusion: Young men are considered important in theory but not in practice. The young men are perceived as absent from unplanned pregnancies. With their great knowledge within sexual and reproductive healthcare, midwives are considered ideal working with this group.

Background: Human Papilloma Virus (HPV) is the recognized main reason for developing cervical cancer. HPV vaccine given to females is the most effective prevention. Purpose: To investigate knowledge and beliefs about HPV, cervical cancer and HPV vaccine among young Thai females in north-eastern part of Thailand. Further, to discover potential differences between those stating having knowledge about HPV and cervical cancer (group SHK), and those stating not having knowledge about HPV and cervical cancer (group SNHK). Method: A cross-sectional survey using a questionnaire about knowledge and beliefs of HPV where 221 young Thai females, aged 18-21, participated. Orem’s self-care theory was used as theoretical framework. Result: Less than 50 % of the participants knew about visible signs and symptoms of HPV infection. However, over 70 % had knowledge regarding HPV´s relation to sexual activity. Internet was the greatest source of information about HPV. Participants had positive belief towards the vaccine and more than 95% wished to get vaccinated. Group SHK had more knowledge then group SNHK with significant difference in seven out of fourteen knowledge items, and showed more positive beliefs with significant difference in six out of sixteen belief statements. Conclusion: The overall level of knowledge about HPV and cervical cancer was insufficient. However, this did not affect the participant’s beliefs in the subject negatively. Health care should provide viable internet sites with information about HPV to ensure that young Thai females get requisites, enabling self-care on preventing HPV infections by vaccination. / Bakgrund: Humant Papillom Virus (HPV) är den erkänt främsta orsaken till livmoderhalscancer. Vaccinering av unga kvinnor är den erkänt mest effektiva preventionen. Syfte: Att undersöka kunskap och åsikter om HPV, livmoderhalscancer och HPV vaccin bland unga thailändska kvinnor i nordöstra Thailand. Vidare, att undersöka om det fanns några skillnader mellan dem som säger sig ha kunskap om HPV och livmoderhalscancer (grupp SHK) och de som säger sig inte ha någon kunskap om HPV och livmoderhalscancer (grupp SNHK). Metod: En tvärsnittsstudie med ett frågeformulär om kunskap och åsikter om HPV som 221 unga thailändska kvinnor, i åldern 18-21, besvarade. Dorotea Orems omvårdnadsteori användes som teoretisk ram. Resultat: Mindre än 50 % av deltagarna hade kunskap om symtom av en HPV infektion. Över 70 % hade kunskap om HPV och dess relation till sexuell aktivitet. Största källan för information om HPV var internet. Deltagarna hade positiva åsikter inför vaccinet, mer än 95 % skulle vilja vaccinera sig. Grupp SHK hade mer kunskap än grupp SNHK med signifikant skillnad i sju av fjorton kunskapsämnen, och visade mer positiva åsikter med signifikant skillnad i sex av sexton påståenden rörande åsikter. Slutsats: Nivån av kunskap rörande HPV och livmoderhalscancer är otillräcklig, men det påverkar inte unga thailändska kvinnors åsikter om HPV vaccin i negativ riktning. Hälso- och sjukvården bör erbjuda korrekta och trovärdiga websidor med information om HPV för att ge unga thailändska kvinnor de förutsättningar som krävs för egenvård i prevention av HPV infektion genom vaccinering.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. Författaren har använt sig av 10 olika vetenskapliga artiklar som med syftet att beskriva hur tonåringar och vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. I resultatet fann forskarna att de drabbade  hade en låg livskvalitet. Vid jämförelser med människor utan ätstörningar, visade värdena att de med ätstörningar hade sämre resultat både fysiskt med framför allt psykiskt vid mätning av livskvalitet. Män och pojkar hade riskfaktorer som fysisk träning och kroppsmissnöje, medan flickor och kvinnors riskfaktorer var en önskan om smalhet, kroppsmissnöje och kroppsobjektifiering. Det visade sig även att drabbade med mycket socialt stöd hade en bättre livskvalitet än de utan socialt stöd.  Oberoende av ålder och kön, så har patienter med ätstörningar sämre livskvalitet. Det är viktigt för sjuksköterskor att hjälpa denna patientgrupp genom att våga se deras lidande på andra plan när de söker sig till vården. / The nurse's work means being able to give good care to people with different ethnic backgrounds, beliefs and values. When working with young people, the nurse was lacking the expertise to provide the right kind of support to help with mental illness, substance abuse, self-harm behavior and eating disorders. Eating disorders are a condition of mental illness in which the patient has developed what may resemble a phobia of normal body weight. Physical health is also affected because of the different methods that the victim uses for weight loss and because of loss of nutrient. Quality of life is how people perceive their existence and if the person feels they have a meaning in life. The aim of this study was to describe how adolescents and young adults with eating disorders perceive their quality of life. The author has used 10 different scientific articles which described how teenagers and adults with eating disorders perceive their quality of life. In the result, the researchers found that those affected by eating disorders had a low quality of life, age and gender didn’t matter. When compared to people without eating disorders, values ​​show that those with eating disorders had worse results both physically but primarily psychological, in tests of quality of life. Men and boys had risk factors such as physical activity and body dissatisfaction, while girls and womens risk factors were a desire for thinness, body dissatisfaction and body objectification. It was also found that sufferers with social support had a better quality of life than those without social support. The conclusion could be made that regardless of age and sex, patients with eating disorders have a poorer quality of life. It is important for nurses to help this population by daring to see their suffering on other levels when they seek out health care.